Inkvartering och stram budget tar mig till Storbritannien!! :o)
Jag har tidigare bloggat om det fantastiska stipendium jag fått -- alltså, att åka över till Storbritannien och delta i deras valrörelse -- och hur ekonomin satt käppar i hjulet för mig.
I sådana här fall har nöden ingen lag, känner jag. Därför lade jag idag all personlig stolthet åt sidan och kontaktade Victoria Marsam, som är Deputy Director of Campaigns i London och South East & East of England. Det var en pinsam fråga jag hade att ställa, men på generad och rostig engelska ställde jag den ändå:
- I am one of the very lucky seven from Sweden, that are chosen to visit you during your campaign. However, as being unemployed at the moment, I find it very difficult to raise money for a hotel or B&B. I therefore wish to ask you if there is a possibility that someone, for a small amount of money, would consider having me staying at their house for two - three nights and also giving me breakfast. For me personally, it would of course also be a possibility to spend more time talking to British people, learning more about the system, people's thoughts and points of view and just enjoying chatting in English. I know this is a lot to ask, but I'd rather put the awkward question than not having asked at all, and forever wonder if it might had been possible after all.
Lätt skamsen har jag hållit andan hela dagen...
Vad i allsindar ska hon tänka om mig..? har jag tänkt... Men samtidigt har jag intalat mig, att de ju har arbetslösa i England också. Och hur som helst, så är den här resan så himla viktig för mig att jag måste strunta i vad hon tänker om mig. Huvudsaken är att jag får åka!!
Efter att säkert 30 gånger ha loggat in på Centernätet för att kolla om hon svarat, fanns det så äntligen där. Och det var positivt besked!!!!!! Happy-happy-happy!!!!!!!!!!!!!!!!
Hello Asa,
I am sure I can find someone to host you for free, with breakfast, for the time you are helping their local party in the campaign
We are organising this for some young people who are coming from Latvia, and it is something we do very often for helpers in our campaign.
When will you be arriving?
Thanks, Victoria
Detta innebär, att det ser enormt mycket ljusare ut på resfronten!!! Nu ska här bokas resa, så det så!!!
UK and Liberal Democrats --- I'm so looking forward to working with you!!!!!!!
Höga Kustendag som gav hopp, förklaringar och insikter
Igår var jag på fantastiska Hotell Höga Kusten för allra första gången i mitt liv.
Tidigare har jag ju tyckt att bron varit imponerande och vacker, men hemskt läskig -- så förfärligt lång och hög.
Idag, när jag på tryggt avstånd från konferenssalen, kunde iaktta den, kändes den mycket mindre otäck.
Men visst ser vägbanan oroväckande pyttig och bräcklig ut...? Min höjdrädsla vill inte riktigt ge sig, ens på det här avståndet.
Jag har googlat och funnit att brons pyloner är hela 182 meter höga. Hujedamej!!
Calle, som ordnat den här underbara, lärorika och givande föreläsningsdagen, presenterade dagens föreläsare: Gunilla Persson.
Gunilla, som är språkvetare och retoriklärare vid Stockholms universitet, har under många år kombinerat forskning och undervisning med föreläsningar, kurser och coachning i näringslivet och inom offentliga och statliga organisationer. På senare år har dock hon arbetat alltmer med individuell talarträning och coaching.
Om jag skulle sammanfatta föreläsningen i ett enda ord, så skulle det bli: PERFEKT!!!
Gunilla var verkligen allt man vill att en föredragshållare ska vara och hon gav också allt man önskar att en sådan ska ge. Hon berättade, visade, gav exempel och förklarade på ett härligt levande och tydligt sätt -- min hjärna och mitt hjärta kändes som belagt med nåt självhäftande; allt hon sa fastnade i mig! Och mycket av det hon sa stärkte mig och fick mig att förstå saker jag tidigare tyckt varit obegripliga!!
En av de viktigaste och mest förlösande saker jag lärde mig idag var följande:
Vi människor är funtade på olika sätt, när det gäller hur vi ser på saker. Vissa ser alltid saker ur ett helikopterperspektiv där helheten är det dominerande - s.k. top-down, medan andra alltid ser detaljerna före helheten - s.k. bottom-up.
Det ligger tyvärr en viss värdering i hur man funkar; män är oftast s.k. top-down-personer och män med makt, är det i mycket högre grad än andra.
Om man är en bottom-up-person, blir man ofta lite klappad på axeln och förlöjligad.
- Vi måste först koncentrera oss på formen, innan vi kan gå in på detaljerna, förstår du väl? kan det låta. Men Gunilla förklarade allvarligt att formen verkligen kunde bli helt fel, om man i skapandet av denna inte också tar hänsyn till detaljerna. Om man som politiker t ex ska planera och fatta beslut om nåt, är det viktigt att bägge typerna av personer finns representerade i gruppen. Några måste se till helheten, medan andra behöver få lägga fram synpunkter på detaljer som kan vara avgörande.
Eftersom jag själv är en utpräglad bottom-up-person, upplever jag väldigt ofta problematiken kring dessa bägge synsätt och jag har, genom åren, tagit oerhört illa vid mig av reaktioner och kommentarer. De har fått mig att känna mig dum och ointelligent, som om jag vore mindre vetande. Ofta har jag varit både ledsen och frustrerad, då jag kommit hem efter ett möte - ibland har jag t o m gråtit i bilen på vägen hem - men aldrig har jag kunnat sätta fingret på vad det berott på. Jag har bara förstått, att jag på nåt sätt varit otillräcklig eller oförmögen att förklara min ståndpunkt eller mina åsikter, eftersom de andra (oftast män) inte velat lyssna eller ens beakta det jag sagt. Flera veckor senare, då ärendet kommit längre (förening, skolstyrelse, politik etc.), har helt plötsligt mina åsikter och tankar kommit upp på bordet igen -- fast ur någon annans mun. Förbluffad, sårad och kränkt har jag suttit där och tänkt: Men herregud, det var ju det jag sa!! Och nu har jag alltså fått en förklaring till fenomenet. Den lär inte ändra mitt sätt att funka, men den gör i alla fall att jag förstår.
Genom sitt varierande sätt att presentera fakta och information, gav Gunilla nåt för alla lärstilar. Vi fick lyssna, läsa, skriva, prata, göra övningar, ta korta bensträckare för att piggna till och "ruska ner kunskap och insikt".
Precis så här vill jag att föreläsningar ska vara! Precis så här behöver jag att de är, för att jag ska förstå, lära och minnas.
Jag är ofantligt glad över att jag fick förmånen att delta!!
Gunilla avslutade dagens föreläsning med en liten kul grej, som förklarade hur vi ska lägga upp ett anförande eller speach.
Hon tömde ut en burk stenar i en lång rad på bordet. Dessa var en metafor eller symbol för vårt tal / det vi ville ha sagt. Så här förklarade hon:
Man inleder med en intresseväckande go'bit, sen matar man på information och fakta en stund. För att lätta upp det hela, kan man sedan lägga in nåt kul -- kanske en rolig historia eller ett skämt - och sen är det bara att tuta o köra en stund igen. För att få variation och lite nytt perspektiv, kan man lägga in nåt lite andligt eller nåt lite djupare, innan man åter matar på med fakta. Och sen kanske man behöver lägga in nåt ögonbrynshöjande för att, när det lider mot slutet, öka uppmärksamheten -- som lärare kan man ju t ex säga: Och det här kommer på tentan! Och sen avslutar man som man började: Alltså med en go'bit!
Ett fantastiskt pedagogiskt och härligt minnestriggande sätt att runda av en föreläsning --- en föreläsning, som faktiskt till punkt och pricka följde den förklarande och åtskådliggörande lilla stenraden.
Tusen varma tack, Gunilla, för den underbara dagen!!
Orättvist ensamt på toppen
Visst har hon sagt eller gjort saker, som varit mindre lämpliga. Ibland t.o.m. mycket olämpliga! Men handen på hjärtat -- vem gör inte sånt? I synnerhet när man är i en pressad situation? Jag är absolut den första att erkänna, att jag emellanåt gör eller hasplar ur mig saker, som jag sen ångrar djupt. Ibland för att jag är trängd, ibland bara ogenomtänkt...
Och visst målar och klär hon sig synnerligen udda. Det var något jag själv reagerade på första gången jag såg henne. Jag har oerhört svårt att förstå, varför hon väljer att göra sig mer utsatt än hon skulle behöva vara. Varför hon valt att ge folk extra saker att kritisera henne för. Det ger nämligen ett felaktigt sken av att hon skulle vara mindre smart...
Men - oavsett orsak, så är det ju hennes ensak. Vill hon se ut som en clown, så är det ju hennes val. Och det har verkligen inget med hennes kompetens eller jobb som politiker att göra.
Allt det här visste de ju dessutom redan, då de valde och tillsatte henne. Att hon har udda klädsmak, pratar bonnigt eller målar sig som en make-up-ovan 12-åring, kan de ju verkligen inte använda emot henne nu!!!
Det sätt, på vilket sossarna använt henne som murbräcka och sedan bara backat och låtit henne ta hela smällen själv, är förfärligt!!! Det är ovärdigt och förkastligt!!! Så behandlar man bara inte människor!! Även om jag inte tycker som hon - och det gör jag verkligen inte - så tycker jag inte illa om henne (varför i hela världen skulle jag göra det?) och det berör mig oerhört illa, när de människor, som är hennes partikamrater behandlar henne på ett så här dåligt sätt. Det är ju inte så att hon suttit ensam och fattat alla beslut, eller hur? Nej, då har partikamraterna deltagit, men då snålblåsten börjar vina och man anar nederlag... då hänger man ut henne och ställer sig att peka finger. Fy, så dåligt!
Anita är ju en påläst, kunnig och erfaren politiker, och vad jag hört är hon också en mycket sympatisk person. Vad i allsindar får hennes egna att agera så lågt?? Min spontana reflektion blir, att ett stort antal av de socialdemokratiska medlemmarna, är falska fair-weather friends. Osökt kommer också tanken:
Hade det inte varit annorlunda, om hon varit man?
Mjölk eller minkpäls?
Mina föräldrar har alltid varit goda förebilder och tydligt visat, hur man, på ett moraliskt riktigt sätt, hanterar pengar och ekonomi. FÖRST betala alla räkningar, sätta undan pengar till bensin, mat, övriga utgifter och sparande -- SEN kan man lägga pengar på onödigheter... om man har råd till det, vill säga. Jag har alltså fått lära mig, att man inte kan lägga alla sina pengar på en lyxgrej och sen inte ha råd att köpa mat.
Sunt förnuft, tycker ni, eller hur? Jajamen! Och det tycker jag också! Men så ser inte alla det...
T ex satsar man nu en ansenlig summa pengar på Gatufesten -- pengar som är öronmärkta för marknadsföring, vilken i förlängningen är tänkt att gagna Sundsvall. Enligt media fick Gatufesten ifjol 100 000 kr -- eftersom ingen ansvarig kommenterat det, kan man anta att summan som anges är korrekt. De 600 000 som arrangemanget får i år, tycker jag mig däremot få lite dubbla signaler kring. Om jag inte missförstått helt, går 200 000 till att ge fri entré på onsdagskvällen och 100 000 är öronmärkta för marknadsföring. Det kan vara så att media valt att inte nämna de 200 000 onsdagskvällen kostar, för då blir ju hoppet upp till årets 600 000 desto större och än mer anmärkningsvärt. Skulle kunna vara en mediafint, alltså. Nåja, dessa 300 000 vet vi i alla fall vad de ska gå till... Men de resterande 300 000 är tänkta som en punktinsats, för att ytterligare marknadsföra Sundsvall på Gatufesten under den vecka den pågår.
Frågan jag nu ställer mig är, om de extra 300 000 kronorna man satsar i år, verkligen är nödvändiga? Kan dessa pengar verkligen marknadsföra Sundsvall på ett så framgångsrikt sätt, att den här satsningen är försvarbar? Jag menar, vi pratar Gatufesten...!!! Vem - jag menar vem sitter där i ett öltält eller står i öronbedövande musik framför stora scenen och tänker på reklam för Sundsvall eller vad Sundsvalls kommun har att erbjuda? Jag tvivlar på att det är många Gatufestbesökare som bryr sig om annat än musik, artister, öl och mat. Handen på hjärtat -- gör ni det? Skulle ni det? Nej, det trodde jag inte heller... Jag skulle tro att de allra flesta Gatufestbesökare har annat för sig, än att gå in i nåt tält och prata med politiker. Och inte tror jag att de tittar på gatupratare, skyltar eller affischer heller. Folk är där för att se artister, njuta av musik, dricka öl, äta och umgås. De 300 000 av skattebetalarnas pengar, som man nu lägger i marknadsföring är, som jag ser det, en felsatsning, som dessutom är som ett slag i ansiktet på alla, som fått tvingats till åtstramningar, blivit varslade eller uppsagda.
Det är lika mycket summan som principen!
Verksamhet bantas. Personal sägs upp. Skolor stängs. Lokala bad läggs ned. Äldreboenden tvingas begränsa antalet koppar kaffe per person och dag. Åtstramningar och sparbeting haglar tätt inom snart när alla områden och verksamheter...... och då satsar man på marknadsföring!!!
God marknadsföring för Sundsvalls kommun är för mig inte ett Gatufesttält med politiska representanter eller affischer längs Storgatan. Nej, jag tror att Sundsvall skulle marknadsföra sig själv ganska väl utanför Gatufesten, om det bara hade t ex
- en trygg o stabil sjukvård
- väl fungerande skolor, som ligger där eleverna bor
- en värdig och god äldreomsorg
- bra möjligheter till fritidssysselsättningar och då helst i närområdet
Man måste göra sunda och kloka val. Mjölk eller minkpäls? Mjölk och ha det hyfsat bra eller lyxig minkpäls och knorrande mage?
Personligen tror jag att de flesta med mig, skulle föredra mjölk.
Solbrända armar och bruna ben.... inte en rättighet för alla
Vintern har börjat släppa sitt grepp om oss. Vårsolen värmer alltmer och jag känner att nu - nu är sommaren inte långt borta... Utan att jag kan styra det, dras min längtande blick till resebyråannonser, vårens mode i skyltfönstren och veckotidningsreportage om årets bikinis och baddräkter.
Men -- mitt i detta finns sharialagar, kvinnor i burka och övriga mer eller mindre täckande slöjor... och min sommarlängtan svänger liksom av i 90 grader. Tankarna kretsar kring alla dessa kvinnor, som inte får njuta av sol och värme på samma sätt som vi. Kvinnor, som i olika grad tvingas skyla sig...
Hur är det möjligt att man i modernt 2000-tal, tvingar kvinnor att underkasta sig samhällslagar, som skapades före Jesu tid?? Hela mitt jag upprörs över hur generation efter generation av kvinnor i t ex Afghanistan, hålls kvar i ett dåtida samhällsmönster -- ett uråldrigt system, som får människor över hela världen att förfasa sig. Varför vägrar de följa med i tiden? Varför väljer de att ha en hel värld emot sig???
Det är förstås den gamla vanliga visan, med det urgamla patriarkatet som skälver i sina grundvalar. Om kvinnorna skulle tillåtas fungera som fullvärdiga medborgare, så skulle männen ju förlora makten över dem -- och utan den makten, fungerar det inte.... tror de. Åh, vad jag skulle vilja visa dem att det ju är precis tvärtom!!! Om de bara visste hur mycket bättre allt skulle bli, om de bara släppte den kvinnliga kraften fri... då skulle alla burkor och niqabs klippas upp till mattrasor och användas till något som någon har nån nytta av. 
För oss är det en självklar rättighet, att få klä av sig och njuta av värme, sol och bad. Dessa kvinnor har inte den rättigheten...
Många av dem hävdar, att de vill täcka över sina kroppar -- att de känner sig tryggare då.
När jag hör dylikt, blir jag ännu mer indignerad och upprörd!! Är det inte fantastiskt hur anpassningsbar människan är? Att man genom generationer av tvång, kan få dessa kvinnor att uppleva sig få trygghet av exakt samma förhållanden, som vi tycker kränker mänskliga rättigheter??!!
Generation efter generation lär dessa kvinnor sina barn, att det är helt okej att kvinnor underkastar sig detta vansinne -- för de har ju inget val. Så länge omvärlden tillåter dessa länder att ha lagar, som förtrycker kvinnor, kommer detta att fortsätta. 
Är inte detta vansinne, så säg?
Det var inte så här vår Herre tänkte det då han skapade människan, och hur de på fullaste allvar kan hävda, att deras gud var av en annan åsikt, är mer än jag begriper.
Vi måste våga säga ifrån!! Vi måste våga sticka ut hakan och hjälpa till med avskaffandet av lagar, som kränker mänskliga rättigheter och könsförtryck! Det är inte rätt, att vi sitter här i vår trygga lilla värld, medan sådant här får fortgå.
Jag väljer att citera reklamen: "Om man är stor, måste man vara snäll." Och Sverige är stort om man räknar i hur stor vikt andra länder lägger vid vad vi säger och står för.
Vi måste alltså orka och våga bry oss -- så är det bara!!
Jag har skrivit mer om hemskheterna på
http://asaemelander.centerpartiet.net/2010/03/12/acehs-inhumana-stenalderslagar/
asaemelander.centerpartiet.net/
Hur ska nån kunna läsa min blogg, om jag inte berättar att den finns..??? Bot och bättring, Åsa!!
Alltså -- jag har, som nyss nämnts, en politisk blogg på http://asaemelander.centerpartiet.net.
Min blogg heter Åsas ditt o datt. Där bloggar jag om just ditten o datten inom politiken, vardagen och livet.
Jag har också en grupp där, som heter Centerpartist och kvinna. Där skriver jag om allt möjligt mellan himmel och jord, fast ur ett genusperspektiv.
Emellanåt dyker det ju in nåt politiskt inlägg här också, för detta är ju min privata blogg och här får jag säga precis vad jag vill. På Centerpartiets sida försöker jag förhålla mig lite mer strikt och "hålla mig på mattan"... inte för att nån sagt att det förväntas av mig, utan bara för att det känns bäst så.
Ni är alla förstås jättevälkomna att dyka in där och läsa precis när och i vilken utsträckning ni vill. :o)
Lämna gärna en liten kommentar innan ni lämnar forumet! Det är alltid trevligt. ;o)
Obs! En liten nyordning här på min privata blogg är, att jag går in och godkänner era kommentarer innan de publiceras. Det är alltså inget fel på bloggen -- det är bara det att jag vill ha lite koll på vad som publiceras här.... i synnerhet nu, då jag genom listorna till valet 2010 blivit en lite mer "offentlig person". Jag hoppas och tror, att ni har förståelse och överseende med att jag valt att göra denna ändring.
Man vet ju aldrig vem som kan få för sig att gå in och skriva vad, menar jag...och det skulle ju kunna vara nåt olämpligt eller obehagligt.
Det finns, som jag brukar säga, många djur i vår Herres hage. ;o)
Nomineringarna klara inför kommunvalet
ST har publicerat delar av den. Varför i allsindar de inte la ut listan i sin helhet, är mig en gåta. Det verkar märkligt, men det kanske kommer senare. Så här såg det alltså ut i dagens ST.
Jag nöjer mig med att lägga ut det här klippet och avstår från att kommentera saken i övrigt.
Jag står som nummer 5 på listan och har därmed ett jättejobb framför mig.
Det är ingen idé att grubbla vidare, utan istället bara att spotta i nävarna och sätta igång.
Slutnomineringsstämma inför valet till riksdagen
Utan inbördes rangordning lägger jag här nu ut bilder ifrån den inspirerande och lärorika dagen.
Jenny Sellén och Sven-David underhöll oss en stund, innan stämmohandlingarna körde igång.
Härliga inspirerande starka Maud!!
Hennes engagerade tal till oss, blev en rejäl och välbehövlig vitamininjektion för mig! Plötsligt kände jag mig stark och fylld av energi och tillförsikt!
De första sex på listan.
... och den politiske redaktör, som intervjuade dem.
Allt som allt, en mycket bra --- fast låååång --- och lärorik dag. :o)
Försöker A-kassan lägga krokben på regeringen, genom att vrångtolka reglerna?
Kan det vara så, att AEA (Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa) försöker sabba för regeringen, genom att jäklas med arbetslösa och in absurdum hårddra de nya reglerna? Tanken är svindlande, för så tycker man ju att det inte kan vara eller gå till, men när sanning och fakta petar en i ögat, måste man till sist våga se hur det ligger till.
Jag ska ge er fakta och så får ni själva lägga ihop 2 och 2, och se om ni också får det till 4...
Jag har varit arbetslös sedan 16:e augusti 2009, men har självklart fortsatt mitt extraknäck som gruppträningsinstruktör på Helex -- det rör ju sig bara om 2 timmar/vecka och borde ju inte inverka menligt på min stämpling, kan man tycka... De 75 deltidsstämplingsdagarna borde ju räcka mer än väl, för att täcka dessa stackars två timmar i veckan till dess jag hittat ett jobb.... eller ja, så trodde jag i alla fall. Verkligheten ser helt annorlunda ut, kan jag berätta!!! Så här är det:
De 75 dagarna räckte, med mina två arbetade timmar per vecka, i blott 16,4 veckor enligt min A-kassehandläggare. Sjukt..? Jaa, verkligen!! Men det blir värre - hör här!
För varje gång jag håller ett pass om en timme, tjänar jag 130 kr -- ingen jättesumma, men detta är ju heller inget jag ägnar mig åt för pengarna, utan helt och hållet för den fysiska och mentala vinsten.
Varje gång jag deklarerar en sån gruppträningstimme, drar AEA av en halvdag -- i praktiken får jag därför bara ersättning för fyra dagars stämpling varje vecka. Från de magra 14900 kr/månad som jag har före skatt, dras alltså 680 kr/vecka -- på månadens fyra veckor försvinner sålunda 4 x 680 kr = 2720 kr, medan jag istället får in 1040 kr som ersättning för mina pass. Avbräcket blir därmed 1680 kr. Min totala inkomst per månad blir alltså ca 14900 - 1680 = 13220 kr före skatt.
Och här kommer nådastöten:
Som lök på laxen blir jag nu dessutom återbetalningsskyldig, eftersom 16,4 veckor från 16/8 bara blir till andra veckan i december. Efter denna vecka är de 75 deltidsdagarna slut och jag anses inte längre behörig att stämpla, varför jag inte heller har rätt till någon ekonomisk ersättning ifrån AEA.
Och ja, nu kan ni ju räkna själva... Slå ihop det jag fått från A-kassan från vecka 50 och framåt! Den summan ska jag nu på nåt sätt lyckas betala tillbaka.
Jag anser att mitt extraknäck ska klassas som den bisyssla det är, men icke sa Nicke! AEA vill inte lyssna på det örat.
Mitt extraknäck ska ses som säsongsarbete, anser de. Bakgrunden är, att jag inte utfört jobbet i samma utsträckning varenda månad under 12 månader bakåt i tiden. Och vem i allsindar har ett jobb, som de utför varenda månad, undrar jag? Normalt har väl folk uppehåll för jul- och nyårshelgerna, sommarsemester m.m.
När jag ska deklarera mitt extraknäck, anser Skattemyndigheten att det är en bisyssla --
när A-kassan ska göra sin bedömning, är det ingen bisyssla. Vem har rätt???
På AEA:s egen hemsida finns, som jag uppfattar den, bra och tydlig information om bisyssla -- det säsongsarbete handläggaren pratar om, nämns däremot inte med ett ord, vilket är anmärkningsvärt, eftersom det är detta som anges vara den "rätta" rubriceringen av mina två gymtimmar. Informationen om bisyssla styrker, så som jag ser det, min egen tolkning av reglerna. Jag klistrar in den här nedan, så får ni läsa och göra er egen bedömning.
Bisyssla
Bisyssla är ett extraarbete som du varaktigt haft jämsides med att du utfört annat heltidsarbete före arbetslösheten. Eftersom du då visat att ditt extraarbete inte begränsar dina möjligheter att arbeta heltid påverkar det heller inte din ersättningsrätt AEA. Både den arbetade tiden och inkomsten från extraarbetet är av betydelse när AEA bedömer om ett extraarbete är en bisyssla eller inte.
Vad är en bisyssla?
Om du före arbetslösheten arbetat heltid och jämsides med heltidsarbetet haft ett extraarbete i minst tolv månader som inbringat högst 1920 kronor per vecka är extraarbetet en så kallad bisyssla. Att ett arbete är en bisyssla innebär att den arbetade tiden i extraarbetet inte påverkar den ersättning du får från AEA vid arbetslöshet. Bisysslan ska därför inte redovisas på kassakorten. Bifoga blanketten Arbetsgivarintyg för ditt extraarbete tillsammans med din ansökan om a-kassa så avgör AEA om det räknas som bisyssla.
Inkomst i bisyssla
Som arbetad tid och inkomst från bisysslan räknas den genomsnittliga arbetstid och inkomst du haft under de tolv månader som föregår arbetslösheten.
Godkänd bisyssla
En godkänd bisyssla påverkar inte den ersättning du får från AEA. När AEA godkänner ett extraarbete som bisyssla meddelas detta i ett skriftligt beslut. Av beslutet framgår hur många timmar per vecka du har rätt att arbeta i din bisyssla. Det arbete du utför i din bisyssla är inte tillgodoräkningsbart i ett arbetsvillkor och kan därför inte till någon del ligga till grund för en ny ersättningsperiod.
Förändring av godkänd bisyssla
Skulle du utöka tiden i din bisyssla upphör den att vara en bisyssla och påverkar från och med utökningen det antal ersättningsdagar per vecka som du har rätt till. Skulle den genomsnittliga inkomsten i din godkända bisyssla öka och i och med det komma att överstiga 1920 kronor i veckan reducerar den överstigande delen det ersättningsbelopp per dag som du har rätt till. Du är skyldig att anmäla eventuella förändringar i din bisyssla till AEA. Det ska göras skriftligt, och det räcker inte med att du börjar deklarera arbetet på kassakorten.
Ja, nog tycker jag att informationen är rätt entydig.... Vad tycker ni? Är det en bisyssla jag har eller är det, vad handläggaren benämnde, ett säsongsarbete?
Till saken hör, att gymmet alltid skräddarsytt schemat till att passa de dagar då jag kunnat jobba -- de har varit precis hur flexibla som helst -- så mitt instruktörsjobb har aldrig på minsta sätt inkräktat på mitt arbete i skolan. Denna flexibla inställning har gymmet även nu, då jag är arbetssökande -- skulle jag få ett jobb, så anpassas gymmets schema till detta faktum, så att mina pass inte krockar med jobbet. Jag står sålunda helt och hållet till arbetsmarknadens förfogande och har så alltid gjort.
Min fundering är nu, varför AEA:s handläggare väljer att vrångtolka regelverket på detta absurda sätt...?
Är det en medveten strategi, för att visa alla hur dåliga regeringens nya regler är? Hjälper de liksom statistiken på traven..? Tanken kommer ju osökt, eftersom bedömningen av mitt fall är så otroligt märklig och skev.
Har ni tyckt att jag varit ur humör, verkat ledsen och lite låg...?
Tja, nu förstår ni kanske varför......
Våga vägra kvotering!
Följande har jag saxat från Veckans Affärers hemsida. Läs själva!
"Per Schlingmann, partisekreterare hos Moderaterna, berättar i Veckans Affärer, att Moderaterna är beredda att lagstifta om kvotering, om inte näringslivet visar en fördubbling av andelen kvinnliga styrelseledamöter till 2014.
Publicerad 2010-01-21"
Jag menar, hallåååå!! Vi lever ju i 2000-talets Sverige -- ett land, som har en lag mot just kränkande särbehandling!
Ge mig ett enda fullgott skäl till att jag som kvinna, med stöd av en lag, ska tvingas utstå en sådan förnedring!!!
Kvotering är inget annat än en djupt orättvis och förolämpande särbehandling! Och jag vägrar acceptera en plats jag fått, om den erbjudits mig med mitt kön och inte mina kunskaper som grund!!
Jag kräver min rätt att, med samma spelregler som det motsatta könet, få delta i samhällsutveckling och politik!!!!!!
