Ziris 24-årsdag -- åsså lilla Majre förstås
Ziri fyllde 24 år igår, men jobbade ju och slutade inte förrän kl 18, så vi bestämde att födelsedagskalaset fick bli hemma hos mig istället. Då kunde jag förbereda och få fram lite ätbart, tills hon slutade -- annars skulle det bli så sent för lillebrors småtjejer, som ju ska upp till skola och dagis.
Hemma hos mig är dessutom lite mer sittplats, än i hennes lilla 1:a. Nästa år bor hon sannolikt i en större lägenhet, och då har hon plats nog att fira sin 25-årsdag i sitt eget hem. :D
(Kära nån, så oerhört fort och omärkligt åren ramlar iväg!!! Fyller min yngsta verkligen 25 nästa år???)
Lilla barnbarnet Maire var såååå söt i sin vita nallebjörnsoverall -- den har både öron o svans. :D
Lilla Maire Melander Sollén -- världens allra sötaste och mest älskade barnbarn!! :D
Så kom moster Ziri skyndande ifrån jobbet, och det blev en stunds skratt o kram.
Jag kunde inte motstå att fota min hatthylla. Har ni sett så jättesött?!! En liten liten vit nallebjörnsoverall hänger bland alla vuxenkläder! :D
Sen kom resten av gästerna -- mormor, morfar, Ida, Olof, Kattis och flickorna -- och det blev dags att servera fika... och då glömde jag helt bort att använda kameran.
Den kom inte heller fram till kaffet med de jättefina tårtorna, som Ziri köpt --- allt vad kamera och fota heter, var bara som bortblåst ur mitt huvud.
Ziri fick emellertid många fina saker till sitt hem:
- fina diskhanddukar och en riktigt vass o bra förskärare av mormor o morfar
- en läcker rosa och jättevass förskärare av Ida
- en fin diskhandduk och "Leila bakar" av Olof, Kattis o tjejerna
- en jättefin badrumshylla i slipat glas med handdukshängarpinnar under av Märta, Maire och Lars-Erik
- 12 knivar, gafflar, mat/efterrättsskedar och kaffeskedar av mig
Så var klockan plötsligt mycket, och det var dags för lilla stumpan att få komma hem o sova.
På med den söta overallen igen, men att klä på sig är ju ingen rolig aktivitet för ett kvällstrött litet barn, så det fick bli en liten tröstande mysstund med mamsen efter påklädningen.
Det här är kärlek det!!!!! :D <3 <3
Söta små stumperumporna. :D
Sessan skrattar högt
4 månader är hon nu, vår söta och glada sessa.
Och hon har börjat skratta högt!
Ett ljuvligt kvittrande och smittande skratt!
Oemotståndligt, eller hur?! :D
Strålande Stenstansdagar i varm brittsommarsol
I för årstid och månad alldeles otrolig brittsommarvärme och strålande sol, firade Sundsvall för 5:e året de härliga Stenstansdagarna.
Det fantastiska vädret gjorde, att det var alldeles ovanligt många människor, som passade på att njuta av både Stenstansdagarnas utbud, trevligt mingel och glass, fika, mat o dryck på uteserveringarna.
Jag, Märta, Majre och mina föräldrar gjorde sällskap ner till detta strålande och "fullmatade" Sundsvallsarrangemang för folk av alla åldrar, sorter och smakriktningar.
Vi började med att flanera från Fisktorget, där vi hade tur och lyckades hitta en parkering, upp längs Esplanadens utställning av lokala konstnärer.
Jag säger bara WOW vilken massa begåvade konstnärstalanger vi har i Sundsvall!!!
Vi var sååå imponerade av all denna vackra, läckra och fantastiska konst.
Pappsen och lilla gumman höll sig i skuggan, för oj vilken varm och solig dag det var!!
Sen drog vi oss över till det som är en av mina absoluta favoritplatser i Stenstan -- den lummigt sköna parken Vängåvan med den stora, vackra och gröna fontänen. Jag tröttnar aldrig på den!
Vet du inte riktigt vad jag menar? Har du kanske aldrig kikat närmare på parken eller fontänen?
Ge då dig själv en stund, att sitta ned på en bänk inne i Vängåvan! Lyssna till fontänens sköna porlande. Se på dess vackra utformning och detaljrika utsmyckning.
Men innan du gör det -- läs först lite om hur vår unika och vackra stadspark kom till, och vad de olika utsmyckningarna i fontänen symboliserar. Parken och fontänen har en såväl vacker och berörande, som fascinerande och intressant historia.
Jag är tämligen säker på att du kommer att bli lika tagen som jag.
Här är ett par länkar:
Hela Vängåvan var fylld av flanerande, småpratande människor, men pappsen och Märta hittade en skuggig plats på fontänens kant, bredvid en bekant, som jag i skrivande stund, tyvärr glömt namnet på.
Mamsen och jag köade till ett stånd, där man fick smaka på läskedrycker från gångna dar.
- Hehehe, va' i allsindar, finns den här nu? Ha'ru smakat Guldus nån gång? undrar pappa. Märta smakar eftertänksamt och undrar om den inte fanns, då hon var liten, för hon känner vagt igen den.
Lillgumman sov djupt och skönt i vagnen. När man ser henne ligga utan ytterkläder eller filt, kan man knappt fatta, att vi kommit en bra bit in i september -- temperaturen är ju mer än 20 grader i skuggan, vilket är normalt under svensk högsommar (oftast i juli), men sannerligen inte i höstmånaden september.
När stumpan vaknade fick hon lufta lite, innan hon fick på sig en ny, torr o skön blöja.
Att vara "plastinbakad" i en våt blöja är sannerligen inte behagligt (i synnerhet inte i högsommarvärme), och Maire är lite "prinsessan på ärten", när det gäller sånt -- hon säger nämligen till rejält, då hon kissat. En sund o klok liten tjej, alltså! :D
Vi mötte jättemånga släktingar, vänner och bekanta, och hade det såå trevligt!
Då vi blev lite trötta, hungriga och törstiga, satte vi oss på en bänk i skuggan vid Taxi och mumsade på nyfriterade jättegoda vårrullar med Sweet Chilisås och drack fräsch, nymixad och iskall fruktsmoothie.
Såå jättemysigt, gott och trevligt!!
På väg till Vängåvan, för att se lindanserskan, råkade vi hitta den här fantastiske violinisten i korsningen Esplanaden-Storgatan.
Det visade sig att vi från denna punkt också såg lindanserskan, så vi stannade kvar där ute i skuggan och fick sålunda njuta av även fiolmusiken.
Vi stod där i ca 30 minuter och bara njöööt! Han spelade allt från rytmiska polskor, gånglåtar, marscher och valser, till komplicerade klassiska stycken och vackra modernare tongångar. Inga noter -- nej, allt memorerat och utantill. Mycket imponerande och sååå skickligt!! Dessutom en mycket ödmjuk, artig och pratglad man.
Hela denna tid satt lilla Majre på min arm och liksom dansade i takt -- så länge han spelade, släppte hon honom inte med blicken för en sekund, och hela tiden fäktade hon med armarna och sprattlade med benen. Hon drog många fascinerade åskådare, ska jag säga. Folk stannade och stod länge och log o tittade på, hur hon hängde med i alla musikens rytmer och tongångar.
Men en sån här liten tjej blir såklart trött och vi hade stått där länge, så på bilden har hon kroknat i min famn och fått sin napp. :o)
Här följer lite kuriosa om den mycket duktige violinisten:
Denne skicklige musiker är den man, som i augusti skrev ett öppet brev till Stenstansborna, för att be dessa om ursäkt för sitt ideella och "störande" gatumusicerande -- han hade nämligen fått irriterade blickar och t.o.m. klagomål från en närboende kvinna, som "inte orkade höra mer".
Jag minns hur jag med förfäran och skam läste hans brev i ST. Hur var/är det möjligt, att mänskor i Sundsvall beter sig så? Jag skämdes oerhört å dessas vägnar och mitt hjärta värkte för hur sårad han måtte ha blivit -- jag skrev sålunda raskt en urskuldande kommentar till hans insändarbrev.
Det kändes gott , att igår få träffa honom IRL (in real life) och samtala med honom om detta.
Så här löd hans insändarbrev:
Jag ber Sundsvallsborna i Stenstan om ursäkt. Jag har stått på gågatan i närheten av de stora bankerna och spelat gatumusik i två veckor i slutet av juli och början på augusti.
Min ambition var att sprida glädje och försöka få upp mungiporna på folk, som råkade befinna sig i närheten. Jag valde låtar som: Idas sommarvisa, Den blomstertid nu kommer, Fattig bonddräng, BAO:s låtar och ett åttiotal andra för att omväxlingen skulle bli så stor som möjligt.
Jag varvade mellan fiol och olika flöjter. Jag spelade mellan 12 och 15 för att störa så lite som möjligt.
Det är tillåtet att spela gatumusik i Sundsvall till skillnad mot många andra städer i Sverige. Jag har kontrollerat hos polisen.
Jag samlade in pengar, så att jag kunde köpa en lunch, en glass och kanske något annat som kunde köpas på Stenstan.
Jag blev tidigt medveten om att folk inte var intresserade av det jag höll på med. 95 procent passerade utan en blick. Fem procent gav pengar varav hälften var turister.
Jag fick mycket positivt gensvar från tillresta besökande och någon enstaka Sundsvallsbo.
Jag gladde en och annan - framför allt blev jag glad över att jag kunde liva upp vardagen för några handikappade ungdomar. De öste på, skrattade och dansade efter förmåga.
Initiativet var mitt. Ingen kommun eller företagarorganisation stod bakom mig. Det är enbart mig ni ska vara irriterade på.
Jag ville prova något nytt och liva upp Stenstan. Jag ville se mig själv som ett alternativ till killen som står och drar i ett dragspel utanför Ica. Han spelar en förkortad variant av Idas Sommarvisa, i moll, och hela tiden.
Jag trodde att fler människor skulle märka skillnaden. Tyvärr.
Det är tråkigt att klimatet mellan människor i Sundsvall är så hårt och tufft. Jag har svårt att se att vi kan åstadkomma något positivt i Stenstan, när det är människorna man måste ändra på, och det går ju inte.
Droppen kom när en kvinna lämnade fram en lapp där det stod: Gå och spela någon annanstans, jag bor här och jag orkar inte höra mer.
Då inser jag direkt att jag förmodligen har trampat på många tår, och det ber jag uppriktigt om ursäkt för. Jag var inte medveten om att man kan reta folk med att vara positiv.
Jag har lärt mig något nytt och utgår från det framöver.
Riksspelmannen
Jag skrev följande i min kommentar:
Bäste Riksspelmannen,
Det gör mig beklämd, att läsa om hur ditt ideella musicerande bemötts.
Ett så fint, generöst och trevligt initiativ, borde istället ha berömts och uppmuntrats.
Jag skäms å den lapplämnande personens vägnar. Så förfärande skamligt, egotrippat och fegt agerat.
Vill man bo i en stadskärna, så får man acceptera allt från störande trafikljud till nattlig rockmusik.
En stads centrum måste få vara levande och erbjuda besökande inspirerande happenings.
Vill man ha lugn omkring sig, så får man flytta till ett lugnt bostadsområde.
Jag är en av de förbipasserande, som nickat glatt uppskattande till dig, då jag passerat, för ditt spelande är en av de saker, som gjort vårt vackra Sundsvall alldeles extra härligt denna sommar.
Håller tummarna att du fortsätter spela för oss!
Flera andra skrev liknande kommentarer och mååånga "gillade" det vi skrivit.
Jag hoppas innerligt, att violinisten försöker glömma det han utsattes för och fortsätter att förgylla vår fina stadskärna med sitt härligt medryckande musicerande.
Efter många härliga, soliga och trevliga timmar i Stenstan, var det slutligen dags att vända hemåt.
En sååå underbar och skön dag!! Den ska jag minnas och laddas av lääänge!!
Elmo-tävling på Västermalm
Se här vad jag fann på en anslagstavla på jobbet!!
Jag blir så himla glad varenda gång jag ser Erik uppmärksammas för sin härliga konst!!!
Här på affischen är han fotograferad framför en jätteläcker stor väggmålning, som han gjort i Västermalms café och entréhall. Och tavlan, som han visar, kommer alltså att lottas ut bland eleverna som 1:a pris i tävlingen.
Härligt inspirerande och hjärtegoa Erik!!! :D <3
Hjärtegott i ordets alla bemärkelser
- Jamen, då ska jag ta å kvista ner till mig! sa jag efter att jag o yngsta dotra var färdiga med hårfärg och dito klippning.
- Nähä du, jag har bestämt att vi ska gå ut på restaurang å käka finmat! sa mågen leende med glimten i ögat.
Jag trodde det var ett skämt, men nej då -- han menade det han sa:
Han o dotra ville bjuda ut mig på restaurang.
En sån himla fin, generös och kärleksfull sak att göra!!
Jag blev såååå glad och rörd!!
En stund senare satt vi sålunda inne på fina och mycket trivsamma Jops i Stenstan.
Jag har under flera år hört talas om, att där serveras stenugnsbakad pizza med mozarellaost och ruccola, så en sån ville jag jättegärna prova. Det visade sig att samtliga pizzor hade just dessa bägge ingredienser, så jag kunde välja fritt bland de många goda alternativen.
Vi valde alla tre en pizza, som heter "Jops", och jag kan utan försköningar säga, att detta var den i särklass godaste pizza jag någonsin ätit.
Den hade marinerad oxfilé, färska tomater, sparris, lök och färska champinjoner, och serverades med en elegant liten bytta hemgjord bearnaisesås till var och en.
Den hade marinerad oxfilé, färska tomater, sparris, lök och färska champinjoner, och serverades med en elegant liten bytta hemgjord bearnaisesås till var och en.
Genom stenugnsbakningen blir degen frasig, och eftersom mozarellaost inte är någon fet ost, så blir pizzan ofet, välsmakande och magsnäll. En pizza helt i min smak, alltså! :D
Eftersom pizzan var så ofantligt väl tilltagen i storlek, fick både jag och dotra halva våra pizzor kvar på tallriken, men se då kom den artige servitören fram och frågade ifall vi ville ha en kartong, så att vi kunde ta med våra pizzor hem.
En sån härligt uppmärksam och artig service!!!
Dagen efter hade jag sålunda en halv pizza väntande i kylen, då jag kom hem från en lång uttröttande dag på jobbet.
Den fina och omtänksamma gesten värmde och mättade alltså mycket mer än dotra o mågen trott eller planerat. Se bara!! Ni förstår såklart hur ofantligt ljuvlig och njutbar min middagsstund i eftermiddagssolen blev. Kärlek och god mättande mat, är en oslagbar kombo för kropp o sinne!
Tacktacktack, kära fina måg och dotter!!! :D <3
Mysig mormor-å-Maire-kväll
Mamman o pappan skulle på 25-årsfest med kräftor, och då fick lilla stumperumpan vara hos sin mormor.
Vi passade på att mysa, umgås och ha det fint!
Det är inte så lätt att ta bilder med mobilen, tycker jag. I synnerhet inte när man själv ska vara med på dem.
Här är i alla fall några mormor-Maire-bilder. :o)
'
Så blev lilla sessan trött och slocknade i mormors famn...
Glad o lyckad shopping på ESPRIT BC
Det blev en både glad o lyckad shoppingkväll på ESPRIT i Birsta City i torsdags kväll!
Sååå härligt mycket minglande, glada mänskor och sååå mycket snygga kläder till bra priser!!
Jag hittade precis det jag sökte på ESPRIT och fick dessutom en trevlig shoppingkväll med flera andra ärenden uträttade i Birsta City! :D
Jag passade på att fota lite. Här är några bilder från kvällen:
Kvalitetstid
Jag och Ziri fick oss ett par timmars solig, skön och mysig kvalitetstid, med god restmat från syskon-föräldra-middan kvällen innan.
Tänk så komplett underbart det kan vara och bli en, för årstiden, ovanligt solig sensommardag i slutet av augusti! :D
Mommo-Majre-mys
Lugn, skön o nära mysstund vid tv:n med kärt litet barnbarn!
Vilken härlig lördag!!
Snacka om att ha haft en härlig lördag!!! :D
Jag hade verkligen en fantastisk gårdag -- och det precis hela långa dan!! :D
Först löste vi ju Melodikrysset, förstås, och det var extra mysigt o roligt eftersom Märtis o Majre var där!
Sen åkte jag o mor o far in till stan, för att göra en jätterolig sak.
Inne i Stenstan var, som alltid på lördagarna, gratis parkering, så vi kunde parkera på bekvämt avstånd till Stora torget. :D
Vi började med att gå in i Stadshuset -- främst för att hämta ut våra biljetter, men också för få kika på allt det fina. Biljetterna hade jag ju kunnat betala över Internet, men vi ville få gå in o njuta av att titta runt på hur fint de gjort där inne och också titta i turistbyråns härliga butiksdel.
Ute på torget var det Bondens marknad och det är alltid lika humör-boostande!! Jag blir så glad av alla stånden som fyller torget och allt folk som minglar o handlar o myser. Denna lördag var det förstås alldeles extra härligt, eftersom solen sken och värmde alldeles väldigt!
Klockan 12 var det så dags för oss att... ja, scrolla neråt får du se!!
Det är något vi både velat och planerat i flera år, men det har hela tiden kommit nåt, som hindrat att vi gjort verklighet av det.
Nu hade vi emellertid både vikit lördagen för detta och sett till att boka biljetter i god tid, så att det inte skulle råka vara fullsatt.
Tommy hjälpte oss alla ombord på den gamla charmiga brandbilen, som blev fullsatt innan det bar iväg. Jag tror dock att det bara var vi, som bokat i förväg -- resten av passagerarna hade, som jag förstod det, spontanköpt sina biljetter inne i Stadshusets reception.
Man behöver alltså inte alls boka sina biljetter, så som vi gjorde -- det gjorde vi bara för att vara säkra på att få komma med just den tur, som gick klockan 12.
Längre ner i det här inlägget kommer du att se o förstå varför -- jag hade liksom en tid att passa inför nästa rolighet. :D
Längs bägge sidorna av brandbilen hängde hörlurar. Dessa var utrustade med volymknapp, så att varje person själv kunde ställa in volymen. Strålande bra lösning! Och suveränt bra ljudkvalitet var det också!!
Tommy var en alldeles fantastisk stadsguide!!! Oerhört intressant och underhållande!! Jisses vad jag skrattade!! Det var mycket länge sen jag hade en så rolig och lärorik timme!!
Genom Stenstan och ända ned till Sundsvalls gamla järnvägsstation -- nuvarande Casino Cosmopol -- tuffade vi med gamle Aron, som den gamla trotjänaren heter. Och hela vägen berättade Tommy om den ena intressanta saken efter den andra -- det var en rolig och underhållande blandning av lokalhistoria och mer övergripande allmänhistoriska fakta, som blandades med små anekdoter och skojigheter för både gammal och ung.
Jag och mina föräldrar sa unisont och med emfas, när vi klev av på torget:
- Men OJ va bra det här var!!! VARFÖR har vi inte gjort det här tidigare?? Det HÄR måste vi se till att Olof o Kattis o flickorna åker, och då bokar vi också och åker turen en gång till!!!!
Jag säger bara:
Har du inte åkt med Tommy i brandbilen Aron än? Då har du verkligen missat nåt!!! Åk vet'ja!!! :D
(Om man läser på Visit Sundsvalls hemsida, så ser det ut som att brandbilen bara går under augusti, men Tommy berättade att han fortsätter köra i september också, och även under de lördagar som det är Bondens marknad i höst.)
Ja, det var den min mysiga o roliga lördag so far... men den fortsatte med mer mysigt o trivsamt, må ni tro!!
Efter den roliga brandbilsturen och några uträttade ärenden, var det dags för mig att åka hem o förbereda inför min mys-middag-på-altanen kl 16.
Jag hade bjudit in mina kära föräldrar och mina bröder med fruar o barn till att mysa i eftermiddagssolen hos mig. Eftersom jag fått ett vikariat, hade jag dessutom råd att bjuda på lite sån mat som jag gillar och mår bäst av. :o)
Det här är några av de saker, som fanns på mitt buffébord:
Frasrulle med fyllning av fetaost.
(Jag glömde tyvärr fotografera de mumsiga små pirogliknande frasknytena, som fanns med två olika fyllningar --- den ena sorten med enbart fetaost och den andra med en spenat-fetaost-fyllning.)
Ägghalvor med majonnäs och räkor. I bakgrunden en burk av Lommanders underbart goda bearnaisesås.
Grillad kyckling och ett par goda ostar.
Gurka, salami, vindruvor, tomater, rostade saltade mandlar och dito solrosfrön.
Välsmakande och tuggig segkaka från bagarna på Selånger marknad --- segkakorna är nästan identiska med dem, som vi under min barndom o uppväxt brukat baka hemma i bagarstugan på vår gård. Välsmakande nostalgikick! :D
Bönröra med finkrossade tomater o chili, soltorkade tomater och stora oliver fyllda med fetaost, sallad med babyspenat och ruccola, en god creme fraiche-sås med "hetta" av sweet chili-sås.
Druvor och vattenmelon.
Fetaostfyllda oliver o soltorkade tomater i god olivolja.
Bönröra bestående av två sorters bönor, röd finhackad lök, lite riven vitlök, persilja och finkrossade tomater smaksatta med chili.
Enkelt och snabbt! Bara ihoprörd och sen klar att servera. MUMS! Dessutom hållbar i kylen i många dagar!
Småflickorna lekte o myste på filtar i den sköna eftermiddagssolen, medan vi vuxna umgicks, pratade och var vuxentråkiga, och sen gick de in o såg Astrid Lindgrens "Gullpian" sisådär en tre fyra gånger på raken.
Vi avslutade vår buffémiddag med kaffe, alternativt cappucino, lite punsch eller whisky, och en panacotta-liknande naturell yoghurtbaserad efterrätt, som jag gjort i diskbesparande och barnvänliga plastmuggar.
Vi satt ute ända tills solen försvann bakom grannhuset, då det dels blev lite för kallt att sitta ute, dels var dags för flickorna att få komma hem och sova.
En mycket mysig och trevlig lördag, må jag säga!
Mormor-Mairedag
Lilla Maire växer så att det knakar! Och tidig är den lilla tösen!
Här en rad bilder från häromdan, då hon var här.
Hon fick då invigningssitta vår fina gamla barnstol.
Se hur koncentrerat och målmedvetet hon jobbar för att få tag i sin napp! :D
- Pust o puuh!! Det där tog på krafterna!!
Stumpan är trött och får sova några timmar i mormors sköna säng...
Till lunch kom pappsen också! :D
Det kliar i gom och tandkött, så lillstumpan gnager på allt hon kommer åt.
- Jag KAN nå den roliga boken, så det så!!!
Jag har verkligen fått världens sötaste lilla charmtroll till barnbarn!! :D
Mormor rustar
Lilla stumpan växer och fort går det!
Hon börjar vara så stor, att hon vill sitta i egen stol. Jag har därför gjort i ordning vår familjs gamla charmiga barnstol, som min pappa satt i för 75 år sedan, och som mina egna barn också suttit i.
Jag ska nu bara ordna remmen mitt fram, så är den färdig för lill-Maire.
Den har fått en fint rosa och avtorkbar sittdyna ifrån Babyproffsen i Birsta.
Majremormorn har också rustat sig med en mjuk, rosa, avtorkbar och maskintvättbar haklapp, och en söt Pinguskål med dito sked. :D
Idolkväll med mobilligan
Vi skulle se Idol, men jag vet inte... råkade vi få med oss "mobiltelefonligan"?
Maire och jag höll koll på Idoljuryn o alla deltagarna.
Intressant o spännande var det, minsann.
- Mäh, va gjorde han? Tog han av sig klänningen? ;o)
Jojo! Det ska böjas i tid det, som krökt ska bli." *skratt*
ESPRIT såklart! säger Maire
På besök hos moster Ziri på Esprit i Birsta City och passar på att prova lite ur höstens fina möss-sortiment. ;o)
Majre har kul på Babyproffsen
Mamma Märtali satte lilla stumpan i en JÄTTEROLIG gåstol på Babyproffsen i Birsta.
Den spelade och pinglade, blinkade och lyste, och mitt fram satt två svartvita nallar med glada tydliga ansikten.
Gissa om hon tyckte att den var kanon!! :D :D
Och sist, men absolut inte minst, den här jätteroliga bilden, som Märta skickade till Lars-Erik med texten:
- Vi är på Babyproffsen. Ser du nåt du vill ha? *fniss*
Maire o mormor bilar
Lillan var så trött och inte ett dugg glad åt att sätta sig i bilstolen... men med den ena handen i ett fast grepp om mormors pekfinger och ringen till speldosan i den andra handen, så slocknade hon innan vi ens hunnit upp till Råstabackens krön. :D
Ägg från höns i egen trädgård
Läser ett härligt reportage i Dagbladet om en Bergsåkerskvinna, som har egna höns i villaträdgården.
Jag blir sååå glad!! Tänk så underbart!!!
Som gammal "bondjänta", uppvuxen på en gård med både djur och jordbruk, tänker jag lyckligt:
Så underbart att folk börjar vända åter till det som är sunt och riktigt!
Och att man tillåts göra det!!!
Den här familjens höns äter upp både deras matrester och sånt, som skulle ha kastats i komposten. Hönorna är handtama och låter sig gärna klappas. De är av rasen Hedemorahöns, som är en gammal svensk köldtålig lantras. Varje höna lägger ca 5 ägg per vecka, så familjen är självhushållande på den fronten. Härligt va?
Den här kvinnan vill gärna ha en tupp också, men då gissar jag att grannar kan börja ha synpunkter, för en tupp låter ju om sig rätt rejält. Men det vore underbart om hon kunde få okej, för även detta.
Jag håller tummarna för henne och hennes ansökan!
Scrolla nedåt, läs den härliga artikeln, le och låt dig inspireras!
Hedemorahöns är en svensk utrotningshotad lantrashöna. Rasen skyddas i en genbank.
Foto: Eva-Lena Olsson
Ägg från egna höns
i villaträdgården
Upp till fyra höns får man ha i villaträdgården utan att söka tillstånd.
I februari skaffade Marika Vikström sina första.
– Jag hade alltid drömt om höns, säger hon.
I februari skaffade Marika Vikström sina första.
– Jag hade alltid drömt om höns, säger hon.
Marika Vikström bor i en villa i Bergsåker med sin man och sina två barn. Det är ett tättbebyggt område med grannar inom såväl syn- som höravstånd. Hon har alltid drömt om att ha egna höns.
– Jag trodde att det var omöjlig med tanke på hur vi bor, säger hon.
Hon kollade ändå upp vad som gällde och insåg att drömmen kunde bli sann.
Upp till fyra höns får man ha i detaljplanerat område i Sundsvall utan att söka tillstånd för det.
Hönshuset är byggt av elever på Västermalms byggprogram.
Foto: Eva-Lena Olsson
Foto: Eva-Lena Olsson
Marika Vikström skaffade sina höns i februari. De bor nu i ett specialdesignat hönshus i friggebodstorlek byggt av byggprogrammets elever på Västermalm.
Hönshuset är placerat i trädgården och under dagtid kan hönsen gå in och ut mellan huset och den inhägnade hönsgården.
Sedan Marika Vikström skaffade hönsen får hon inte längre något kvar att lägga i komposten.
– De äter det mesta. Nu blir det inga matrester kvar, säger hon.
Torsten och Naima Vesterlund, 2 och 7 år och kompisen Rebecca Pool, 9 år, matar hönsen med majs.
Foto: Eva-Lena Olsson
Foto: Eva-Lena Olsson
Hönorna är tama och har ingenting emot att kramas eller äta ur handen.
Foto: Eva-Lena Olsson
Foto: Eva-Lena Olsson
Marika Vikström har Hedemorahöns, en av de få bevarade svenska gamla lantraserna. Rasen är tålig för kyla och är trevliga familjedjur. Hönsen lägger ungefär fem ägg var i veckan och det räcker både till familjen och till att ge bort till grannarna ibland.
– Ägg får vi men det skulle vara roligt med en tupp också, säger hon.
Marika Vikströms höns verkar också sugna på att skaffa små kycklingar – de ruvar på de obefruktade äggen. Och om allt går vägen ska de under hösten få sällskap av en tupp. Marika Vikström har ansökt hos kommunen om att få skaffa ytterligare två höns och en tupp. Hon får svar i nästa vecka.
Mmmmmmm -- Sushibar!!!
Tidigare, då Ziri jobbade i Stenstan, njöt hon ofta av Sushibars fräscha utbud.
Numera jobbar hon emellertid i Birsta City, och därmed är det väldigt sällan som hon har möjlighet att få sig en god o mysig sushilunch.
Inför sin lediga dag idag, var därför hennes (och min) sushilängtan stor, så hon bjöd sin fattiga mams på jättegod o jättemysig sushilunch. <3 <3 <3
Tuuusen tack, älskade lillstumpan, för den mysiga gå-i-butiker-och-äta-sushi-dagen!!
Maire kan minsann!
Lilla sessan Maire har lärt sig hur man vänder sig, så det är just nu det roligaste hon vet.
Medan vi vuxna löser Melodikrysset rullar hon oupphörligt från rygg till mage och tillbaka igen -- lyckligt kvittrande varenda gång hon kommer över på mage. :D
En sååå fin gåva
En åskvädersmulen och i många avseenden kvav dag, låg ett brev i min postbox.
Så värmande, så oväntat och så vackert!!!
Ett sååå vackert, lent och väldoftande handhjärta.
Avsändaren var Anna-Karin, som är en, via Internet, nyfunnen fin vän. Vi har aldrig mötts IRL och ändå vet hon precis vad som passar och klär mig. :o)
Anna-Karin är en konstnär, som skapar så fantastiskt fina smycken och böneband.
Hon säljer sina alster via sin webbutik. Klicka här, så kommer du dit. :D
Hon hade också gjort det här fantastiskt vackra armbandet till mig, av jaspis-pärlor från Madagaskar.
Jag kan inte se mig mätt på de vackra pärlorna! Varenda en är ett eget litet mästerverk och ingen ser likadan ut som en annan. Och detta skickar denna fina mänska o vän till mig -- bara så där...!!
Känner mig ofantligt rik, stärkt och omhuldad!!!
