Jag har tidigare ätit en liberal LCHF och jag mådde så bra av det. Både viktmässigt, fysiskt och mentalt. Värken var mindre, magen funkade och jag var inte fullt så orkeslös.
Men livet kom emellan och jag släppte successivt min LCHF-kost, och gled sakta men säkert tillbaka till "vanlig" mat.
Därefter kom Corona med allt vad det har inneburit av begränsningar, inomhusvistelse, stillasittande, tröstätande och annat... och med det kom också kilona.
Nu har mannen i mitt liv sagt att han vill prova att äta LCHF med mig under en period, för han vill se om det har den positiva effekten på honom också, och så vill han supporta mig.
Såååå himla rart och omtänksamt av honom. 🙏🏼💞🙌🏼🥰❤️
Sålunda har jag nu idag bakat ett nytt slags LCHF-bröd och jag är sååååå nöjd med resultatet.
Det blev toppengott, trots att jag som vanligt inte lyckades följa receptet. 😋🙌🏼👌🏼🥰
#lchf
#lchfrecept
#lchfbröd
På bilderna här nedan är receptet jag hade som grund och mitt fina baktesultat. 🥰🤗
Jag tog Philadelphiaost istället för Keso eftersom jag inte hade någon hemma, och så ökade jag på receptet för att få ett bröd som fyllde ut min ganska stora form. Eftersom jag inte hade tillräckligt med hasselnötter och mandel så mixade jag i pekannötter
och valnötter istället.
Mina två äldsta döttrar har valt ett vegetariskt liv. Den äldsta sedan flera år och den näst äldsta gradvis och successivt under det senaste året.
Eftersom jag själv aldrig varit nån köttälskare, så passar det här mig utmärkt. Det underlättar också min vardag, eftersom jag är dagmatte till näst äldsta dotterns lilla chihuahua och därför passar på att laga matlådor till henne. Det ger mig motivation att ha nån slags ordning på måltider och kosthållning.
Jag är dessutom fortfarande lika fattig som jag var när barnen växte upp. Det är bara orsakerna och omständigheterna som nu är lite annorlunda, men plånboken är lika mager som då. Därför lagar jag fortfarande mat på samma sätt som då. Alltså, det som mina barn brukar beskriva som:
"Mamma kan ta en enda frukostkorv och göra världens godmiddag för oss, våra gäster OCH matlåda till dagen efter. Det är som fiskarna och bröden i Bibeln"
Jag lagar alltså mat på det som finns hemma och skapar nya rätter utifrån vad dessa ingredienser råkar vara. Jag bara addar det jag råkar ha hemma lite så där på känn och smakar av allteftersom...
Denna gång råkade jag ha pastaskruvar i frysen. De blev över när vi var i fjällen och jag tog såklart hem dem och fryste in dem för att ha till ett senare tillfälle -- som t.ex. nu.
Jag råkade också ha en påse grönkål i frysen. Nyttigt, näringsrikt och vackert grönt.
I frysen hittade jag också en påse riven Västerbottenost, vilket är något jag absolut inte gillar. Ida kom med den nån gång för länge sedan och sa att den skulle mögla hemma hos henne, eftersom hon nästan aldrig åt hemma -- bara på jobbet och här hos mig. Kunde jag ta den och använda den till nåt? Jomen absolut! Jag rev den och stoppade den i frysen. Och idag kom den till användning.
I kylen hade jag en liten bit kvar av en "burkost". Alltså, en mjuk vit ost som ligger i saltlake. Den kom väl till pass i den här pastalådan.
Här är bilder på det jag gjorde.
Blanda ihop:
Ägg (5 ägg till den här formen)
Riven ost
Ärtmjölk (6 dl till den här formen)
Herbamare örtsalt ( smaka av)
Stek:
Purjolök
Hackad vitlök
Fryst hackad grönkål
Salt och peppar
Gör så här:
Bred ut den kokta pastan i en form (valfri pasta)
Smula över lite smakrik ost — t ex turkisk getost eller liknande burkost i saltlag
Idag bakade jag och Lykke superenkla och snabbgjorda kakor, som är både goda och nyttiga för såväl barn som vuxna.
Jag vill ogärna att hon ska äta köpekakor med palmolja, transfett och kemiska tillsatser. Så länge jag har ingredienser och ork att röra ihop en smet, så gör jag så gärna hälsosamma kakor åt henne.
Här är recept och bilder:
Ingredienser
2-3 dl havregryn
25-30 g smör (smälts)
En nypa salt
Kanel efter tycke och smak
En knivsudd vaniljfrö
1-2 tsk honung
1 banan
Gör så här:
Rör ihop alla ingredienser i en skål.
Klicka ut små kakor på bakplåtspapper på en plåt.
Grädda i mitten av ugnen i 180 grader i cirka 12-15 minuter.
Mitt lilla barnbarn är 7 månader och har nyss börjat få plocka i sig lite själv.
När hon var mellan 4 och 5 månader började hon få pyttesmå smakportioner av olika saker. I övrigt åt hon bara bröstmjölk. Nu äter hon ganska stora portioner grov hemlagad puré-mat och hon gillar verkligen att äta.
Förra veckan fick hon för första gången smaka en majskrok och det var spännande. Först var det bara en leksak att dunka i bordet, men rätt snart råkade hon smaka på den och efter en stund hade hon kommit överens med både smak och struktur.
Jag tycker emellertid att majskrokar inte innehåller särskilt mycket nyttigheter - det är mer som ett luftigt snacks. Majs är dessutom stoppande och lilla stumpan har haft det jobbigt med magen. Det vore bra om hon kunde öva att äta själv, genom att stoppa i sig något som innehåller lite mer. Hon har fått smakbitar av potatis, kokta morötter och dylikt, men de är för svåra för henne att få tag i.
Några gånger har hon fått smakbitar av bröd och visat att hon gillar det jättemycket. Köpt bröd innehåller tyvärr så mycket läskiga tillsatser, så det vill vi inte att hon ska äta. (Jag äter det ju inte ens själv.) Därför har jag experimenterat lite med att baka bröd till henne.
Den här gången lyckades jag väldigt bra och vill därför dela med mig av hur jag gjorde.
Jag valde tre mjölsorter:
1. ekologiskt vetemjöl från Saltå kvarn för gluten och bakegenskaper
2. nyponskalsmjöl för bl.a. fiber, c-vitamin och den fräscha smaken
3. majsmjöl för bl.a. smaken som hon gillar och känner igen
Här är ett ungefärligt recept. :D
Ingredienser:
3 dl vetemjöl
knappt 1 dl majsmjöl
drygt 1 dl nyponskalsmjöl
½ övermogen banan
knappt 25 g jäst
ca 2 dl fingervarmt vatten
Gör så här:
1. Rör ihop allt till en lös smet, som får jäsa ca 30 minuter.
2. Rör om smeten, så att luften går ur den.
3. Fyll smeten i en spritspåse.
4. Spritsa tunna pinnar på bakplåtspapper.
5. Låt dem jäsa en stund.
6. Grädda i ca 12-15 minuter i 200 grader.
Du kan servera dem på två sätt:
a) Servera som ett vanligt mjukt bröd, om ditt barn klarar att äta sådant.
b) Låt pinnarna ligga framme över natten, så torkar de och blir mer som släta skorpor.
Mitt barnbarn fick först prova att äta en mjuk pinne på egen hand, men hon fick loss för stora bitar och hon är inte van vid bitar än. Därför klippte vi brödpinnen i mindre bitar och lät henne äta dessa. Det funkade utmärkt.
Hon gillade smaken jättemycket (sa namnam hela tiden) och det kändes tryggt, att hon inte kunde få för stor bit i munnen.
Lykke börjar bli nu så stor att det är dags för henne att lära sig, hur man själv kan stoppa i sig diverse ätbart.
Därför håller jag idag på att göra min egen lavashak åt henne.
Lavashak är en puré av frukt, som torkas i tunna plattor.
Man köper dem med olika smaker i mataffärerna i Iran.
Det är ett nyttigt och gott snacks.
Jag smakade lavashak, när jag var med min kära persiska familj i Esfahan och jag tyckte jättemycket om det.
Häromdagen slog det mig, att jag ju kan göra egen lavashak här hemma.
Och om jag väljer frukt och bär, som passar Lykke, så blir det ju något jättebra och nyttigt, som hjälper henne att lära sig äta själv.
Idag kokade jag sålunda raskt ihop en puré av plommon (med skalet kvar), några frysta mangobitar (för sötma), ett skalat päron och ett par skalade äpplen. För hållbarheten och för att bevara den vackra färgen tillsatte jag också lite.
Obs! Koka så kort tid som möjligt, för att bevara så mycket av vitaminerna som möjligt.
Jag hällde ut purén på ett bakplåtspapper, som jag vikt upp kanterna på.
Nu står plåten med lavashak mitt i ugnen på 65 grader. Där ska den få stå tills purén har torkat. Då ska jag skära den i lagom avlånga bitar, så att Lykke kan hålla i och suga i sig av den goda och nyttiga frukten.
Jag har som synes inte mixat purén helt slät. Jag lät den ha kvar några små plommonstrimmor och äppelsmulor, så att Lykke får öva att äta saker med struktur.
Jag hoppas att min lavashak blir riktigt god. Då kanske jag vågar mig på att göra fler sorter med olika smaker till både Lykke och oss vuxna.
När Lykke har blivit lite större och hennes mage är mer van vid mat, så ska jag göra lavashak utan att koka frukten. Då bevaras ännu mer av fruktens nyttigheter.
Här får du en Youtube-lektion, så att du själv kan testa att göra sådant här gott och nyttigt snacks.
Jag köper i princip aldrig mjukt bröd och det är av flera orsaker. Dels känns det obehagligt att köpesbrödet innehåller så mycket ohälsosamma saker, dels är det långt ifrån lika gott som mitt hembakade. Det är dessutom mycket billigare att baka eget bröd.
Jag bakar alltid på en höft och det är samma med matlagningen också. Det där att följa ett recept har aldrig funkat för mig. Jag bara snor ihop nåt av det jag har hemma.
Ikväll blev det ett nötbröd med kokt potatis, brödkryddor och lite sirap, och så gräddade jag bröden i formar av bakplåtspapper. Då blir bröden högre, vilket ger bättre form på skivorna.
Ingredienser:
2 påsar torrjäst (jag använder nästan alltid torrjäst)
3/4 påse brödkryddor
1/2 dl sirap
1 msk salt
ca 3 dl råggryn (som havregryn fast av råg)
ca 1,5 dl linfrö
2 dl grovhackade valfria nötter (jag brukar ta cashew, pekan, hasselnötter, valnötter)
1,5 dl solrosfrö
3 kokta potatisar
1 dl olja
1 ägg
ca 7 dl varmt vatten (en del av det är potatisens kokvatten)
ca 8 dl - 1 l vetemjöl (tillsätt först bara 7 dl och kör maskinen minst 5 minuter. Tillsätt sedan successivt tills det blir en lagom tjock deg, och då kör du maskinen i ca 10 minuter så att glutentrådarna hinner utvecklas)
Gör så här:
Starta ugnen och ställ in den på 200 grader med över- och undervärme.
Blanda alla torra ingredienser i skålen till din köksmaskin. Men kom ihåg att inte ta allt vetemjöl på en gång.
Mosa potatisen i kokvattnet och tillsätt alla de "blöta" ingredienserna till de torra.
Kör din köksmaskin på hög fart i minst 10 minuter, så att degen verkligen blir hårt bearbetad. Då utvecklas degtrådarna och brödet blir gott.
Låt degen jäsa i bunken tills den "svämmar över". Då tar du en träslev och trycker ner den igen. Sedan får den jäsa upp igen, och då häller du upp degen på mjölat bakbord.
Dela degen i två lika stora delar.
Knåda degen och forma två avlånga bröd, men försök att inte baka in så mycket mer mjöl i degen, för då blir brödet torrt och stabbigt.
Lägg varje avlångt bröd på ett eget bakplåtspapper bredvid varandra i en långpanna.
Vik upp och ihop kortändarna på papperen, så att det blir som lösa formar, som bröden ligger i. Använd en häftapparat eller gem för att fästa ihop bakplåtspapperen.
Låt bröden jäsa till dubbel storlek.
Grädda bröden mitt i ugnen i 45 minuter.
Lägg de färdiggräddade bröden på ett galler.
Pensla de heta bröden med vatten och strö över lite salt. Det gör att brödskorpan blir jättegod.
Svep in bröden i bakdukar och låt dem kallna.
Skiva gärna bröden innan du fryser dem. Då kan du ta fram ett par skivor och rosta varje gång. Otroligt gott!
Jag har lekt fram en ny maträtt och den blev så himla god, så jag vill dela med mig av den.
Min maträtt har inget namn, så jag kallar den bara Stekt blomkålsris med falukorv. Det låter inte som om det skulle vara nåt speciellt - jag vet! - men jag lovar att det är to die for.
De här ingredienserna använde jag:
1 större blomkålshuvud, rivet
3-4 rivna morötter
två finhackade eller rivna vitlöksklyftor
en finhackad gul lök
smör och olja till stekning
800 g mager och köttig falukorv skuren i tunna stavar
1-1,5 dl solrosfrö
1,5 dl klippt bladpersilja
1 dl klippt ruccola
saft och rivet skal från 1/2 citron
1 msk gurkmeja
1-1,5 tsk salt
chilipulver (kan bytas mot t ex cayennepeppar)
1,5 - 2 dl riven parmesan
garnering: riven parmesan och fint skuren sommarlök
tillbehör att servera till: libanesisk vildgurka (kan bytas mot t.ex. pepperoni e.dyl.)
Så här gjorde jag:
Jag rev blomkålen med den grova rivskivan i min köksmaskin. Sedan rev jag morötterna med den fina sidan.
Jag stekte löken på medelvärme tillsammans med de rivna vitlöksklyftorna och lite chili i en stor stekgryta.
Sedan tillsatte jag den rivna blomkålen och de rivna morötterna, och lät det steka medan jag stavade falukorven.
När blomkålen och morötterna hade stekt en liten stund tillsatte jag gurkmejan. Jag använder den här ekologiska gurkmejan. Den är lite dyrare, men ack så mycket bättre och godare, så det är väl värt pengarna.
Om du har möjlighet så kan du använda färsk gurkmeja och riva den själv direkt ner i grytan. Mmmmmm...
Korven fick fräsa tills den fått färg.
När den hade fått lite färg tillsatte jag solrosfröna.
Solrosfröna fick fräsa tillsammans med korven några minuter och sedan tog jag bort den från plattan.
Jag brukar använda den här billigare fusk-versionen, som egentligen inte är någon riktig parmesan, men jag är ingen finsmakare, så för mig funkar den utmärkt. Jag tycker att den är god och mycket prisvärd.
Det här var så mycket ruccola och bladpersilja jag lyckades få med mig in från krukorna på altanen. Det spöregnade, så jag hade ingen lust att stå där ute längre.
När blomkålen var nästan färdigstekt klippte jag ner persiljan och rörde om. Sedan fick den steka vidare några minuter.
När blomkålen kändes lagom mjuk rev jag citronskalet och pressade citronjuicen i blomkålen.
Sedan rev jag parmesan och rörde ner drygt 1,5 dl av den i blomkålen. Resten sparade jag för att strö över maten på tallriken.
Därefter tillsatte jag den stekta blandningen av falukorv och solrosfrön.
Till sist smakade jag av med salt. Men försiktigt, för både korven och parmesanen ger salt åt rätten.
Dags att klippa öer ruccolan. Den tillsatte jag sist, eftersom den smakar bäst om den inte värms.
Dags att lägga upp på tallriken och avnjuta den goda maten.
Jag brukar köpa libanesisk vildgurka - det är en konserv i glasburk, som finns i City Gross utmärkta "invandrarsortiment". Den var lysande till den här rätten.
Ibland lyckas jag bättre än förväntat med mitt köksexperimenterande och idag var en sån dag.
Det här ska jag göra ofta, för det var både hälsosamt och jättegott.
En mycket god vän lyckades efter mååååånga om och men få en egen lägenhet.
Jag blev så himla glad för hans skull och bestämde mig för att göra en riktigt god grattis-middag.
Han gillar kött, så självklart valde jag en kötträtt, men han är också kock och jätte-JÄTTE-duktig på att tillaga kött... Så vad skulle jag välja? Vad skulle jag laga?
Jag bestämde mig för att vara modig och prova att göra en jätte-JÄTTE-god persisk köttfärsrätt, som heter Kebab Kobideh. Jag har ätit det flera gånger med mina kära vänner Minoo och Navid, men jag hade aldrig provat att laga det själv. Nu fick det bli min första gång, och vet ni vad - det blev JÄTTEGOTT! :D
Jag hittade ett bra recept på zeinaskitchen.se. Jag använde det som grund, men ändrade lite och gjorde på mitt eget sätt. Min dotter och dotterdotter var också med på middagen. Eftersom hon ammar så bör hon inte äta alltför mycket lök. Därför anpassade jag receptet lite.
Så här gjorde jag:
Ingredienser:
1 kg nötfärs
½ finhackad gul lök
½ finhackad röd lök
½ riven vitlöksklyfta
2 tsk salt
1 tsk svartpeppar
1 tsk gurkmeja
1 msk sumak
3/4 dl finhackad persilja
Jag har sett Minoo och Navid bearbeta köttfärsen länge, så jag visste att man ska jobba rejält med den. Köttfärsen ska bli som en smet som hänger ihop. Sedan fick den vila i kylskåpet en stund, innan jag formade avlånga bitar.
Jag har inga sådana platta grillspett, som behövs för att grilla Kebab Kobideh. Därför valde jag att steka dem och det gick nästan lika bra.
Som sallad gjorde jag en Åsa-variant på Tabooleh. Ingen bulgur, men istället hade jag gurka och paprika. Det blev jättegott och fick godkänt av middagens hedersgäst. :D
Jag gjorde också en Åsa-variant på Mast O Khiar. Istället för bara Khiar (gurka), så blandade jag i riven morot också. Lite nyttigare och lite mer fibrer. :D
Jag gjorde också saffransris på Åsa-vis. Alltså så som Minoo har lärt mig, men med den arabiska kryddan Sabah Baharat (sju kryddor) så som min f.d. elev Margerite lärde mig. Sååååå himla gott!
MUMS!!!
Till kaffet åt vi en jättegod kaka, som min vän hade tagit med sig.
Enligt syrisk tradition ska den som har något att fira bjuda de andra på något gott.
Och riktigt gott var det också! :D
Det blev en väldigt god, jättetrevlig och mycket mysig grattis-middag för Ahmed och hans lägenhet. :D
Jag hade kvar rester av kokt blomkål och funderade vad jag skulle göra med den, för att "hotta upp" den till en trevlig lunchrätt. Jag beslutade att göra nån slags plättar, för häromdagen kokade jag rödvinbärssylt av en stor påse frysta rödvinbär, så jag råkar just nu ha många burkar vinbärssylt i kylskåpet, och då passar det ju bra att laga mat, som passar till vinbärssylt.
Blomkålsplättarna blev jättegoda. Det är en av orsakerna till att jag delar jag med mig av "receptet" här på bloggen. Den andra är att om jag lägger ut receptet här, så kommer jag ihåg hur jag gjorde. Jag har nämligen en tendens att laga god mat, som jag sedan inte minns hur jag gjorde. Ibland inte ens attjag gjorde. Det händer att någon säger till mig: - Kan du inte laga det där som du gjorde, när jag var hos dig förra gången? eller - Kan jag få receptet på den där maträtten, som du hade när jag åt hos dig sist? ... och jag har helt ärligt inte en aning om vad de pratar om. Jag lagar nämligen mat på en höft och bara svänger ihop nåt. Att följa ett recept har jag aldrig lyckats med. Därför skriver jag nu ner hur jag gjorde de här blomkålsplättarna, medan jag fortfarande minns vad jag hade i dem.
Ingredienser:
1 kokt blomkålshuvud
3 ägg
1 dl fiberhavregryn
1 dl vetemjöl
2 tsk salt
malen svartpeppar
½ dl riven parmesan
½ dl grädde
½ dl mjölk
pumpafrö att strö ovanpå när du steker
smör att steka i
Gör så här:
Mosa blomkålen med en gaffel.
Blanda blomkålen med resten av ingredienserna. Det ska bli en smet, som är ungefär lika tjock som filmjölk eller en lös gröt.
Klicka ut smeten i en het stekpanna med lite smör i botten. Strö genast lite pumpafrön på varje plätt, så att de fastnar i smeten. Stek plättarna på båda sidorna.
Servera med en fräsch och syrlig sylt eller mosade färska bär.
Idag regnar det och är perfekt inomhusväder. Då blir jag sugen på hemmapyssel och bak.
Sålunda bakar jag Noon Barbari idag, men jag experimenterar lite och gör dem lite nyttigare med ca 1 dl krossade chiafrön och lite mer havregryn, än jag brukar ha.
Mina Barbari blev kanongoda! Faktiskt ännu godare p.g.a. chiafröna.
Jag har kommit att älska ett bröd, som heter Non Barbari. Det är ett persiskt bröd, som jag smakade när jag var i Iran med min kära persiska extrafamilj.
Ända sedan första gången jag var i Iran, har jag försökt lära mig hur man bakar det här goda brödet. Eftersom jag vill se hur man går tillväga, har jag sökt på Youtube. Där har jag funnit och provat en mängd olika recept och tillvägagångssätt, men inget av dem har varit helt okej. Jag har provat mig fram och till slut valt att använda mig av de bästa bitarna ur flera olika Youtube-recept. Jag har sålunda skapat ett eget recept, som passar för mig.
Flera personer, som har smakat mitt Non Barbari har bett att få receptet. Kruxet har då varit att jag inte haft något recept. Mitt bröd är ju bakat på en höft med en blanding av kunskaper från flera olika persiska Youtube-recept. Mitt recept har bara funnits i mitt huvud.
Men nu har jag i äntligen kommit till skott och fotograferat, när jag bakar mitt Barbari. Nu kan jag bjuda er på mitt eget recept till Non Barbari.
Så här gör jag:
10 dl vanligt vetemjöl Om du vill kan du byta ut en del av mjölet mot rågmjöl, rågsikt eller grahamsmjöl. Det har jag provat och det blir jättegott. Huvudsaken är att du har minst hälften vetemjöl.
½ påse torrjäst
Salt efter smak. Så här mycket passar min smak och de jag har bjudit har gillat min mängd salt. Du får prova dig fram till vad du gillar.
En PYTTELITEN dutt strösocker. Obs! Bara ca en tesked!
Det kommer inte att påverka smaken. Sockret bara hjälper jästen.
Sockret är ungefär som "mat" åt jästen.
Rör om så att socker, salt och jäst blandar sig med mjölet.
Nu ska du tillsätta 5 dl varmt vatten. Till torrjäst behöver du ha vatten, som är lite varmare än till färsk jäst. Vattnet ska kännas varmt för ditt finger, men inte så att du bränner dig. Till färsk jäst har man ju ljummet vatten. Eftersom det här är torrjäst ska vattnet alltså kännas varmare.
Låt din maskin knåda degen hårt och länge. Gärna ca 10 minuter. Då skapas klistriga trådar av gluten. Dessa gör att degen blir seg och töjbar, och att brödet blir segt och gott.
Ungefär så här trådigt och klistrigt ska det se ut. Då är degen tillräckligt knådad.
Så här seg och lös ska degen vara när maskinen har knådat färdigt.
Strö lite mjöl över degen i bunken.
Lätta på degen med hjälp av slickepotten, så att mjölet kommer ner på sidorna och under degen.
Lägg plast över bunken och låt den stå i minst 1 timme.
Under tiden ska du göra "såsen", som du sedan ska smeta ovanpå brödet.
Du behöver ungefär så här mycket vetemjöl. Det är ca 1/4 - 1/3 dl.
Häll det i botten på en kastrull.
Du behöver lite bikarbonat.
Ungefär så här mycket bikarbonat. Det är kanske drygt en halv tesked.
Tillsätt ungefär så här mycket salt. Det är kanske en tesked. Jag gillar att brödets yta får en lätt salt smak. Du får prova dig fram till vad som passar dig.
Blanda ihop mjölet, saltet och bikarbonatet.
Tillsätt 1 ½ - 2 dl kallt vatten.
Rör om.
Låt "såsen" koka upp. Rör hela tiden.
"Såsen" ska bli ganska tunn. Om den blir för tjock, så får du tillsätta någon matsked vatten.
Nu har degen jäst till dubbel storlek.
Jag äger inga bakplåtspapper av silikon. Därför mjölar jag min diskbänk och häller ut degen där. Om du har silikon-papper, så går det utmärkt att hälla degen direkt på dem.
Doppa din slickepott i mjölet. Då fastnar den inte i degen.
Använd din mjölade slickepott till att dela degen i två delar. Låt försiktigt degens två delar slinka ur bunken och ner på bakbordet.
En del...
... och en del till.
Strö lite mjöl över degen, så att du inte fastnar med fingrarna.
Tänj och dra försiktigt i degen åt olika håll.
Du ska alltså dra i degen, så att den blir större. Du ska INTE kavla eller platta till den med händerna.
När du har dragit ut degen till en stor platta, så kan du flytta över den till en plåt.
Jag har, som sagt, inga silikon-underlägg, så jag använder vanliga bakplåtspapper. Papperet håller inte kvar degen lika bra som silikon och så flyttar papperet på sig, men det går ändå bra, tycker jag.
Fortsätt att dra och tänja degen, så att den blir stor. Den ska vara ungefär lika tjock överallt.
Blöt en ren disktrasa och lägg den på bänken eller bordet.
Ställ plåten ovanpå disktrasan. Då glider plåten inte runt, när du jobbar med degen.
Min Barbari blev inte så snygg den här gången, men det gör inget. Den kommer att smaka fantastiskt och det är huvudsaken.
Nu häller man lite av den svalnade såsen ovanpå degen.
Ungefär så här mycket...
Resten sparar man till den andra delen av degen.
Kleta försiktigt ut såsen över degen.
Smeta ut såsen. Dra också i brödet. Med sås på fingrarna fastnar de inte i degen.
Nu är degen rätt storlek och den har kletig sås överallt. Då är det dags att göra "spår" tvärsöver degen. Eftersom jag fotar med höger hand, så kan jag bara visa med vänster hand. I vanliga fall använder jag förstås båda händerna till att göra spåren. Jag börjar alltid på mitten och låter fingrarna försiktigt "hoppa" utåt sidorna. Jag låter fingrarna gå minst två varv i varje spår. Andra varvet kan jag låta dem glida istället för hoppa.
Nu har bägge bröden fått "sås" och "spår".
Då är det dags att ta en handflata full av sesamfrö.
Och en handflata full av de här svarta fröna, som jag tyvärr inte vet vad de heter på svenska. Jag köpte dem i Esfahan, när jag var där i somras.
Så här ser de svarta fröna ut i närbild.
Strö lite av sesamfröna och de svarta fröna över de kletiga bröden.
Låt nu bröden jäsa ungefär en halvtimme. Du behöver inte täcka dem.
Sätt ugnen på 250 grader.
Gärna varmluft / fläkt om du har en sådan ugn.
Bröden ska gräddas kort tid i hög värme.
Nu har mina bröd jäst färdigt. Dags att grädda dem.
Grädda mitt i ugnen i hög värme. Bröden behöver ungefär 10-14 minuter för att bli färdiga. Jag tittar på färgen, eftersom jag har bakat det här brödet många gånger förut och jag känner min ugn.
Du får prova dig fram. Ett hett tips är, att för lång tid i ugnen gör brödet hårt och torrt som en skorpa.
Här har jag tagit det första brödet ur ugnen.
Jag lägger det på ett galler.
Jag täcker det omedelbart med en bakduk.
När nästa bröd kommer ur ugnen, så lägger jag det ovanpå...
... och täcker det med en bakduk.
Jag brukar bädda in bröden och låta dem vila. Oftast ska jag ju servera brödet samma dag och då är det godast om det har legat i handdukar.
När jag ska servera (eller frysa) brödet, så delar jag det i lagoma bitar med en sax.
Det går lättast att klippa det här sega brödet och det blir snyggast bitar också.
Nu hoppas jag att du provar att baka det här supergoda brödet.
Det går fort, det är jättelätt och det blir en garanterad succé när du än bjuder på det.
- Vi saknar dig redan! sa min mamma, när jag ringde från Arlanda för att berätta att mitt flyg till Iran skulle bli nästan tre timmar försenat.
- Älskade lillmamma, jag saknar dig! ringde min dotter och sa samma dag som jag kom hem från Iran.
Hur fantastiskt, härligt och trevligt det än är att resa bort, så är det ändå så, att jag saknar mina nära och kära och min hembygd något alldeles förfärligt. Och det känns fint att höra, att jag inte är den enda som saknar. Som en ljuvlig bekräftelse på tillhörighet och ömsesidig kärlek.
Men jag saknar ju också Iran, Esfahan och de mycket fina personer jag lärt känna under mina vistelser där. Jag saknar även maten och de många osvenska smakerna.
Lyckligtvis har jag köpt med mig en hel del kryddor och torkade grönsaker hem från Iran. Jag kan sålunda med hjälp av dessa, och stöd av Minoo och Youtube, försöka laga en del av de goda rätterna och minnas de ljuva stunderna i Esfahan. Jag finner alltid ro och tröst i matlagning och bakning.
Igår var en sådan minnes-, kärleks- och matlagningsdag. Jag lagade en persiskinspirerad måltid på mitt sätt och jag valde att kalla den:
Koobideh Kashke Bademjan ba Polo
Jag har ingen aning om ifall det finns en sådan här maträtt och vad den i så fall heter på persiska. Inte heller vet jag om min persiska benämning på maten är korrekt eller ej. Men det spelar ingen roll. Det är ju inte språklig korrekthet som är poängen eller syftet. Det är känslan och intentionen... <3
På kvällskvisten tog jag med mig maten och mina föräldrar ut till den längtande dottern, där nästa dotter i syskonskaran hade slutit upp. Det var skönt att få ladda så många av mina batterier på en och samma dag. <3
Vill du också prova att laga lite persiskinspirerad mat? Då kan du följa mina matlagningsbilder:
Först tvättade jag och blötlade riset. (Hur man kokar det finns i tidigare inlägg här på bloggen.)
Sedan skalade jag fyra aubergine (bademjan) och skar dem i tjocka stavar.
Dessa stekte jag i torr panna tills de fått en rejäl stekyta.
I den stora grytan har jag först stekt 4 hackade gula lökar och fyra hackade vitlöksklyftor. Därefter har jag tillsatt en flaska grönsaksjuice.
Den här grönsaksjuicen är lika god att dricka, som att använda i matlagning.
Jag rör försiktigt om, för jag vill inte att det ska bli mos av aubergine-stavarna.
Jag grovhackar 6 stora tomater och jag är väldigt noga med att ta bort den hårda biten i mitten.
Jag tillsätter tomaterna och blandar försiktigt.
Sedan tillsätter jag några teskedar gurkmeja och en tesked av min egen kryddblandning. Den består av kryddpeppar, svartpeppar, kryddnejlikor och fänkål, som jag mixat ihop.
Jag tillsätter också tre buljongtärningar.
Jag steker en förpackning köttfärs. Det är ungefär 800 gram.
Medan köttfärsen fräser tillsätter jag en förpackning krossade tomater med chili i grytan.
Jag tillsätter också en rejäl klick tomatpuré av en god sort.
Sedan smakar jag noga av grytan.
Eftersom det är rötmånad ställer jag in köttfärsen i kylskåpet. Den ska jag blanda i först ikväll, när vi värmer grytan för att äta den. Det är väldigt känsligt med just köttfärs, så jag är extra försiktig.
Mina föräldrar är synnerligen förtjusta i potatis, så jag blandar i klyftor av färskpotatis.
Sedan lägger jag på locket och låter det puttra.
Jag krossar några av de här torkade mossir-bitarna och häller på lite vatten, så att de kan suga åt sig och bli mjuka igen.
Jag vet inte vad den här löken heter på svenska, men den är jättegod och jag köpte med mig den hem från Esfahan.
Min plan är att göra en egen variant på persisk maast o mossir.
Jag skär gurka i små fina bitar.
Sedan strör jag lite salt över och låter det stå en stund, innan jag häller bort och pressar ur överflödigt vatten.
Jag använder nästan en hel burk grekisk yoghurt.
... och en halv burk creme fraiche.
Jag häller bort överflödigt vatten från mossir. Sedan blandar jag ihop mossir, gurka, yoghurt, creme fraiche, mynta och en krydda, som jag fick i gåva från affären där vi köpte alla våra kryddor. Se nästa bild:
Här köpte vi kassvis med kryddor både ifjol och i år.
Jag har tagit fram några förpackningar av ett jättegott bosniskt bröd, som jag brukar köpa i frysdisken på City Gross. Bröden blir godast om de får tina långsamt.
Jag förbereder en saffrans-smör-topping på mitt ris, så jag stöter några strån saffran i min lilla mortel.
Sedan smälter jag en smörklick i mikron och blandar sedan i saffran. Jag låter smörblandningen stå tills riset är klart.
Från min låda ute på altanen plockar jag in lite kryddväxter och sköljer dem noga, innan jag klipper dem.
När vi åker iväg har jag med mig lime, kashk och lite kryddväxter att dekorera maten med.
Så här blev min persiskinspirerade middagsmat.
Persiskt ris med tadiq. Den här gången har jag provat ett nytt sätt att göra tadiq och det funkade jättebra, trots att jag gjorde det i min vanliga kastrull, där tadiqen retfullt brukar sitta benhårt fast i botten.
Här är min köttfärs- och auberginegryta, som jag toppat med kashk och friterad lök.
Det goda bosniska brödet, som jag klippt i lagom stora trekanter.
Min kombinerade tzatziki-mast o mossir.
... och mycket viktigt: Lime att pressa över maten, för det höjer och lyfter fram alla smaker.
Tack, kära ni, för en mycket mysig middag och kväll. <3
Jag har lagat persisk shole zard, min favorit-efterrätt, för allra första gången, och jag är jättestolt över både mig själv och resultatet.
Tidigare har jag bara ätit Minoos supergoda shole zard. Jag har aldrig ens tänkt tanken att jag skulle klara att göra den själv. Men så igår fick jag en ingivelse och vips stod jag där och rörde i min gryta.
Det sjöd sakta och jag rörde och rörde...
... och rörde...
...och rörde...
När riskornen hade börjat koka sönder, tillsatte jag strösocker och saffran. Eftersom dessertens namn betyder "gula eldsflammor" så valde jag att använda riktig saffran, som jag köpte när jag var i Iran i somras. Vår svenska saffran är ju i pulverform, och då blir det inte de där vackra flammorna.
Sedan fortsatte jag att röra...
... och röra...
... och röra...
Till sist hade min shole zard fått rätt grötiga konsistens, men då hade den fått sjuda under omrörning i mer än två timmar.
Nu var det bara att hälla upp i formar och lågkantade fat.
Sedan plockade jag fram pistage och sötmandel ur frysen (även dessa köpta i Iran) och dekorerade min shole zard med dem.
Och till sist pudrade jag över lite kanel i dekorativa strängar.
Jag hade inte tid att dekorera min så där vackert som Minoo gör med sina. Det som hon snabbt och vant gör på fem minuter, skulle ha tagit evigheter för mig.
Men jag är ändå jättenöjd med mina shole zard-fat. Och nu när jag har provat och vet hur man gör, så ska jag absolut göra det ofta.
Jag lovar att det är bland det godaste och fräschaste man kan äta i dessertväg.
Jag har den stora förmånen att känna många människor från andra länder, och de låter mig ofta smaka deras mycket goda mat. I flera jättegoda maträtter använder de aubergine, vilket är en grönsak, som jag har väldigt liten erfarenhet av. Jag tror att jag har köpt aubergine en eller ett par gånger i livet -- inte mer.
Förra veckan bestämde jag mig dock för att ge mig på denna obekanta grönsak. Jag planerade att göra en aubergine- och köttfärsrätt med influenser från Iran, Afghanistan och Grekland. Intressant blandning, eller hur?
Jag kan lova att det blev jättegott!
För en gångs skull kom jag ihåg att knäppa lite bilder under matlagningens gång.
Ett par stora aubergine, en stor gul lök, en mindre röd lök och en klyfta vitlök.
Ingredienser som inte finns på bild är:
1/2 kg mager nötfärs
passerade tomater
tomatpasta (tomatpuré)
paprika-tomat-mix från hyllan med utländsk mat på City Gross
stark liten fryst chilifrukt från butiken på Sjögatan
gurkmeja
kaeshk (en slags koncentrerad yoghurt-pasta från butiken på Sjögatan)
salt, olja och kokosfett
Först skalade och delade jag mina aubergine.
Sedan fräste jag dem i olja.
Under tiden de fick färg, hackade jag löken.
När alla aubergine-klyftor var frästa, tog jag ur dem ur grytan.
Sedan fräste jag löken tills den var genomskinlig.
Därefter tillsatte jag köttfärsen, rörde runt och lät den bli genomstekt.
Jag rörde ut ett par rejält stora skedar kaeshk i lite vatten. Detta tillsatte jag i grytan. Sedan tillsatte jag salt och ett par rejäla skedar gurkmeja.
Så här såg det ut.
Jag lät puttra på svag värme under lock i ungefär 30 minuter.
Sedan rev jag ner en halv frusen chilifrukt.
Ett par rejäla skedar av paprika-tomat-blandningen.
Så ser den ut. Jag vet tyvärr inte vad den heter, men den ger jättegod smak åt de flesta maträtter.
Ett par rejäla skedar tomatpasta. Jag köper alltid den här från butiken på Sjögatan, för den är såååå mycket bättre än vår svenska.
På med locket igen.
Efter ytterligare en halvtimme under lock, hade grytan kokat ihop.
Jag rörde ut lite kaeshk i vatten till en dressing att hälla över maten. Min dressing blev tyvärr lite för lös. Den ska inte vara så där blaskig, utan mer som en sås ovanpå. Men smaken blev det inget fel på. Mums så gott det blev!!
Jag brukar göra en smörgåstårta med Keso, som basfyllning. Den är alltid lika uppskattad och jag har lovat att lägga ut receptet här på bloggen. Tyvärr har jag hittills glömt det eller inte haft tid, men idag blir det av.
På bilden har jag gjort en glutenfri och laktosfri mindre tårta och en större laktosfri med vanligt bröd.
Ingredienser till den mindre storleken för ca 4-6 personer
Skivat bröd av en sort, som du tycker om. (Det finns gott glutenfritt och färdigskivat bröd att köpa i mataffärernas frysdiskar.)
Fyllning:
två burkar laktosfri Keso
ca 1 dl grädde (beror på hur blöt Keson är) som vispas lätt
ca 2-3 msk majonnäs (ungefär en rejäl klick med en vanlig sked)
skivor av (rökt eller kokt) skinka eller kalkon, som har skurits i små bitar
en riven eller pressad vitlöksklyfta
salt och peppar efter smak
finklippt persilja och dill efter smak
Garnering:
2-3 dl grädde
majonnäs efter smak
räkor, skinka eller kalkon
grönsaker efter smak
dill och persilja
kokta ägg i halvor eller klyftor
Gör så här:
Rör ihop fyllningen i en skål. Smaka av, så att du själv tycker att den är god.
Lägg skivor av brödet på en bricka eller ett fat.
Bred rejält med fyllning över brödet.
Lägg brödskivor ovanpå fyllningen.
Bred fyllning över brödskivorna.
Lägg brödskivor som "tak" ovanpå fyllningen.
Vispa grädden till garneringen så att den blir hård.
Tillsätt majonnäs, men var försiktig, så att det inte blir för stark smak. Det här ska bara täcka tårtan - inte smaka för mycket.
Bred ut ett lager av majonnäsgrädden över hela tårtan. Både ovanpå och runt om.
Garnera tårtan med det du gillar i grönsaksväg. Lägg också på räkor, kalkon eller skinka. Ibland garnerar jag också med kokta ägg i klyftor, eftersom det blir matigare och mer mättande så.
Den här smörgåstårtan är, som du ser, jätteenkel att göra och den mår bra av att göras dagen före, vilket är väldigt bekvämt, för då slipper man stå i köket samma dag som gästerna ska komma.