Heffnersbron -- JAAA!!
Den nya bron över viken blir en fantastisk skapelse som syns vida omkring, till exempel från Nacksta.
Sundsvall är ett fint namn, som vi alla ortsbor är stolta över och gillar, därom finns inget tvivel.
Våra gäster till stan gillar också namnet.
Gamla Sandöbron står sig bra som namn med tanke på ön mellan älvbrinkarna.
Alnöbron är rätta namnet dit den går. Högakustenbron är ett namn med sting i.
Mitt förslag är Heffnersbron, med anknytning till platsens historiska betydelse för sågverken i regionen.
Heffners västra sågverk fanns till väster om nya bron norrifrån. På andra sidan om bron fanns Heffners östra sågverk.
Ett sätt är således att hedra en gammal verksamhet på platsen.
Per Fredrik Heffner hette grundaren av sågverken.
Heffners AB var bolagets namn verksam i Sköns kommun.
Under senare delen av 1800-talet in på 1930-talet pågick sågverksrörelsen.
Heffner var en driftig, arbetsam och hjälpsam person enligt uppgift. I ordet hjälpsam innefattades säkert det sociala med den tidens mått.
Jag vill således hedra alla "duktiga jobbare" från den högste chefen till den anonyma knubbpojken, i skolåldern, som tog hand om avkapet.
Nackstabon Bennert Kvarnström
Om vi bara kunde få våra lokalpolitiker att inse värdet av namnet Heffner och agera följdriktigt. Då skulle området längs vattnet få fortsätta heta just Heffners, så som det gjort i mer än 100 år -- tills för nåt år sen, vill säga, då några "förståsigpåare" fick för sig att döpa om området till Norra kajen. :(
Och brons namn -- Heffnersbron -- skulle då hedra och lyfta fram historiska fakta kring Sundsvall, vilket i sin tur ökar turistintresset och främjar besöksnäringen.
Det går att ordna, om de bara vill det!
Och det vore verkligen kanoners, eller hur? :D
Det destruktiva tidshattandet
"Kritiserad tidsomställning
EU-beslut
Nu råder vintertid - i natt ställdes klockorna tillbaka.
Tidsomställningen vår och höst uppfattas som jobbig av många. Vissa hävdar till och med att den tar livet av folk. Men att hoppa av tidkarusellen är svårt. Det är EU som bestämmer att vi ska ställa tillbaka klockan.
Dagisbarn som ska väckas en timme tidigare ena gången. Äldre som ligger hungriga på boenden och väntar på sin frukost andra gången. Mjölkbönder vars kor råmar missnöjt. Och forskning som visar att den här timmens hoppande fram och tillbaka mellan sommartid och normaltid orsakar stresspåslag som på kort sikt ökar risken för hjärtinfarkter och på lång sikt allmänt försämrar vår hälsa - med stora samhällskostnader som följd.
- Ta bort omställningen, säger riksdagsledamoten Annika Qarlsson (C).
Men det är lättare sagt än gjort. Det är nämligen inte vi själva som bestämmer över tiden utan EU. Så länge andra EU-länder inte ändrar uppfattning är motståndarna till tidsomställningen rökta.
Det är den något yviga tolkningen av avslaget som Annika Qarlsson och en partikollega förra året fick på en motion i ärendet. I avslagstexten stod i själva verket att frågan är reglerad på gemenskapsnivå och att den är samordnad med övriga europeiska länder.
Ställer vi oss utanför nuvarande ordning anses det bli problem bland annat med att samordna kommunikationssektorn med våra grannländer. Tåg-, färje- och flygtrafiken påverkas. De negativa hälsoeffekterna avfärdades.
Annika Qarlsson köper inte argumenten.
- EU bestämmer för att vi låter dem göra det. Så som jag tolkar det har vi en möjlighet att säga att hälsokonsekvenserna är för stora, att för många människor får problem, och att vi tycker att det väger tyngre än samordning."
"Tidsomställning påverkar
risken för hjärtinfarkt
[PRESSMEDDELANDE 2008-10-30]
Omställningen till sommartid sista söndagen i mars varje år ökar risken för hjärtinfarkt under den efterföljande veckan. I gengäld medför återgången till vintertid en riskminskning, som dock är mindre.
Det visar en ny svensk studie publicerad i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
Forskarna vid Karolinska Institutet har undersökt hur antalet hjärtinfarkter i Sverige har varierat vid sommar- och vintertidsomställningar sedan 1987.
Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid."
"Vår hälsa, både fysisk och psykisk, skulle förbättras kraftigt om vi hade sommartid året om.
Det skriver hälso- och klimatexperten Mayer Hillman vid University of Westminster i den ansedda tidskriften British Medical Journal.
(Publicerad 29 oktober 2010 - 06:31)
Om vi behåller sommartid året om får vi fler ljusa timmar på eftermiddagarna, då vi kan vara fysiskt aktiva, argumenterar Hillman.
I dag är det väl känt, att om vi motionerar och rör oss minst en halvtimme per dag, mår vi mycket bättre och minskar risken för olika sjukdomar. Att vara ute i dagsljus är dessutom mycket viktigt för vår mentala hälsa.
Men de korta vinterdagarna gör att vi upplever, att vi inte hinner med motion och promenader lika mycket som under sommarhalvåret, och när vi dessutom ställer om till vintertid och flyttar tillbaka klockan, försvinner ju dagsljuset ännu tidigare.
300 timmar mer per år
Mayer Hillman hänvisar till att många vetenskapliga studier visar, att människor känner sig lyckligare, mer energiska och är mindre sjuka under de längre och ljusare sommardagarna. Under vintermånaderna däremot försämras både hälsa och humör.
Skulle vi behålla sommartiden året om, ger det oss ungefär 300 timmar extra dagsljus per vuxen och år, och 200 extra timmar för barnen, som lägger sig tidigare, har Mayer Hillman räknat ut.
- Att inte ställa om till vintertid är en effektiv, praktiskt och märkvärdigt enkel åtgärd för att ge oss mer tid för fysisk aktivitet, propagerar Mayer Hillman.
Få saker kan så enkelt - och helt utan kostnad - förbättra hälsan hos nästan hela befolkningen, menar han.
Bodil Appelquist"
Det tycks vara sant att trafikolyckorna blir färre, genom att det är ljust längre på kvällarna.
Å andra sidan vet vi, att mängden trafikolyckor ökar de första dagarna, efter att sommartid har införts. Det beror på, att människors inarbetade dygnsrytm tillfälligt rubbas, när de förlorar en timmes sömn. Vi får fler trötta människor på vägarna, vilket är en trafikfara.
Hälsan då? Innebär ytterligare en timmes eftermiddagssol, att vi rör oss mer och blir friskare? Det är svårt att hitta studier, som visar det.
De senaste åren, har dessutom människors sömnmönster tillskrivits allt större betydelse, och en relativt ny svensk studie visar, att antalet hjärtinfarkter ökar, när inarbetade sömnvanor rubbas.
Sammanfattningsvis kan man säga att vinsterna med sommartid och vintertid, är svåra att påvisa. De återkommande omställningskostnaderna, är däremot högst konkreta. Det mesta talar alltså för att sommartiden bör avskaffas, helst genom internationella överenskommelser. Sverige skulle här kunna ta initiativet.
KARL SIGFRID (M)
riksdagsledamot"
Bäste Erland invigde härlig lekpark
Lekpark skapar sagor
Parken döptes snabbt om till sagoparken. Vilket föll sig naturligt. För alla lekanordningarna har anknytning till djur. Och det blev förstås en saga av alltihopa under invigningen. Det såg Monika Westin, lärare på Kulturskolan och ordförande i Berättarnät Sundsvall/Mitt till.
Hon samlade barnen och tillsammans skapade man en berättelse när gruppen gemensamt gick runt och provade nyheterna. Det började med ruschkanan som även är en älg. Det namn som först dök upp var Äggbert.
Sedan om det verkligen blir så återstår att se. Alla som ville kunde komma med förslag på namn som lämnades in inne i Kulturmagasinet. Därefter kommer alla djuren att få sitt eget namn. Och det var många. Nyckelpigor, myror, larver, en uggla och så vidare.
Berättelsen kommer att resultera i en liten bok som alla barn som lämnat förslag får ta del av. Boken kommer även att finnas som läsexempel på barn- och ungdomsbiblioteket.
– Slirande ormen, sade han.
Erland Solander konstaterade under sitt korta invigningstal att detta blir en bra plats för både barn och föräldrar. Och menade att här kunde barnen göra av med lite krut.
– Det gör att vi vuxna och barn kan hamna på samma nivå ibland, sade han.
Nu var det inte bara sagoparksinvigning. Inne i Kulturmagasinet arrangerades ett öppet seminarium. Bland annat med Elin Berglund, tekn. doktor från KTH och intendent på Sundsvalls museum, som analyserar vad svenska kommuner gör för att stärka sin attraktivitet och konkurrenskraft, och vad de borde göra.