En fullständigt underbar, rolig och lärorik vecka

Wow!!! Vilken vecka jag haft!! Trots att jag inte riktigt har tid att sitta här just nu, bara måste jag få göra ett litet inlägg om min härliga vecka i London. Jag ska självklart skriva mer utförligt om veckan och mina upplevelser, men det får vänta nån dag, för just nu är schemat "stampat".

Jag har alltså under föregående vecka jobbat från tidig morgon till sent på kvällarna tillsammans med tre härliga, trevliga, uppskattande, humoristiska och fullständigt underbara team från tre olika områden i valdistriktet Brent Central -- det var Alperton, Dollis Hill och Welsh Harp. Den MP för distriktet som kämpade om plats i parlamentet, hette Sarah Teather och hon tog överlägset hem segern. Hon är oerhört populär, respekterad och älskad av folk oavsett ålder, kön, etnisk härkomst eller socialgrupp.




Här ett klipp från Brent Town Hall, där rösträkningen ägde rum.
Sarah är den mycket lilla kvinnan, som står på scenen. 



Tro det eller ej, men jag fick vara med som s.k. counter för Lib Dems i rösträkningen.
Är inte det häftigt, så säg??!!! Här står Richard, jag och Bedri inne i Town Hall och bakom oss syns borden där rösterna räknades.
Fotografen som tog det här kortet, fick förstås inte använda sin kamera därinne, under tiden vi satt och bockade av röster -- man vill absolut inte riskera valfusk, därför är det strikt förbjudet att fota under själva rösträkningen. Min egen kamera lämnades därför uppe i Lib Dems' rum och denna bild, som jag fått mig tillskickad av fotografen, Jan Nevill, är den enda jag har från rösträkningen. Richard och Bedri lyckades väl i valet och är nu ledamöter i det, som hos dem motsvarar vårt kommunfullmäktige.

Som sagt -- jag får skriva mer en annan dag... jag ville bara uttrycka min enorma glädje över min kanonhärliga och enormt givande vecka som valarbetare i London. Jag lärde mig så enormt mycket, att jag inte ens vet hur jag ska börja beskriva eller berätta, och så fick jag flera oerhört fina nya vänner, som upprepade gånger med emfas sa, att de ville att jag skulle komma tillbaka som turist och då bo hos dem. Otroligt fina och generösa personer, som jag är himla lycklig över att ha fått lära känna och nu kan räkna som mina vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0