Orättvist ensamt på toppen

Läser dagens ST och funderar kring Anita Bdiouis avhopp.... eller snarare orsaken till det.

Visst har hon sagt eller gjort saker, som varit mindre lämpliga. Ibland t.o.m. mycket olämpliga! Men handen på hjärtat -- vem gör inte sånt? I synnerhet när man är i en pressad situation? Jag är absolut den första att erkänna, att jag emellanåt gör eller hasplar ur mig saker, som jag sen ångrar djupt. Ibland för att jag är trängd, ibland bara ogenomtänkt...
Och visst målar och klär hon sig synnerligen udda. Det var något jag själv reagerade på första gången jag såg henne. Jag har oerhört svårt att förstå, varför hon väljer att göra sig mer utsatt än hon skulle behöva vara. Varför hon valt att ge folk extra saker att kritisera henne för. Det ger nämligen ett felaktigt sken av att hon skulle vara mindre smart...
Men - oavsett orsak, så är det ju hennes ensak. Vill hon se ut som en clown, så är det ju hennes val. Och det har verkligen inget med hennes kompetens eller jobb som politiker att göra.
Allt det här visste de ju dessutom redan, då de valde och tillsatte henne. Att hon har udda klädsmak, pratar bonnigt eller målar sig som en make-up-ovan 12-åring, kan de ju verkligen inte använda emot henne nu!!!
Det sätt, på vilket sossarna använt henne som murbräcka och sedan bara backat och låtit henne ta hela smällen själv, är förfärligt!!! Det är ovärdigt och förkastligt!!! Så behandlar man bara inte människor!! Även om jag inte tycker som hon - och det gör jag verkligen inte - så tycker jag inte illa om henne (varför i hela världen skulle jag göra det?) och det berör mig oerhört illa, när de människor, som är hennes partikamrater behandlar henne på ett så här dåligt sätt. Det är ju inte så att hon suttit ensam och fattat alla beslut, eller hur? Nej, då har partikamraterna deltagit, men då snålblåsten börjar vina och man anar nederlag... då hänger man ut henne och ställer sig att peka finger. Fy, så dåligt!  
Anita är ju en påläst, kunnig och erfaren politiker, och vad jag hört är hon också en mycket sympatisk person. Vad i allsindar får hennes egna att agera så lågt?? Min spontana reflektion blir, att ett stort antal av de socialdemokratiska medlemmarna, är falska fair-weather friends. Osökt kommer också tanken:
Hade det inte varit annorlunda, om hon varit man?

Kommentarer
Postat av: Lars

Gruppmentaliteten är den som jagar. Domineras den av män så måste starka kvinnor tyglas. Finns inget kallare, hårdare och maktfullkomligare än detta "vi". "Vi" behövs för att distansera "vi" från "dom". När kommer människa att acceptera varandra som människa? Precis som du skriver, att jobba hårt, vara duktig, påläst och så vidare räcker inte utan politiker måste tillhör "vi".

/Lars

2010-04-14 @ 20:00:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0