- Bor jag inte här..?

En liten svart katt har börjat ta för vana att komma till min altan. Ibland kommer den spatserande på fönsterblecket, när jag äter frukost eller sitter vid datorn innanför fönstret. Ibland sitter den på fönsterblecket eller räcket, när jag kommer hem. Det märks att den tycker att den faktiskt "äger" min altan. 

Den doftmärker presenningen över mina utemöbler och överdraget på min grill med en liten dusch varje gång den lämnar altanen.Kanske har någon annan katt lämnat sin doft där, så att den här kattens dito måste förstärkas..?
Det brukar även komma en grå kisse med liksom tofsar uppe på öronen, men den har jag inte sett på länge nu. Kanske sitter dess doft ändå kvar här? Eller behöver katters doft förstärkas och bekräftas vid varje besök? Jag vet inte, för jag har ingen egen katt och är inte så insatt. Jag tycker bara att de är otroligt fascinerande, vackra och härliga djur. 
 
Jag blir barnsligt förtjust varje gång jag ser katter på min altan, för jag har ju inget eget husdjur.
Det gör mig så glad, när de plötsligt passerar förbi mig på utsidan fönstret där jag sitter vid datorn. De lämnar små söta tassavtryck på fönsterblecket och det är så gulligt att jag nästan vill låta bli att torka av fönsterblecket, när jag putsar fönstren.
Ibland lägger sig kissen på en av stolarna och myser. Då smyger jag omkring här inne, så att jag inte ska skrämma honom / henne. Det känns så gott att den ligger där.
 
Dock skulle jag aldrig mata eller klappa dem, när de är på altanen. Då skulle de kanske bli förvirrade och på fullaste allvar tro att de har bytt ägare och adress. 
 
 
 
Idag satt den svarta katten och myste i solskenet på mitt fönsterbleck, när jag kom från mitt morgonpass med seniorerna på gymmet. Jag passade på att knäppa några bilder på den.  :) 
 
(null)
 
 
 
(null)
- Hallå, varför kommer du inte ut och klappar mig? Bor jag inte här, kanske? 
- Nej, söta lilla kisse, du bor faktiskt inte här och därför har jag aldrig klappat dig uppe på altanen -- bara när du är ute på gångvägen. 
 
 
(null)
Kissen har så himla lite kvar av sina öron, så jag gissar att den endera har slagits väldigt mycket eller att den har förfrusit öronen. Vilkendera det än är, så är det ledsamt att se. Det är en så kärvänlig och pratglad kisse. 
 
 
(null)
När det kommer folk på gångvägen brukar den lämna sin plats på fönsterblecket och med majestätiskt lugn spatsera över altanen bort till grillen, lukta lite på överdraget och sedan darra till med svansen i en doftdusch, innan den vigt skuttar upp på altanräcket. Där sitter den sedan och testar förbipasserande med lite jamande småprat. 
 
 
(null)
Idag råkade det vara jag som kom på gångvägen, så vi pratade och kelade en stund innan vi skildes åt och gick åt varsitt håll. 
Kissen är jättemysig och det är himla trevligt att den gjort sig så hemtam på min altan, men jag ska försöka ta reda på var den bor, så att jag vet till kommande iskalla vinterdagar. 

Lykkan å Freddan i gymmet

Fredrik och Lykkan samsas så fint i baby-gymmet. 

Men de har verkligen helt olika uppfattning om hur man bäst nyttjar det. :D 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Pricken

 
Tänk att en liten röd prick kan vara så himla rolig!  :D 
Och tänk att en katt, som jagar en liten röd prick, kan vara så himla charmig!  :D 
 
Filip och Fredrik är verkligen inte förtjusta i vinter och kyla, så det blir lite för lite motion under de kallaste månaderna. Då är det en väldig tur att Pricken finns.
 
Fille och Freddan äääääälskar nämligen Pricken. När deras känsliga öron uppfattar ljudet av knappen, som trycks in på den lilla laserpekaren, så att Pricken "vaknar", kommer de rusande för att få jaga.
Att de aldrig har lyckats fånga eller överlista Pricken, tycks inte spela någon som helst roll. De blir lika uppspelta och förtjusta varenda gång Pricken vill leka. De jagar och springer så att mattor och möbler åker. Allt för att fånga den retfulla Pricken.
Fredrik har emellertid blåsljud på hjärtat, så man får portionera hans motion med lämpor.
Pricken får sålunda leka med grabbarna korta stunder och rätt ofta istället. 
 
Siggan (Sigrid) förstår bara inte vad det är som är så roligt med den där Pricken. 
Hon placerar sig på säker höjd och avstånd ifrån grabbarna, som rusar runt i sin jakt på Pricken. 
Man kan nästan se hur hon oförstående ruskar på huvudet åt dem. 
 
För mig - murrmurr - är det emellertid lika charmigt och festligt varenda gång, att se de bastanta grabbarna bli så där kattunge-ystra och lekfulla.  :D  :D  <3 <3 <3 
 
 

Underbar kattkärlek

Jag blev allergisk mot pälsdjur, när jag var 11 år. Då tvingades vi göra oss av med våra älskade hundar och jag tvingades också att sluta vara i stallet. Jag fortsatte rida utomhus under några år, men till slut gick inte det heller. Jag blev sjuk av alla pälsdjur - t.o.m. det som betraktas som "allergivänliga" pälsdjur.
 
Jag var ju född och uppvuxen på en bondgård, så det var en stor sorg för mig, att bli jättesjuk av vartenda gulligt, ulligt, mjukt och kärleksgivande djur. Allergin gav mig allt från svullna röda ögon och utslag till astma och nässelfeber. Så var det ända fram tills mot slutet av 2000-talet, då min äldsta dotter Märta-Li och hennes kissar bodde i Stockholm under några år. Jag medicinerade jättemycket för att kunna bo hos henne över en helg, men upptäckte så småningom, att jag successivt kunde dra ned på medicineringen. När hon flyttade tillbaka hit till Sundsvall, behövde jag bara ta den mildaste allergitabletten och ingen astmaspray alls. Varför vet jag inte säkert, men sedan jag "dammade in i väggen" i början av 2000-talet, har jag medvetet försökt att leva sundare, äta hälsosammare, ta kosttillskott (mineraler, vitaminer etc), lyssna mer till kroppen och sova mer regelbundet. Min egen teori är, att det är allt detta sammantaget, som nu visar sig som minskad allergi. 
 
Idag tar jag ingen allergimedicin alls och jag kan gosa med mina fyrbenta barnbarn, när jag träffar dem. Det enda jag inte kan göra, är att klappa dem och sedan ta mig i ögonen. I övrigt känner jag inte alls av någon som helst kattallergi längre. 
 
Min allra första kärleksrelation med en katt, var med Märta-Lis Jörgen Jönsson. Han var så vacker, ståtlig, vänlig, tålmodig och klok. Han finns alltså inte mer, men i mitt kök har jag en bild på honom. 
 
 
 
Min nästa kärleksrelation med en kisse blev med Ziris Filip och den varar fortfarande.
Fille är såååå himla gosig, kärleksfull, snäll och tålmodig. Jag brukar ofta prata med honom och jag tackar honom ofta, för att han är så överseende med katt-okunniga mig. 
 
Filip vill ofta kramas. Då ställer han sig på bakbenen och lägger upp framtassarna på axlarna. Han blir så lång, så lång. Och så bular han med huvudet och riktigt kramar om en med frambenen. Det är så gosigt och härligt att man blir gråtfärdig av lycka. 
 
Den här helgen har Ziri och jag hållit på med en del monterings- och byggarbeten i hennes lägenhet. Ett av dessa var en hylla, som skulle sättas upp på väggen inne i det kaklade badrummet. När jag satt på toalettlocket och grejade med hyllan, så kom Fille och ville gosa. Ziri var snabb att hämta kameran, för tydligen gör han inte så med andra än mig och henne, så hon ville föreviga lyckostunden åt mig.
Här är bilderna hon tog. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Älskade underbara fyrbenta barnbarn. <3 
 
 

Älskade fyrbenta barnbarn

 
Filip smyger så fint och försiktigt förbi blomkrukorna. 

Fredrik äääälskar kartonger. Ingen kartong är för liten för att vara bekväm och älskad. 
 
 
Fille på pianot - en älsklingsplats.  
 
Sååå tjusig napp-vakt.  
 
 Freddan på en annan älsklingsplats: pianopallen. 
  
 
Agnes "Skrufvan" Karlsson sussar gott.  
 
 <3 
 
Runar och Alvin - katt och hund - sover gott tillsammans.  
 
Skrufvan och Maire sover middag tillsammans.  
 
 
Jag undrar vem som tagit intryck av vem? Eller är rörelsen (att sträcka på sig) måhända något medfött och nedärvt?  :D 
 
 
Älskade Jörgen Jönsson på besök i mitt kök. Det är den enda katt som någonsin varit in i min lägenhet.  
 
Murrmurrs älskade kisse!! <3  
 
Vem sa att hundar och katter aldrig kunde vara vänner? Idas är hur sams som helst. :) 
 
Hund-katt-mys.  
 
Sigrid, Filip och Fredrik  
 
Som tre geléråttor.  :D <3  
 
Fille myser bredvid mig i soffan. 
 
Det är mysigt att vara kattvakt. :)  
 
Siggan är oftast lite mer reserverad...  
 
... men ibland vill hon också vara nära, trots att jag inte är hennes matte.  
 
Soff-mys.  
 
 
 
Älsklings-Fille 
 
 
 
Fille och Siggan samsas fint.  
 
Siggan och hennes matte kollar Facebook.  
 
... och sen pussas de.  :D 
 
Kartonger är det skönaste som finns, tycker Filip, så flyttkartongerna stör verkligen inte honom eller Fredrik.  
 
 
 
 
 
 
 
Den ena av Märtas två små nykomlingar.  
 
... och här är den andre. Valter, tror jag att han fick heta.  
 
 
 
Ytterligare en Fille-favorit-plats.  
 
... och här är en till. Ibland har han huvudet under lampskärmen, så att det ser ut som om han sitter i en gammaldags hårtorkhuv.  
 
 
 
Fille-matte-mys. 

Katt-trappan i bruk

Jag blev så glad att se min katt-trappa i bruk!!! Den funkar jättebra!!!  :D  :D  :D 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Voila!!  :D  :D  :D  :D  :D 
 
Lite ströläkt (gratis virke), två brädor, två gummerade hakar för upphängning av trädgårdsredskap, två hålbyglar, två små dörrstoppar i gummi och en halv burk skruv. Mer behövdes inte.
En billig lösning, som funkar riktigt bra!  :D  Kvinnor kan minsann!!  :D  :D 

Batteriladdning

Batterierna laddas och hjärtat sväller av kärlekslycka, när jag i morgonmörkret sitter och kikar igenom den gångna veckans mobilfoton.
Tänk att en bild på en katt i ett fönster, kan göra en så glad! <3 <3 <3 

Lycka

 
Lycka kan ofta komma ur små små saker i livet. Det kan t.ex. vara en älskad kisse, som lojt sträcker ut sig i soffan och tillitsfullt vänder upp magen, för att få bli kliad. 
 
En liten sak, som laddar en med mycken glad energi. <3 
 

Katt-trappa

 

Projekt 'Katt-trappa' kom igång efter flera veckors funderande kring olika varianter på lösning.
Kruxet har varit att få till en stabil och årstidssäker trappa, som varken tar HSB:s mark i anspråk eller skämmer så mycket att grannar reagerar. 
 
Jag hade en tanke på en enkel och 'lagom' lösning, men den låg, visade det sig, rätt långt ifrån dotterns grundidé, som jag var tveksam till om jag skulle klara att bygga. Man är ju liksom ingen snickare.  ;)
Vi enades om en variant som låg lite mitt emellan våra olika idéer. 
 
Som vanligt var det svårt att hitta en dag, då vi var lediga samtidigt och vädret var gynnsamt för trappbygge. Det fick bli så att jag byggde en dag, då jag hade möjlighet -- tyvärr jobbade hon den dagen, så hon kunde inte vara med, men det var inget att göra åt. 
 
Men... när jag stod på plats med allt byggmaterial och alla verktyg, så kände jag mig plötsligt väldigt snickarkunnig. Plötsligt kände jag att jag kanske ändå skulle klara, att bygga trappan ungefär så som hennes första idé. Fylld av tillförsikt och utrustad med pappsens skruvdragare skred jag till verket.  
 
Regnet strilade ner och rabatten utanför balkongen var hur geggig som helst - den lutar dessutom nedåt i en skarp vinkel. Blöt jord och utförslut är förstås ingen bra kombo. 
Men... mittemot finns en jättefin stenlagd uteplats, så jag valde att stå där och jobba.
Helt perfekt!!  :D  
 
 
 
Ja, ni ser själva vilka dåliga förutsättningar det var för att stå vid själva balkongen och jobba.
Den stenlagda uteplatsen var guld värd. Torr, plan och bekväm med en mur att ställa ifrån sig saker på. 
 
 
Här var själva trappan färdig och skulle sättas fast med byglar över räcket och strävor mot betongkonsollen under balkongen. 
 
 
Här hade jag fått upp trappan. Därefter gick jag på insidan och gjorde en likadan trapp där - fast såklart avsevärt mindre.
De bägge trapporna är fastsatta i varandra och har gummerade strävor - detta för att minimera risken för både stöld och vibrationer, vars ljud skulle kunna upplevas som störande av grannarna. 
 
Blomsterspaljén på insidan räcket är kvarlämnad av föregående ägare. Den ska förstås inte sitta kvar, för det är ju där kissarna ska gå in o ut på sin trappa. 
 
 
En enkel och billig konstruktion tillverkad av ströläkt (som man får gratis), två tryckimpregnerade brädor, två gummerade hakar, två hålförsedda byglar och lite trallskruv.
Kanske inte världens snyggaste eller mest fackmannamässiga utförande, men det är en funktionell katt-trappa för en mycket ringa penning.  :D 

Grabbmys och tjejgos

Myslyxmiddag hos Ziri, André o kissarna med fräsch o god wok på äggnudlar, räkor, lax, vitkål, vitlök, broccoli, böngroddar, bambuskott, tomater och paprika. MUMS! 
 
Efter middan mös vi med kaffe-på-maten i varsin hörna. Och kissarna ville förstås också mysa. 
 
 
Sigrid myser på sitt eget gulliga lilla sätt. Hon borrar in ansiktet mot personen hon myser med och spinner så det både känns o hörs. 
 
 
Filip gosade och mös med husse i sängen. Särskilt mysigt var det att buffla o goa med husses skägg. 
 
Jag är så innerligt tacksam att den långa anti-allergi-behandlingen, som jag genomgick i unga år, gav nåt resultat, för annars hade jag aldrig kunnat få lära känna mina döttrars alla kissar på det här underbart nära sättet. Kissar är verkligen fantastiska kärleksgivande djur!!  <3 <3 <3 
 

Katter och deras liggplatser

Nog är det weird hur katter väljer att ligga, eller hur..? Jag menar, det tycks inte finnas nån logik eller rim o reson i hur de väljer. Ibland ser det såklart bekvämt och skönt ut, men mååånga gånger kan man inte annat än förundras över varför de ligger där o som de ligger, då det finns massor av sköna alternativ. De verkar liksom gilla, då det är trångt och/eller obekvämt.  :D
 
Här är en blandning av bilder på både bekväma och obekväma mycket populära bumbi-liggplatser o positioner.  :D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
... och här några fler kisseobekvämligheter, men från youtube denna gång. Gulligt och skojigt, men fortfarande helt obegripligt.  :D
 
 
 
 
 

Vad är det med katter och kartonger?

Mina döttrars kissar äääälskar kartonger! De behöver inte vara ihopsatta, så att det går att leka i dem eller gå in i dem --- nej, det räcker att det är en platt bit kartong, som ligger på golvet. Då ska de absolut ligga på den. Det här tycker vi är både lustigt och udda.
 
Så såg jag det här klippet på youtube... Det visar att stora kissar visst OCKSÅ gillar kartonger!
 
Alltså, vad ÄR det med just kartonger, som gör att katter gillar dem?   :D
 
 

Bumbi-murrmurr <3 <3 <3

När murrmurr får bumbisug... ja, då blir det kissebilder.  :D
 
 
Go-Fille!!
 
 
Söt-Siggan!
 
 
Mys-Freddan!
 
 
 
 
Innan Majre kom, hade jag ofta mina döttrars kissar som bakgrundsbild på mobilen, och det var många, som reagerade på ett foto på Ziris kissar. Man menade att bilden var Photo-shoppad eller arrangerad på annat sätt. Så var det emellertid inte.
De här kissarna är precis så här samspelta och fina med varandra!! 
 
För att visa att det faktiskt är så, publicerar jag nu några bilder av matsituationen -- de är som synes tagna vid helt olika tillfällen. Faktum är att de inte ens är tagna samma år.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja, det där var ett axplock av mina bumbi-mat-bilder.   :D
 
(Jag brukar passa på att knäppa, då de får mat, för då får jag alltid med alla tre i bild samtidigt, så jag har ett antal såna bilder. *skratt*)
 
Som ni ser, är de här kissarna precis så sams och så snälla som jag sagt!
Och det till o med då de får "blötmat", som de ääälskar och därmed borde fightas om.   :D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Murrmurr är bumbisjuk

Ett axplock av lite gamla och nya bumbi-mys-bilder så här på morgonen får det bli, eftersom murrmurr har lite bumbisug...   :o)
 
Gos-Fille  <3
 
Matte-mys-stund  <3
 
 
Go-Freddan sover gott  <3
 
 
Siggan o matte har kärlekmys  <3
 
 
 
 
 
- Puss på're matte!   <3
 
 
- Puss tebax lill-Siggan!   <3
 
 
Fille myser på sin stol  <3
 
 
Freddan myser mot det varma elementet  <3
 
 
Siggan härjar o leker med, på och i klösgrunken  <3
 
 

Murrmurr å bumbibjörnarna

Matte kvistade iväg upp till Sodalen, så jag fick en fin kvällsmysstund med bumbisarna!
 
Fredrik, som varit ute hela dagen, var jättejättehungrig och kunde bara inte vänta tills jag satt ner maten på golvet, så han fick lyxen att äta uppe på bänken.
 
Han var sååå enträgen och berättade sååå tydligt för mig hur hungrig han var.
Han jamade o krumbuktade sig alldeles väldigt, och var med mig ända in i skafferiet för att söka rätt på blötmaten, som jag hittade först då jag ringt Ziri och kom ihåg att det var en ny sort med ett nytt utseende.
 
I vanliga fall får ingen av dem mat på bänken av mig, men just denna kväll, då han varit ute ensam o hungrig och var sååå glad åt att komma in, så gjorde murrmurr ett undantag.   <3
 
 
 
Sigrid o Filip samsades, som vanligt, fint på golvet.  :o)
 
En stunds gos med Filip inne på tvättmaskinen och en stund med Siggan på soffan, och sen var det dags för mig att släcka, säga natti-natti till kissebumbisarna och gå ner till mig på Bäckebo.
 
Det är såå mysigt o fint med fyrbenta bumbi-barnbarn också, och jag är så innerligt glad och tacksam över att min pälsdjursallergi valt att liksom "hoppa över" just kissar, för det är så otroligt ljuvligt och underbart att få kissegosa ibland.   <3 <3 <3

Decemberbilder och bädda-rent-bestyr i Bagarmossen

 
 
 Tuss o matte Märta-li gosar
 
- Va du ä vacker!! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tuss vilar
 
 
Vackre Jörgen vilar också
 
 
 
Matte-Jörgen-mys
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tuss och grannen Hasses kisse på äventyr i köket
 
 
Agnes Skrufvan Karlsson ser överseende och tålmodigt på
 
 
- Nej, nu är det nog dags för oss att gå ut en sväng, va? tycker Jörgen o Skrufvan
 
 
- Hörru, matte, kan du komma o öppna? frågar Jörgen.
 
 
Men matte tycks upptagen med annat, så Skrufvan trampar igång en vilostund i korgen istället.
 
 
 
 
 
Jörgen sträcker nyvaket på sig.
 
 
 
 
Längsta o ståtligaste kissen i Bagarmossen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Om morgonen en annan dag...
Grannens katt har varit på tidigt morgonbesök, men nu är det dags att gå ut. 
 
 
 
 
 
En stund senare, ska matte bädda rent och det är en rolig aktivitet, som kissarna gillar att delta i.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När renbäddningsleken är över, lägger sig Jörgen att vila under sängen... men Tuss vill fortsätta leka och kikar ner över kanten, för att få igång sin lekkompis igen.
 
 
 
 
- Nej, Tuss, nu behöver jag vila en stund, säger Jörgen.
 
 
Tuss lugnar också ner sig och lägger sig att vila i stolen.
 
 
 
 
Skrufvan har lagt sig på tryggt avstånd från allt bäddnings-ståhej.
 
 
 
 
- Men varför ligger du här under granen? tycks Jörgen undra.
 
 
Bägge kissarna vilar sött ut i stolen, efter fullgjort bäddningsvärv.
 
 
 
 

Tre av murrmurrs kära fyrbentingar

Jag o Ziri har varit och handlat, så jag parkerar bilen på gården, medan vi bär in varorna.
 
Kissarna vill såklart gå ut.
 
Freddan går ut och sätter sig bredvid min bil...
 
... medan Fille parkerar sig på "sina" plattor.
 
 
Han myser o njuter och har det sååå skönt på plattorna.
 
 
Freddan hör/ser nån, som han känner igen...
 
 
... och reser sig för att gå o hälsa.
 
 
Det är ju husse, som kommer!!
 
 
Freddan hälsar välkommen hem...
 
 
... medan Fille ligger kvar och väntar på att husse ska komma o klappa honom också.
 
 
- Hej husse! Jag ligger här på plattorna o myser! Kom o klappa på mig!
 
 
Men husse gick förbi, så Fille får resa sig o följa efter.
 
 
- Hej husse, nu tror jag att du får krusa mig lite, menar Fille med spelat sårad stolthet.
 
 
När jag ska till att åka igen och tar på mig skorna, ser jag att jag fått en söt "huvkråka".  *fniss*
 

Freddan har lagt sig i solen på min bilhuv, och har det sååå skönt.
Siggan är lite harig, så hon vågar sig inte på såna äventyr.
 
 
- Hej murrmurr! Jag myser på din sköna varma bil!
 
 
Skrattande öppnar jag bildörren för att ställa in mina saker... och Freddan ligger lugnt kvar.
 
 
- Älsklingskisse, va söt du är! skrattar jag och Freddan reser sig på mjuka tassar för att bli klappad.
 
 
Han står så mjukt o försiktigt på min bilhuv.
 
 
När jag startar motorn, tycker Siggan att det blir för äventyrligt, så hon skyndar iväg hemåt till tryggheten.
 
 
- Va ä're som låter? tycks Freddan undra, då jag startat motorn. Matte kommer ut och lyfter bort honom, för att markera att bilar är farliga saker.
 
Jag borde väl ha sjasat ner honom på en gång, men han var så himla söt, och hade jag gjort det, så hade jag ju inte fått de här härliga bilderna.
 
- Jag är ju murrmurr, säger jag småskrattande då hon bannar mig, så du får stå för fostrandet.
 

Ziris myskissar

 
 
Gunsan hade en väldigt skojig sitt-stil, då hon tvättade sig.  *skratt*
 
 
Freddans härliga sovstil lockar också till skratt!!
 
 
Freddan o Siggan skedar på soffan.
 
 
Fille ligger på sin plats på tvättmaskinen och väntar tills jag kommit in...
 
 
... innan han reser sig, för att komma och hälsa o bli gosad med.     :D  <3 <3 <3
 

Murrmurr-mms till matte

När murrmurr (läs: jag) är kissevakt åt Sigrid, Filip o Fredrik, brukar jag skicka ett mms till matte (läs: Ziri), så att hon får en liten glad lägesrapport.
 
Ungefär så här kan ett sånt mms se ut en solig dag:
 
 
Murrmurrs älsklingar har blivit gosade med och fått blötmat o nytt vatten.
 
Alla tre är nu ute i finvädret.
 
Puss o kram!!!  <3  :o)
från mamsen
 

Pyttiga Fille o Freddan

Freddan
 
Fille
 
Fille
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0