Ett av mina persiska matlagningsförsök
Jag spenderar alldeles på tok för lite tid hemma, och det mår jag absolut inte bra av. Jag har ett stort behov av att t.ex. få laga mat och stöka i köket. Det gör mig lugn och får mig att må bra. Det är dessutom inspirerande och spännande att testa olika smaker och laborera med nya recept.
Igår försökte jag sålunda göra en jättegod iransk maträtt, som jag ätit hos mina kära iranska vänner.
Det var tänkt att bli ris med en krispig skorpa av saffransyoghurt och en ugnslåda med kyckling, lök, paprika och tomater.
Jag tyckte att jag tittade såååå uppmärksamt, när Minoo visade hur man skulle göra riset med saffran och yoghurt, men jag tittade nog inte tillräckligt noga, för mitt blev inte likadant.
Jag fick bara en krispig yta under riset - inte upp på sidorna.
Kan det ha med kastrullen att göra..? Jag måste be Minoo visa igen. :)
Min ugnslåda blev inte heller lika bra som Minoos, men det var ju mitt första försök och mina kära matgäster tyckte att det var gott, så jag är nöjd ändå. :D
Till efterrätt gjorde jag en iransk efterrätt, som heter ferni, men jag ändrade receptet lite -- bl.a. smaksatte jag den med saffran. Till desserten serverade jag lingon och röda vinbär, som jag hade kokat ihop med lite strösocker. :)
Här är några bilder:
Botten av kastrullen är täckt av olja, och lite av det förkokta riset har blandats med naturell yoghurt och saffran lagts där.
Sen fyller man på med resten av riset och bökar upp olje-yoghurt-saffran blandningen lite på kanterna, så att det kan bilda den goda krispiga skorpan runt riset.
På med locket, som lindats in i en handduk. Hög värme tills oljan smattrar där inne. Då sänker man värmen och låter kastrullen stå i ca 1 timme. :D
Det var ungefär så här jag hade tänkt att ristimbalen skulle bli. Det här är en bild av en av Minoos risrätter, men just den här var inte med saffran-yoghurtblandningen.
Jag hade i alla fall tänkt att mitt saffransris skulle bli så här fint, med en krispig yta över nästan hela.
Riktigt så blev alltså inte den här första gången. Jag fick bara en krispig "pannkaka" i botten av mitt ris, så det blev inte fint alls, när jag skulle lägga upp det.
Men jag ger inte upp efter bara ett försök, så nästa gång kanske det blir ett foto av mitt eget resultat. :D
Och det här är en bild av Minoos vackra ugnslåda. Min blev inte alls lika tjusig, för jag hade inte samma ingredienser.
"Man tager vad man haver" tänkte jag och provade med det jag hade hemma -- alltså, kyckling, röd lök, körsbärstomater och tre olika paprikafärger -- och det gick ju hyfsat. Smaken blev det ju inget fel på. Tyvärr, glömde jag fotografera. :D
Persisk mat, julbord och julafton
För ett tag sedan, blev jag hembjuden till Behestis, en iransk familj, på middag.
Där serverades bl.a. persisk mat med saffran i.
Det var så himla gott och maten var så vackert saffransgul, att jag direkt tänkte tanken, att jag ville utöka vårt svenska julbord med några av dessa rätter.
Saffran hör ju enligt svensk tradition till julen, även om det mestadels är i olika former av bakverk.
Men varför inte föra in en risrätt med saffran och vackert röda berberisbär bland den svenska julmaten? tänkte jag.
Sagt och gjort. Jag frågade familjen Beheshti, om jag kunde få en crasch course i det persiska köket, och Minoo lovade att lära mig. Vi bestämde kursdag till söndagen före julafton.
Det blev en lång lärorik matlagningsdag. Jag fick lära mig två persiska risrätter -- Zereshk Poloo och Loubia Poloo -- bägge smaksatta med saffran, men den ena var med kyckling och berberisbär, och den andra var med nötkött och gröna bönor.
Det finns en rad olika stavningar av dessa rätters namn -- så blir det förstås, eftersom deras alfabet inte är detsamma som vårt, så stavningarna är försök att med vårt alfabet återge hur namnen uttalas.
Zereshk, som betyder berberis, tycks ha fått en enda stavning, men orden polo (ris) och lubia (gröna bönor) verkar har flera olika stavningssätt:
- polo poloo, polow
- lobia, loubia, lubia.
Kanske är det persiskans dialektalt olika uttalssätt, som ligger till grund för de olika stavningarna?
Eller är det kanske det land och språk, där man försökt transkribera det persiska ordets uttal?
Jag tänker, att vi svenskar förmodligen skulle skriva det persiska ordet för ris, på ett annat sätt än t.ex. en engelsman skulle, och i Frankrike skulle sannolikt ordet stavas på ett tredje sätt o.s.v.
Den ena risrätten, Zereshk Poloo, som jag planerade att servera på vårt julbord, ägnade jag nästan halva dan-före-dan åt att försöka återskapa.
Mitt resultat blev inte alls lika gott som Minoos, men jag var ändå mycket nöjd och stolt över mitt allra första persiska matlagningsförsök.
¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤
Här nedan kan du se foton från min persiska matlagnings-kurs-dag med Minoo, min egen matlagningsdag här hemma och min familjs fina julbord, som i år berikats med Zereshk Poloo.
Jag börjar med bilderna, som visar just Zereshk Poloo.
- Först måste man tvätta riset ordentligt! Det ska lukta gott -- då är det färdigtvättat och rent! förklarade Minoo.
- Sen lägger du riset i en kastrull och tillsätter rejält med salt -- så som du skulle göra om du skulle koka t.ex. pasta.
- Du kan göra på två sätt -- det beror på om du har mycket tid eller om du vill att det ska gå snabbt, sa Minoo. Du kan låta riset stå i det kalla vattnet i 2 timmar, eller du kan hälla kokande vatten över det och låta det stå i en halvtimme, och det ska vi göra nu.
- Sen sätter du på locket och låter kastrullen stå så, medan du gör andra saker.
- Man måste vara noga då man rensar zereshk -- alltså de torkade berberisbären, berättade Minoo, för det kan finnas skräp eller småsten och det vill man ju inte råka få i munnen.
Familjen har zereshk / berberisbär, som de köpt i Iran. Mina köpte jag på Willys och de är inte torkade på samma sätt som deras -- Willysvarianten var liksom mjukare och fuktigare, men de gick bra att använda ändå.
Minoo tvättade och sköljde noggrant och länge.
Därefter lyfte hon för hand över dem i ett durkslag. Genom att göra på detta sätt, istället för att bara hälla dem över i durkslaget, stannade eventuella gruskorn kvar på botten i skålen. Smart sätt, eller hur?
- Nu har riset stått i en dryg halvtimme, så nu ska vi koka det, förklarade Minoo.
- Det ska koka utan lock, tills riskornen är mjuka på utsidan, men har en hård kärna inuti! sa Minoo och plockade upp några riskorn ur vattnet, för att visa mig.
När riset nått den punkt, då det hade både mjuk utsida och hård kärna, hällde hon av det i ett durkslag.
Det är, som synes, halvfärdigt -- man kan liksom se, att det ännu inte är helt färdigkokt.
- Häll lite olja i botten på kastrullen, instruerade Minoo.
- Du behöver inte mycket, en liten skvätt räcker -- så här! visade hon.
- Sen tar du nån form av tunnbröd -- välj ett neutralt!
Jag förstår, att det inte är lämpligt med de vanliga svenska tunnbröds-sorterna, eftersom flertalet av dem är kryddade på svenskt vis med sirap och brödkryddor. Det ska alltså vara ett tunnbröd, som inte är smaksatt.
- Ta tag i kanten och dela det mitt itu!
- Alltså, så här! Så att du får två tunna bröd, förklarade hon.
- Lägg den ena halvan i botten av din kastrull!
- Sen lägger du försiktigt riset på brödet! Du ska liksom "strö" riset över brödet, så att det blir fluffigt och luftigt.
Minoo visade tålmodigt hur jag skulle gå tillväga.
Hennes generösa omtanke och ändlösa tålamod gjorde mig rörd och varm i hjärtat.
Ghazal och jag tittade fascinerade på, och jag fotograferade varje moment i tillagningen, för att kunna minnas hur och i vilken ordning allt skulle göras.
- Det är viktigt att du gör liksom ett berg i mitten av kastrullen, så att riset inte ligger mot kanterna, sa Minoo och Ghazal höll med.
Det här är verkligen ett mycket osvenskt sätt att tillaga ris, och det är sååå intressant och lärorikt!!
- Sen tar du baksidan av din hålslev och gör hål i riset, så att luften, värmen och ångan kan cirkulera! förklarade Minoo.
- Nu sätter du på locket och lämnar riset där, tills det är klart! Plattan ska vara på medelvärme! berättade Minoo.
- Man kan använda endera kokt eller grillad kyckling -- bägge går lika bra! förklarade hon.
Jag tänkte på de färska kycklingfiléerna hemma i kylen, som jag tänkt koka, och var extra glad åt att hon valt den grillade varianten -- nu kunde jag ju få veta vad skillnaden blir.
- Det här är saffran! sa Minoo.
Förvånad berättade jag, att vår svenska saffran köps i små 0,5-grams-påsar, och att innehållet inte ser ut så där, utan är som ett pulver. Jag fick lära mig, att det här är saffran så som den ser ut, innan man stött den till ett finkornigt pulver. Detta är alltså ståndarna från saffranskrokusen.
- Häll lite i din mortel! Ungefär en tesked blir bra.
- Låt morteln stå i en liten skål eller tallrik. Då samlas eventuellt spill upp, så att du kan använda det.
- Tillsätt lite socker, när du stöter din saffran!
- Sen häller du över din saffranblandning i en liten kopp, och tillsätter lite hett vatten.
Minoo tog bara ungefär hälften av saffranblandningen, för resten skulle användas till Lobia Poloo, som var den andra risrätten hon tillagade.
- Nu ska vi göra i ordning berberisbären! Tillsätt rejält med socker, för bären är sura! varnade Minoo leende.
- Rör om och låt sockret lösa sig.
- Tillsätt sedan saffranlösningen och låt det hela koka i cirka 5 minuter.
- Så där! Nu är berberisbären färdiga!
Jag fick smaka lite, så att jag skulle veta ungefär hur sött det ska vara.
Egentligen gjorde vi ju dessa bägge risrätter parallellt med varandra, så att bägge var färdiga att ätas till middag, men jag har separerat fotona så att det blir lättare att se hur man tillagar de bägge rätterna.
Nästa maträtt, som presenteras här, är alltså Lobia Poloo - en persisk risrätt, som innehåller bl.a. lamm- eller nötkött, saffran, ris och gröna bönor.
- Börja med att hacka löken! sa Minoo.
- Sen tillsätter du lite olja och rör om!
- Tillsätt rejält med gurkmeja för både färg och smak!
Det svenska ordet gurkmeja var nytt och svåruttalat för Minoo och Navid, så vi nöjde oss fnissande med att kalla det för fusk-saffran, eftersom det har samma vackra gula färg, men lååångt ifrån samma smak.
Ghazal hjälpte till med att röra om, medan löken fräste i grytan på medelvärme.
Pappa Navid är duktig i köket. Han och Ghazal pratade om matlagningen, men det var på persiska, så Ghazal fick översätta åt mig:
- Löken ska inte bli brun, bara gul och genomskinlig! förklarade hon.
- Så här! sa hon och visade mig.
Man kan göra den här rätten med endera nöt- eller lammkött, och familjen hade valt nötköttsvarianten.
- Fräs grytbitarna, så att de blir bruna! sa Minoo.
Ghazal skötte, under Minoos överinseende, om fräsningen av grytbitarna.
Sen var det dags att tillsätta tomatpuré.
- En stor klick ska det vara! sa Minoo och visade mängden med sleven.
- ... och sen två burkar krossade tomater! fortsatte hon.
- ... och sen rör du om!
Det är viktigt att INTE salta i det här skedet, för dels skadar det tryckkokarens gummidetaljer, dels blir köttet segt och torrt.
Saltet tillsätter man först sedan själva tryckkokningen är färdig. Då blir köttet saftigt och mört.
Hon satte på tryckkokaren dess lock och ställde den på plattan på medelhög värme.
Där fick den sedan stå i cirka en timme, tills köttet var färdigkokt.
När det var färdigkokt kylde Minoo raskt ner tryckkokaren under kranen, så att den skulle gå att öppna.
Hon rörde om lite...
Det ser väldigt gott ut eller hur? Jag kan lova, att det både doftade och smakade fantastiskt gott!!
... och sen tillsatte hon lubia, d.v.s. de gröna bönorna...
... och tillsatte salt och svartpeppar.
En ny omrörning och sen fick grytan stå på spisens eftervärme, medan hon ordnade med riset.
Riset var nämligen precis lagom mycket kokat, och skulle hällas av.
Noggrant ruskade hon ur allt kokvatten.
Sen fick riset ligga kvar i durkslaget, för nu var det dags att varva riset och grytan i en stor kastrull, och detta krävde lite förberedelser.
Istället för bröd, lade nu Minoo skivad rå potatis i oljan på kastrullens botten.
Hela botten på kastrullen täcktes med råskivad potatis. Dessa blev sedan ett gott tilltugg till maten.
Detsamma gällde varianten med brödet, som man bottnar med under riset.
- De här bägge kryddorna använder vi i Lobia Poloo, sa Minoo.
- Börja med ett luftigt lager ris ovanpå potatis-skivorna, och sen ett lager av grytan! instruerade Minoo.
- ... och så skedar du över lite av saffransvattnet...
- ... och så lite kanel... och sen fortsätter du göra lager av ris, gryta, saffran och kanel.
- Det är viktigt att göra ett berg här också! säger Minoo, för riset ska bli luftigt och gott.
Hon avslutar med ett lager ris längst upp...
... och häller sedan över det sista av saffranslösningen...
... och lite kanel.
- Så här ska det se ut! Och sen gör du några hål i riset.
- Nu sätter vi på locket och låter det stå tills riset är färdigt!
- Först ska det vara hög värme. Du känner på sidorna av kastrullen, när den blivit riktigt het och du kan också se när det börjar pysa lite ånga ut under locket -- då är det dags att sänka värmen! Potatisskivorna kommer att bli frasiga och goda! förklarade hon.
Som sagt -- locket på.
Och när det började pysa o puttra, så sänkte hon värmen.
Medan risrätterna blev färdiga i sina grytor, tog Minoo fram te och olika iranska saker för oss att tugga på.
De hade köpt hemma i Iran och tagit med sig hit till Sverige.
Här är bilder:
Det här är torkade körsbär -- det var jättegoda!
Det här är torkade aprikoser. Såna brukar jag köpa och ha hemma, men tro mig -- de här smakade mycket, mycket godare än de man kan köpa här.
Här är en bild på en slags mycket salt persiskt yoghurt-snacks.
De runda sakerna görs av naturell yoghurt, vars vätska dräneras genom t.ex. ett Melittafilter.
Smaken påminde om en extra stark, skarp och smakrik Fetaost.
Av den vassle som bildas, gör man sedan den bruna massan -- också den salt och skarp i smaken.
Unge Faraz tyckte mycket om den här persiska specialiteten, men hade ändå svårt att kontrollera mimiken, då han fick yoghurtmassan i munnen.
- Hhhvvrrrggghhh! Det är så starkt, men ändå sååå gott! sa han medan han grimaserade.
Emal fick ett smakprov, men han var som synes inte alls särskilt förtjust i smaken.
Ghazal däremot, åt av yoghurtsnacket med stor förtjusning.
Under tiden som Minoo tålmodigt visat mig de persiska rätterna, satt ungdomarna på den vackra mattan i vardagsrummet och spelade kort, och mumsade i sig av frukt, nötter och annat gott.
Jag, som verkligen inte är bortskämd med att ha färsk frukt hemma -- särskilt inte exotiska såna! -- fick mumsa i mig av både aprikos, vindruvor och banan.
Jag fick också smaka en jättegod frukt, som jag inte minns att jag smakat förut.
Konsistensen var som mango, men smaken var som en blandning av äpple, melon, tomat och päron.
Jag minns tyvärr inte vad frukten hette, men jag ska titta efter den i butiken, nästa gång jag handlar.
Under tiden som maten puttrade färdigt på spisen, umgicks vi och mumsade på nötter, frukt och te.
... och ungdomarna spelade som sagt kort... :D
Så var maten färdig och det var dags att bänka sig runt det stora köksbordet.
Jaa, så var det! Som om det inte räckte med att familjen handlat hem ingredienserna och sedan ägnat hela långa dagen åt att lära mig tillaga de bägge persiska rätterna -- nej, de såg det dessutom som självklart, att jag skulle stanna och äta middag med dem.
Jag hade ju på svenskt sätt trott, att jag skulle få en lista över ingredienser, som jag skulle köpa och ta med mig dit. Sen skulle de ägna några timmar åt att visa mig tillagningen och sen skulle jag tacka för mig, packa ihop och åka hem. Jag ville absolut inte upplevas som nån påfrestning eller ta hela deras söndag i anspråk.
Men familjen Beheshti är ingen svensk familj med svenska maner, och det persiska sättet att vara, skiljer sig på den här punkten.
För dem var det självklart, att de skulle handla hem ingredienserna och att matlagningskursen skulle hållas hemma hos dem.
- Vi har allt hemma! förklarade Ghazal för mig, då jag frågade efter en inköpslista. Du ska bara komma!
Det var också svaret på min nästa fråga, d.v.s. om jag skulle lära mig laga mat hemma hos mig eller hemma hos dem.
Och efter många timmars matlagning, undervisning och tålmodigt uthärdande att ha en fotograferande elev i köket, så bjöd de också på middag. Jag hade beräknat att tacka och ge mig iväg, när de sista matlagningsmomenten var färdiga, men fick då förklarat för mig, att jag självklart skulle stanna och äta.
Rörd, varm om hjärtat, omtumlad och fåordig av alla känslor och tankar, satte jag mig till bords.
Här är bilder på all den vackra och goda maten:
Minoo hade omtänksamt gjort en god persisk soppa till förrätt, eftersom Faraz inte är särskilt förtjust i Zereshk Poloo, och hon ville att han skulle få äta sig mätt o belåten.
Om jag minns rätt består soppan av bl.a. svamp, paprika, lök, lime, havregryn och buljong.
En kanongod soppa, som jag ska be Minoo att få receptet på.
En fräsch och god sallad -- ytterligare en sak, som jag inte ofta har hemma, eftersom jag bor själv.
Loubia Poloo -- persiskt ris med nötkött, gröna bönor, saffran och kanel. Mycket, mycket gott!!
Jag ska prova att göra det nån dag och se vad min familj tycker om rätten. :o)
Brödet, som låg i botten på den ena riskastrullen, serveras som ett gott tilltugg till den övriga maten.
Samma sak gäller med den skivade råa potatisen. Mycket krispigt och gott!!!
Zereshk Poloo -- såååå gott och fräscht!!
Ja, det var min matlagningskurs hos Minoo.
Här följer nu några bilder på mitt försök att återskapa risrätten på föregående bild.
Den här förpackningen med saffran fick jag av Minoo och Navid.
- Det här är riktig saffran från Iran, sa de. Den smakar rätt och då kommer din mat också att smaka rätt!
Jag var helt förstummad, rörd och tårögd. Vilken grej!!! Riktig saffran från Iran!!! Och den gav de till mig!!!
Hur tackar man för all fin o varmhjärtad gästfrihet, en lång dags pedagogiskt tålamod och matlagningsundervisning, som avslutades med att jag dessutom fick stanna och äta av den goda maten?
Och som grädde på moset dessutom den fina saffransgåvan?
Ordet tack, känns verkligen futtigt ibland.
Här har jag försökt åstadkomma ett sånt där "risberg" med hål i. Jag har använt ca 3 dl okokt ris.
I botten av kastrullen har jag lagt skivad rå potatis.
Det är emellertid inte helt lätt att laga mat på induktionshäll, då man är uppvuxen och invand med vanlig spis.
Jag har lärt mig min induktionshäll, men vi är inte riktigt överens på alla punkter och jag är helt enkelt inte riktigt kompis med den än -- jag måste liksom lära om, eftersom den inte beter sig som en gammeldags spis.
Det allra mesta funkar ju precis som vanligt, men en platta på en traditionell spis beter sig helt annorlunda, än en platta på en induktionshäll. Den förstnämnda tar en god stund att värma upp och har även s.k. eftervärme.
Så är inte fallet med induktionshällen, som värmer upp kastrullen och dess innehåll på bara ett ögonblick.
Sålunda blev min första omgång ris inte helt lyckad. Det blev lite överkokt, tyckte jag, så jag valde att börja om från början -- alltså, med tvätt och blötläggning. Min persiska matlagning tog därför väldigt mycket längre tid, än jag tänkt mig, men jag ville att det skulle bli bra.
Den andra omgången ris blev dock helt rätt i både smak och konsistens, så jag kände mig mycket nöjd med mig själv.
Jag hade köpt färska kycklingfiléer, och jag valde att steka dem. På så sätt smakade de rätt lika den grillade kycklingen, som Minoo använt.
De berberis-bär, som jag köpt på Willys, var inte riktigt likadana som Minoos. Mina var liksom "blötare" och mjukare, så jag fick modifiera tillagningen lite, men jag tyckte att jag fick till min berberisblandning riktigt bra. Den smakade saffran-söt-syrligt och gott.
Jag provade också att göra en yoghurtdressing med persiska smaker. Till den använde jag laktosfri Creme Fraiche Mellan, som jag smaksatte med vitlök, salt, lime, lite flytande honung, koriander och mynta.
Mycket fräsch och god!!
Så här mycket Zereshk Poloo blev det av mina 3 dl ris.
Närbild på min mumsiga risrätt. Visst ser det väl jättegott ut? :D
Här har jag lagt upp mina potatisskivor också. Mums!!
Och slutligen också min yoghurtdressing. En mycket god och lyckad maträtt, som jag kommer att göra mååååånga fler gånger!!
När jag äntligen var klar med matlagningen och disken var klockan mycket. Jag tog mig ett glas gott vitt och satte mig vid tv:n med salta rostade mandlar och Ziris goda knäck. En skön avslutning på en lång, effektiv och tröttsam dag.
Och vad tyckte så min familj om julbordets nytillskott..? Och hur var vår julafton?
Jättegott! Jättemysig! Jättebra!
Scrolla ner o se själv!
Mamma och pappa hade dukat fint åt oss alla inne i vardagsrummet.
Och i köket stod julbordets alla rätter, i vanlig ordning, framdukat som gåbord.
På vårt julbord fanns potatis, senapssill, dillsill, inlagd sill, pappas fantastiska vitlökssill, rökt skivad kalkon, vit leverkorv, grov leverkorv, leverpastej, små tomater, mammas hemlagade kalvsylta, mammas goda rödbetssallad, ägghalvor med majonnäs och räkor, hemlagade köttbullar, hemlagad legymsallad, Zereshk Poloo med lime och yoghurtdressing, kallrökt lax med hovmästarsås, inkokt lax med romsås, ugnsstekt griljerad skinka, hemlagad senap, smör, bröd och ost, och på bänken stod de varma rätterna: Janssons frestelse, stekt prinskorv och revbensspjäll.
Gåbord och plockmat är två varianter, som jag uppskattar mycket, för då får jag själv välja vad jag vill äta och hur mycket jag vill ha på tallriken.
Svenskt julbord och smörgåsbord serveras ju traditionellt som just gåbord.
När det gäller just dessa, känns det alldeles extra bra, tycker jag, att man själv får välja och plocka för sig av det man vill ha, för av dessa rätter, är det inte mycket, som jag är särskilt förtjust i -- de består mest av en massa sovel, kladd och pålägg, tycker jag.
Men det finns såklart undantag:
Min pappas vitlökssill och min mammas rödbetssallad, kalvsylta och Jansson är julbordsrätter, som jag älskar!
Även familjens minstingar tycker att det känns lyxigt, att få välja fritt. Det är liksom vuxet och roligt, att själv få både välja sorter och lägga för sig på tallriken.
Här står min persiska risrätt, dressingen och limeklyftor intill julbordets traditionella rätter.
Limen hör egentligen inte till Zereshk Poloo, men jag tyckte att det var jättegott till (jag provade att pressa lime över, när jag åt hos Beheshtis, så jag visste att jag gillade det).
Det visade sig att min familj tyckte jättemycket om Zereshk Poloo, så den rätten ska få återkomma på julbordet även nästa år. Tills dess ska jag också ha lärt mig göra persisk Tachine, som jag tror kommer att bli ytterligare en omtyckt nykomling på vårt julbord.
Inkokt lax med romsås är en annan rätt, som jag infört på vårt julbord, men det var så många år sen att den nu ses som ett "måste" bland den övriga julmaten.
Den här vackra julkrubban har funnits så länge jag kan minnas.
Den här vackra speldosan fick mamma i julklapp av min lillebror. Jag minns hur otroligt fascinerad jag var av den. Gissa om jag blev överlycklig, då lillebror köpt en likadan till mig julen efteråt.
Jag är och har alltid varit såååå såld på just speldosor, och den här har fått trona mitt på mitt vardagsrumsbord varenda år, ända sen jag fick den.
Min mamma har också en vurm, men det är inte speldosor, utan tomtar. Hon har flera hundra, men jag tror inte att hon plockar fram allihop numera. Just de här tillhör favoriterna, som hon plockar fram varje år.
Det gäller också de här, som även jag är oerhört förtjust i. Visst är de jättefina?
Precis så där gammeldags som jag tycker att tomtar ska vara. :D
Det är inte varje år vi firar jul tillsammans alla syskon, men i år var ett sånt år och då blir julklappsberget därefter. Oj-oj-oj, så mycket klappar!!
Tomten kom vid 18-tiden och då drog julklappsutdelningen igång.
I år var Tomten mycket rund, spontanrolig och skojfrisk! Jisses, vad jag skrattade!
Strax före klockan 23 släppte jag av Ziri och André i Bosvedjan, och sen kvistade jag iväg över till Hagakyrkan, för att avsluta julaftonskvällen med midnattsmässa.
Det är nu 3:e året i rad som jag rundar av julaftonen med detta, och det är sååå mysigt, fint och skönt.
Jaa, julen 2013 blev verkligen en fin, minnesvärd och mysig jul på alla sätt!
Mina saffransgifflar
Nu är årets Saffransgifflar gjorda!!
Mumsiga, vackra och väldoftande blev de såklart! :D
Nu låter det som att jag är nån proffsbagare, men nejdå!!!
Mina gifflar är jättelätta att göra!!!
Vill du prova, så följ instruktioner och bilder här nedan:
Gör degen på samma sätt som du gör en vanlig vetebullsdeg -- alltså inga konstigheter alls.
Men använd bara 25 dl av vetemjölet, och spara resten till när du ska baka ut gifflarna.
Degen ska vara lösare än vanlig bulldeg, så oroa dig inte över att den känns lös i konsistensen.
Ju lösare deg du har, desto saftigare och fluffigare blir dina gifflar.
4 påsar saffran till 1 liter vätska är lagom, tycker jag.
... och 2 förpackningar Kesella. Tyvärr finns inte laktosfri Kesella, så jag får använda de "vanliga".
Jag stöter mitt saffran tillsammans med några sockerbitar.
Under tiden smälter jag smöret på svag värme.
... och sen häller jag i mjölken, och låter den bli lite mer än fingervarm. Den ska kännas lite het mot lillfingret, eftersom jag använder torrjäst och denna kräver en aning varmare degvätska, än färsk jäst.
Innan jag häller i degvätskan i bunken, rör jag ihop Kesellan, äggen, saffransockret, saltet och strösockret.
Därefter fyller jag på med hälften av vetemjölet, så att den varma degvätskan inte kommer i kontakt med äggen, för det blir inte så lyckat... ägg stelnar/koagulerar av värme.
Sen häller jag nästan all den varma degvätskan över mjölet. Men jag sparar lite, som jag använder till att "skölja ur" morteln, så att jag får med precis all saffran ner i degbunken.
Sen häller jag på det sista av mjölet, som jag blandat med 2 påsar torrjäst, och så kör jag igång maskinen.
Jag låter maskinen jobba i cirka 5 minuter, så att degen blir väl blandad och lite segtrådig.
Därefter är det dags att låta degen vila och förbereda för utbaket.
Degen får jäsa under en värmande bakduk.
Under tiden som degen jäser, passar du på att riva mandelmassan och blanda ihop den med det rumsvarma smöret.
Jag brukar använda elvisp, för då går det lättare och snabbare att få ihop
mandelmassa-smör-blandningen till en jämn gröt.
När degen börjar att "lyfta" bakduken av bunken, är det dags att börja baka ut.
Kavla ut till en stor platta.
Sporra eller skär sedan ett snitt, så att du får två långa bitar. Dela sedan in dessa i trekanter.
Det är inte särskilt noga hur trekanterna ser ut, för det syns inte sedan, när du rullar ihop dem.
Lägg en rejäl klick mandelmassesmör på varje trekant.
Vik in hörnen så att de omfamnar fyllningen.
Rulla ihop giffeln.
Lägg den på plåten med den lilla skarven/fliken neråt.
Vispa ihop två rumsvarma ägg i en skål.
Pensla gifflarna med ägg, så blir de vackert gyllengula när du gräddar dem.
När dina gifflar ser ut så här, är de färdigjästa och det är dags att stoppa in dem i ugnen.
Jag brukar grädda i 225 grader, för det tycker jag är lagom. Om man har hetare ugn, är det lätt att de blir ogräddade inuti, fast de ser färdiga ut utanpå.
Passa dina gifflar noga, för det går fort att grädda saffransbröd.
Det är så luftigt och fluffigt, så det tar inte många minuter att få dem färdiga.
Avnjut dina gifflar med ett stort glas mjölk eller julmust, eller en kopp riktigt gott te eller kaffe. :D
Nyponbröd - grovt, gott o hälsosamt
Mitt mumsigt grova nyponbröd är toppen att ha färdigskivat i frysen.
Man tar fram så mycket man vill ha, rostar och avnjuter det. :D
Med den här satsen blir det två stora limpor, som jag gräddar bredvid varandra i en långpanna.
Det är inte LCHF, men ändå så pass lite mjöl (och kolhydrater) att det funkar för mig, min mage och mina leder.
Jag bakar alltid på måfå och av vad jag råkar ha hemma, så recepten blir lite "på en höft", men jag gillar att inte behöva vara slaviskt bunden till nåt som står på ett papper.
Att baka ska vara en skön, njutbar upplevelse och snäll mot hushållskassan, tycker jag.
Jag provar och känner mig fram med de ingredienser jag råkar ha hemma och ser bara till så att degen blir lagom konsistens -- jag är dock försiktig med att tillsätta alltför mycket mjöl och låter den hellre bli lite för lös i bunken, för det åtgärdar man sedan lätt vid utbakningen på bänken.
Ibland blir det lyckat, ibland mindre lyckat... och när bakresultatet blir finemang, delar jag förstås med mig av både brödet och receptet.
Ungefär det här behöver du alltså, för att göra mitt nyponbröd:
- ca 250 g = en halv påse nyponskalmjöl
(luktar himmelskt och innehåller mängder av c-vitamin) - 3 dl fullkornsvetemjöl av bra sort
- 1 dl havregryn av bra sort
- 2 dl mandelmjöl
- 1 dl solrosfrö
- 2 dl krossat linfrö
- 1 dl pumpafrön
- 1 dryg msk salt
- 1 msk honung
- en halv påse brödkryddor
- 2 påsar torrjäst eller två paket jäst
- 3 ägg
- en liten förpackning Keso
- 3 msk olja
- 1 dl naturell yoghurt, gräddfil eller filmjölk
- drygt 1 dl gojibär eller hackade torkade aprikoser, fikon eller plommon
- ca en halv liter varmt vatten (temperatur avgörs av vilken typ av jäst du använder)
- Blanda alla torra ingredienser i en stor bunke.
- Tillsätt de "blöta" ingredienserna.
- Blanda med assistent i minst fem minuter (gärna mer) på hög fart.
- Låt jäsa till dubbel storlek under bakduk i bunken.
- Häll ut den rätt lösa och klistriga degen på bakbordet och dela den i två delar.
- Knåda degbitarna i vetemjöl och forma två långa och rätt smala limpor (hela långpannans längd), som läggs på bakplåtspapper i en långpanna.
- Skåra med vass kniv tvärs över limpornas ryggar, så spricker de inte vid gräddningen.
- Låt jäsa i minst 1 timme under bakduk.
- Grädda mitt i ugnen i 50 minuter.
- Ta ut och lägg på galler.
- Pensla eller spraya med vatten och strö lite salt över bröden.
- Täck med bakdukar och låt vila tills bröden svalnat lite.
- Skiva och frys! Eller varför inte avnjuta dem på en gång? :D
Åsas goda Kesoplättar
Så här i julrush och tidspress, behövs god, mättande, näringsrik och samtidigt snabb mat.
Då kan mina Kesoplättar passa -- en rätt från då barnen var små och tiden knapp för en ensamstående trebarnsmor.
Åsas goda Kesoplättar
1 liten burk Keso
3 - 4 ägg (beroende på storlek)
1,5 - 2 dl mjöl (själv använder jag numera lika delar mandelmjöl och kokosmjöl)
ca 1 – 2 dl mjölk gärna blandad med grädde (späd tills konsistensen är som filmjölk)
½ tsk salt
1. Rör ihop alla ingredienser i en skål.
2. Klicka ut plättar i medelvarm stekpanna.
3. Vänd då ytan börjar se torr ut.
4. Servera med god sylt och ett glas mjölk.
Åsas laktosfria lågkolhydrat-påhitte-lax-Lasagne
Alla, som känner mig väl, vet att bland det allra värsta jag vet är traditionell Lasagne.
Jag upplever nämligen Lasagne som en kletig, smetig, konsistenslös och kladdig rätt, som lämnar en äcklig geggamojakänsla i munnen. Smaken är förvisso fantastiskt god, men konsistensen -- nä, usch, fy och blääääh! Samma sak med Moussaka!
Då flickorna bodde hemma brukade jag göra dem till lags med "Falsk Lasagne" på spagetti eller Tagliatelle, men samtidigt göra en ren och okladdig pastarätt till mig själv.
Riktig Lasagne har jag, vad jag kan minnas, gjort vid endast ett par tillfällen i livet -- verkligen inte en rätt jag gillar, alltså.
Nu slumpade det sig så, att jag för en tid sedan jäktade runt inne på Ica Maxi och fick då en ingivelse, att köpa lite färsk pasta - något som jag oerhört sällan gör, eftersom jag äter så lite mjölmat som möjligt.
Utan att egentligen tänka mig för, försåg jag mig med pastadiskens erbjudanden och kom sålunda hem med 2 paket Tagliatelle (i och för sig inte så ovanligt eller anmärkningsvärt) och 2 paket färska Lasagneplattor, vilket jag, mig veterligen, aldrig någonsin tidigare köpt.
Genom detta hugskott, råkade jag sålunda ha, något så ovanligt som, färska Lasagneplattor i min frys. En, visade det sig, lycklig slump, som blev upphovet till en ny och mycket god maträtt:
Åsas laktosfria lågkolhydrat-påhitte-lax-Lasagne.
Rätten är laktosfri och innehåller förhållandevis lite kolhydrater, eftersom det är väldigt få pastaplattor och väldigt mycket lax och grönsaker. Sett till måltidsinnehållet blir det alltså mycket få kolhydrater per portion.
Det här använde jag och så här gjorde jag:
(Obs! Räcker för ca 6 - 7 personer)
2 pkt färska Lasagneplattor
Sås:
1 burk kokosmjölk
1 - 2 dl laktosfri grädde av valfri fetthalt
2 dl laktosfri 3 %-ig mjölk
1/2 - 1 förpackning Smetana (laktosfri fet form av Creme Fraiche)
1,5 - 2 fiskbuljongtärningar (efter smak)
1 riven vitlöksklyfta
saften av 1/2 pressad citron
lite chilipulver
Fyllning mellan Lasagneplattorna:
1/2 sida laxfilé skuren i kuber
1 burk laktosfri Keso
färdigskivad ost av valfri sort (jag använde Gouda)
1/2 finhackad gul lök
8 - 10 grovhackade färska tomater -- helst Söråkers, som är extra smakrika!
små frysta broccolibuketter
2 morötter som jag hyvlat i tunna skivor med potatisskalaren
citronpeppar efter tycke o smak
Gör så här:
1. Koka upp kokosmjölk, grädde, Smetana, mjölk, fiskbuljongtärning, vitlöken, citronsaften och chilipulvret till en tunn rinnig sås.
2. Smörj en stor ugnsform med smör eller kokosfett.
3. Lägg i ett lager Lasagneplattor.
4. Fördela fyllning (lax, ostskivor, Keso och grönsaker) över plattorna.
5. Häll sås över och täck med ett nytt lager plattor.
6. Varva tills endast ett lager plattor återstår.
7. Avsluta med sås och ost.
8. Gratinera i 200 - 225 grader i cirka 25 minuter eller tills osten ovanpå blivit gyllenbrunt krispig.
(Lax blir fort genomstekt och pastaplattorna tar bara några få minute, så det är klart då såsen dragit/kokat in lite i plattorna och osten ovanpå blivit frasig.)
9. Servera med en god sallad och ett glas rött eller ett ljust öl.
Obs! Jag har inte glömt salt, om du tror det! Osten och fiskbuljongtärningarna gör att det blir alldeles perfekt sälta i rätten, så vad du gör: SALTA INTE! för då blir din Lasagne oätligt salt!
LCHF - goda mättande tunnpannkakor
Mina supergoda, mättande, dryga och magsnälla LCHF-pannkakor.
- 5 ägg
- 5 dl mjöl uppdelat på ca 3 - 4 dl mandelmjöl + ca 1 - 2 dl soyamjöl -- välj själv proportionerna
- ca 1 msk fiberhusk
- 1,5 tsk salt
- ca 1 msk olja
- ca 0.5 - 1 dl grädde av valfri fetthalt och typ -- själv använder jag en laktosfri sort
- ca 3 - 6 dl mjölk -- mängden varierar beroende på vilka proportioner på mjölblandningen man väljer och hur stora äggen är
Blanda de torra ingredienserna i en liten skål. Hoppa inte över detta, för fiberhusk klumpar sig snabbt då det blandas direkt i vätska.
Knäck äggen i den bunke, som du ska använda för smeten.
Tillsätt olja, grädde och ett par dl av mjölken och rör om.
Häll över den torra mjölblandningen i äggblandningen och rör om.
Späd med mjölk tills smeten är som en soppa/tunn filmjölk.
Stek som vanliga tunnpannkakor.
Servera med osockrade bär, som mosats/mixats till sylt.
Njuuuut!!!
Ljusare variant på mitt goda grova LCHF-bröd
Här är en ljusare variant på mitt supergoda LCHF-bröd.
Jag skär det i skivor och fryser sen in det. Sen tar jag varje morgon fram en skiva o rostar den.
Supermumsigt med nåt gott pålägg på!!! :D
Gör så här:
Smörj en ugnsform för formbröd.
Blanda sedan ihop följande torra ingredienser i en skål.
Ingredienser:
- 1 dl linfrö
- 1 dl sesamfrö
- 2 dl grovhackad sötmandel
- 3 dl mandelmjöl
- 1 dl soyamjöl
- 2 dl solrosfrö
- 50 g kruska kli, fiberex eller fiberhusk
- 2 tsk bakpulver
- 1,5 tsk brödkryddor
- 1 tsk salt
Blanda sen ihop:
50 g smält smör
1 liten förpackning crème fraiche
250 g keso (en liten burk el. en halv stor)
6 ägg
Rör raskt ihop de torra ingredienserna med de "blöta".
Använd elvispens krokar eller hushållsassistenen, så att det går fort, för fiberhusk sväller och gör att smeten tjocknar rätt snabbt.
Lägg över smeten i ugnsformen.
Grädda i 60-80 min (beroende på ugn) i 175 grader.
Ta ut brödet ur formen och låt det svalna.
Skär i tunna skivor.
Njuuut!
Annikans grova stekpannebröd
Tjingeling allihop!!
Här kommer ett nytt recept -- det är min kära "lillasyster" Annikas mumsiga stekpannebröd.
Baka, ät o njut!!
.
.
Annikans grova stekpannebröd
Tar ca 1-1,5 timme
Blir 15-20 stycken
2 dl vetemjöl
1 dl vetekli
1,5 dl havregryn
3-4 dl grahamsmjöl
1 tsk salt
0,5 dl pkt jäst (jag hade torr)
4 dl varmt vatten
3-4 msk mörk sirap
Blanda mjöler, gryn, torrjäst och salt.
Häll på varmt vatten (torrjästen behöver varmare än 37 grader) och sirap.
Rör om degen tills den är en tung, kladdig, grötliknande skapelse.
Jäs i 30 minuter.
Gräv upp en sked smet, runda till i grahamsmjölade händer.
Lägg bollen på ett tjockt lager grahamsmjöl och tryck till den, vänd på den och kavla ut rejält med naggkavel.
Enklast är att ha ett tjockt lager grahamsmjöl under och att strö extra mjöl uppepå med.
Efter utkavlingen, vänd "pannkakan" i handen som en pizzabagare för att slå av överskottsmjölet.
Grädda bröden i het och torr gjutjärnspanna. Dvs inget fett!
Svep in i fuktig bakhandduk tills bröden svalnat.
Ät och njut eller frys och njut senare :)
Åsas version av Tinas fruktbröd
Min goda vän Tina gör ett kanongott frukt- och nötbröd som jag älskar.
Jag har nu modifierat hennes recept lite utifrån min smak och mina behov, och jag tycker att jag lyckats få till ett kanongott bröd, som min mage och kropp mår jättebra av!
.
Här är mitt recept:
.
Ingredienser
3 dl egentillverkat mandelmjöl eller en blandning av sesamfrö, valnötter, hasselnötter och mandel
(jag bara kör dem med kniven i mixern tills det blir som ett grovt mjöl)
4 dl vetemjöl – gärna fullkorn
2 tsk salt
2 tsk bikarbonat
1 ½ tsk bakpulver
1 dl krossat linfrö
1 dl solrosfrö
5 torkade fikon - om jag har hemma
6 torkade aprikoser
6 torkade plommon - om jag har hemma
½ dl torkade tranbär eller liknande (jag brukar plocka i Naturgodisbyttorna)
ca 3 dl hackade nötter av valfri sort – jag väljer paranötter, cashewnötter och valnötter för att jag tycker det är gott
6 dl filmjölk - alternativt hälften fil, hälften vatten
0,5 dl mörk sirap
Gör så här:
Blanda alla de torra ingredienserna i en stor bunke. Rör om ordentligt!
Hacka alla frukter och nötter. Rör ned dem i mjölblandningen!
Tillsätt filmjölk och sirap. Rör om!
Häll över ”gröten” i en avlång form med non-stick-beläggning, som du dessutom lagt en bit bakplåtspapper i botten på.
Dunka formen lätt i bänken, så att eventuella luftfickor i ”gröten” försvinner – då blir brödet jämnare och finare.
Grädda i 160 grader i 1 ½ timme.
Låt svalna under bakduk innan du skär i det.
Njuuuut!!
Åsas goda råkost
Råkost
Vitkål och morötter -- mängd och proportion efter behag
Dressing:
Äppelcidervinäger
Italiensk salladskrydda
lite salt
peppar
olivolja
Gör så här:
Skala ungefär lika mängder vitkål och morötter.
Riv rotsakerna så fint eller grovt som du vill ha dem. Har man ingen maskin att riva med, så funkar det med "månlandare", osthyvel eller rivjärn, fast visst är det snabbast o bekvämast med en vvrrrrmmm-maskin, som klarar av det på några sekunder. Då blir det oftare man gör råkost och mycket roligare dessutom!
Blanda i en skål.
Dressing:
Rör ihop några matskedar äppelcidervinäger och lite salt eller italiensk salladskrydda o peppar. Salladskryddan ger fylligare o godare smak, men salt duger också.
Tillsätt olja tills mängden dressing består av ungefär lika delar äppelcidervinägerblandning och olja.
Häll dressingen över den rivna råkosten och rör om.
Smaka av och tillsätt eventuellt mer dressing eller krydda, tills du får den smak du vill ha. Hur mycket dressing du ska göra beror, dels på hur mycket du vill känna smaken av dressingen, dels hur mycket morötter o vitkål du har rivit.
Ubåt
Ubåt
Skär av ett lock på ett franskt bröd (med form som en limpa).
Ta ur en del av inkråmet i bullen så att ett hål bildas.
Fyll med någon form av stuvning eller köttfärsröra. Det kan vara t ex sån köttfärsröra som man har till Tacos, svampstuvning, skinkstuvning eller sparrisstuvning.
Lägg ost ovanpå och gratinera i ugnen tills osten smält och har fin färg.
Servera med en fräsch sallad eller råkost.
Silviakaka
Silviakaka (= en lite ”smalare” sockerkaka)
2 ägg 175 grader i ca 30 minuter
2 dl strö
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl vatten
Vispa ägg o socker pösigt.
Blanda mjöl och bakpulver, rör ned detta i smeten. Tillsätt sist vattnet. Rör – vispa inte!!
Grädda i smord och bröad form. Om du vill kan du istället för ströbröd använda cocosflingor, det är gott.
Vill du ha kakan riktigt smaskig (men inte fullt så kalorisnål), rör du ihop följande smet i en kastrull och häller över kakan.
75 g margarin eller smör
1 dl strö
2 tsk vaniljsocker
1 äggula
Blandningen ska sjuda tills den blir tjock, den får inte koka. Rör hela tiden i kastrullen så bränns det inte fast. Strö gärna cocos över kakan.
Mina döttrars kalla favvosås från förr
Enkel kall sås som passar till det mesta
Fil eller gräddfil blandas med lite ketchup eller chilisås och lite majonnäs.
Smaksätt med lite örtsalt eller vanligt salt och peppar.
Rör i lite bostongurka och låt såsen stå i kylskåpet en liten stund.
Serveras till fisk, korv eller kött eller som dipsås till grönsaker eller chips.
Potatismos och vad man gör av överblivet dito
Potatismos
Koka några råskalade potatisar.
Spill av vattnet.
Lägg i en ordentlig smörklick och mosa med en ”potatis-stamp”.
Späd med lite mjölk medan du mosar, tills moset har rätt koncistens.
Salta och peppra och tillsätt lite strösocker. Sockret framhäver övriga smaker.
Servera med stekt korv eller bacon eller köttbullar eller liknande.
När du fått potatismos över gör du....
Pärbullar
Ta överblivet potatismos och blanda det med lika delar ägg, vetemjöl och mjölk – alltså, t ex 2-3 ägg, ca 2-3 dl vetemjöl och 2-5 dl mjölk (det beror lite på hur hårt eller löst ditt potatismos är). Rör om ordentligt.
Salta eventuellt mer om det behövs.
Smeten ska kännas som en lite för tunn havregrynsgröt.
Smält en smörklick i en stekpanna. Klicka i ”gröten” och stek på medel- till svag värme.
Servera med råkost, en god sylt och eventuellt strösocker.
Gryta att variera i det oändliga
Hej igen!!
Här är en gryta jag lärde mina döttrar att laga, då de var yngre och började hjälpa mig med matlagningen.
Den är jätteenkel att variera och går att göra hur simpel eller hur lyxig man vill.
.
Gryta att variera i det oändliga
Jag brukar ta...
en bit mager falukorv
eller
en bit kassler
eller
lite mager nöt- eller älgfärs
eller
några kycklingfiléer
någon deciliter rött vin eller rött matlagningsvin
creme fraiche
det av följande nämnda i den utsträckning du har det hemma:
krossade tomater
palsternacka
rotselleri
en liten bit kålrot
morötter
lök
vitlök
svamp
tomatpuré, matlagningssenap, soya, buljongtärning, salt, peppar, allkrydda, vitlökspeppar o dyl för smaksättning
svarta oliver (inte för mycket för de är feta)
kikärter (på burk)
svarta eller röda bönor (på burk)
(oliver, bönor o ärter tillsättes sent och ska inte koka )
Gör så här:
Riv rotsakerna grovt.
Blanda ned det och övriga saker hackade i grytan tillsammans med det kött du fräst.
Tillsätt krossade tomater, vatten och vin.
Krydda och låt koka tills rotsakerna känns färdiga.
Tillsätt ev. de saker som inte ska kokas länge.
Servera med halva tallriken sallad och lite ris eller potatis.
Servera hellre en liten klick creme fraiche ovanpå, än blanda ner det i grytan – det blir både magrare, godare och fräschare så.
Tomtemacka
Hejsan igen!
Här är en jättegod och matig mellis- eller lunchmacka.
Faktum är att med just denna, lärde jag min lillebror Olof att äta det han kallade "plattägg", vilket var det äckligaste han visste. Han bara vägrade att äta det!
Efter en eftermiddag hos mig, kom han så hem till vår mamma och sa:
- Nu äter jag plattägg mamma! Jag fick det hos Åsa och det var jättegott!
.
TOMTEMACKA
Stek en brödskiva (helst vanlig sirapslimpa) i lite matfett
Bred lite kaviar på en av de stekta sidorna
Stek ett ägg och lägg det ovanpå – salta o peppra det!
Skiva tomat och lägg överst
Om det är en lunchmacka, så servera med en sallad, lite andra grönsaker och en klick Keso.
Ät o njut!!
Snabbast-i-stan-sås till pasta eller ris
Tjenixen allihop!
Här är ett gott racer-recept för tidsbrist-matlagning.
.
Busenkel sås till pasta eller ris
1 burk krossade eller hela tomater
1 burk hela paprikor
hackad korv av valfri sort
1-2 hackade lökar
1 buljongtärning
lite peppar och eventuellt lite salt -- tänk på att korven och buljongtärningen också är salt
lite pressad citron
ev. lite vatten att späda med
Fräs korven i en stekpanna eller stekgryta.
Lägg den i en gryta/kastrull och tillsätt resten av ingredienserna.
Låt stå och puttra medan du kokar pastan eller riset.
Servera som vanligt med en sallad eller ett gott bröd.
God, nyttig och enkel pastasås
Enkel o nyttig pastasås
1. Riv 2-3 morötter och en bit rotselleri grovt
2. Hacka en gul lök
3. Lägg blandningen i en gryta och pressa i en eller ett par vitlöksklyftor
4. Tillsätt en burk krossade tomater och en buljongtärning
5. Pressa i 1-2 msk citronsaft
6. Hacka lite falukorv och lägg sedan i grytan --
stek ev. korvhacket innan, om du vill ha lite stekyta på korven
7. Låt puttra en stund medan du kokar spagettin
Servera med en fräsch sallad!
LCHF Annikas spenatpaj
Spenatpajen
(familysize)
1 påse spenat (hela blad, inte hackad)
5 ägg
2-3 dl grädde
2 dl creme fraiche
1 solo vitlök eller ca 3 klyftor vanlig
1 gul lök
salt, peppar, ev citron
ost
(familysize)
1 påse spenat (hela blad, inte hackad)
5 ägg
2-3 dl grädde
2 dl creme fraiche
1 solo vitlök eller ca 3 klyftor vanlig
1 gul lök
salt, peppar, ev citron
ost
Gör så här:
Smörj en form med smör, släng i halva gula löken (hackad) och sen spenaten på det.
Vispa ihop grädde, ägg, creme fraiche och kryddor.
Pressa ner vitlöken i en kastrull med en klick smör. Bryn tills det är gyllenbrunt. Häll i alltihop i äggblandningen.
Ner med andra halvan av gula löken med... rör om och häll över spenaten.
Skiva ost och lägg över alltihop. (Här är det lika gott att klicka på creme fraich eller tex philadelphia)
Grädda på 175 grader tills gratängen har rest sig och fått lite gyllene färg. Skaka formen lätt för att se om äggblandningen har stannat. Får du ingen färg så kör grill en stund på slutet.
Vispa ihop grädde, ägg, creme fraiche och kryddor.
Pressa ner vitlöken i en kastrull med en klick smör. Bryn tills det är gyllenbrunt. Häll i alltihop i äggblandningen.
Ner med andra halvan av gula löken med... rör om och häll över spenaten.
Skiva ost och lägg över alltihop. (Här är det lika gott att klicka på creme fraich eller tex philadelphia)
Grädda på 175 grader tills gratängen har rest sig och fått lite gyllene färg. Skaka formen lätt för att se om äggblandningen har stannat. Får du ingen färg så kör grill en stund på slutet.
Mums till kyckling, korv, kassler, kött, fisk eller bara som det är.
