Mix av fina prinsessbilder
Här en blandning av den senaste veckans fina prinsessbilder:
Märtis, Maire o jag har mysig Melodikrysslösning hemma på Bäckebo, efter en timmes rask motionspromenad i spåret.
Maire, hennes mamma o mostrar i min soffa.
Gladaste o sötaste prinsessan på Bäckebo!
Mamma Märta-Li och pappa Lars-Erik tar söta busbilder. *fniss*
Conversen är måhända lite stora än, men åååh så sött!
Mormor (läs: jag) och lillsessan har en fin stund vid blöjbytet, och moster Ida fotograferar.
Med en stjärtluftningsstund på skötbordet, blir det lättare att få kvällen kinkfri.
Och oj, va hon kommunicerar och samtalar! :D
En glatt leende liten Maire
När mina seniorer den 27:e maj, hade sitt traditionsenliga terminsavslutningsfika, bad de att Märta skulle komma och visa upp lilla Maire -- hon har ju tränat med oss under terminen och de ville så gärna se den lilla, som varit i den växande magen.
Sålunda kom Märtis och Maire till vårt avslutningsfika.
Seniorerna var förstås begeistrade över den söta lilla sessan, trots att hon bara sov i sin sköna "bilbytta", och inte alls ville vakna o delta i festligheterna.
När fikastunden led mot sitt slut, behagade hon dock slå upp sina blå och sträcka på sig.
Hennes föräldrar hade emellertid ett inplanerat ärende att uträtta, så jag erbjöd mig att byta på den lilla under tiden --- dels gav det mig en stunds kvalitetstid med min lilla dotterdotter, dels hade det hänt lite i blöjan medan hon sov och detta måste såklart åtgärdas.
Jag och den blott 3 veckor gamla lillprinsessan hittade ett skötbord i ett intilliggande rum, och skred där till verket. Och under den blöjbytarstunden skedde något riktigt stort och väldigt, väldigt fint, som jag aldrig ska glömma:
Hon tog ögonkontakt med mig, samtidigt som hon medvetet log och jollrade!
Lilla Maire såg mig alltså rakt i ögonen, trutade ihop munnen till en trumpet, sträckte på benen och jollrade fram några glädjeljud -- därefter viftade hon glatt leende o jollrande på armar och ben under en lång stund.
Jag trodde först att jag misstagit mig. Inte kunde hon väl le redan? Ska inte bebisar vara äldre för att kunna det?? I all litteratur om barnutveckling (t.ex. Vårdguiden) påstås de ju inte kunna det, förrän de är mellan en och två månader gamla.
Men så gjorde den glädjesprattlande lilla sessan det igen! Och sen igen! Ja, en låång stund låg hon där och krumbuktade sig under joller o glada skratt. Det var en så fantastisk och fin stund av närhet och glädje!!
Nu har det gått en vecka sen dess och hennes mamma har skickat bilder på en glatt leende liten Maire.
Här är en av dem. Se och förundras!!
Det här är verkligen varken magknip eller en omedveten grimas.
Detta är ett mycket medvetet och glatt leende under ögonkontakt! :D
Melandersk Mors dag på Bäckebo
Mors dag 2013 på Bäckebo:
Två mödrar, tre systrar, fyra döttrar, två mostrar och en mormor. :D
Såå fint, såå trevligt och såå mysigt!!
Vår Mors-dags-knytis-middag var både supergod och jättemysig!
Mostrarna sitter o myser i solen, medan grillen sköter matlagningen och....
... mamma Märta-Li ammar allra sötaste lilla Maire i den sköna skuggan under mormors stora gröna parasoll.
Moster Ida och Maire myser en stund.
Och lilla sessan somnar så sött mot bröstkorgen på sin moster. :D
När vi myst, pratat och skrattat länge vid middagsbordet och solen försvunnit runt hörnet på nästa hus, går vi in i vardagsrumsvärmen för att dricka kaffe... och lilla stumpan får en slurk till, för utan att vi märkt det, har gått tre timmar sen hon åt. Tiden flyyyger iväg när man har trevligt!
Moster Ziri rapar lilla sessan, men se hon är ju kvällstrött så det blir gääääspa också. :D
Ligga mot axeln är mysigt och skönt, både för rapning, närhet och småslummer.
När hon fått en andra påfyllning, rapade hon snällt mot mormors axel och där slocknade hon också.
Som sagt: En mycket mysig och fin Melandersk Mors dagskväll.
Sessan somnade...
Sötaste sessan Maire var kinkig frampå kvällskvisten. Något hon precis börjat med.
I och för sig inget ovanligt alls med bebisar, för kvällskinkiga är ju de flesta småttisar, men när beteendet (liksom bebisen) är sprillans nytt, har man ju som förälder inte kunnat hitta nåt system eller motåtgärd.
Det är som om de små nyfödda liven är jättetrötta o hungriga, och behöver både äta o sova, men de har liksom inte fattat, att det finns nåt de själva kan göra, för att slippa vara trött o hungrig -- alltså äta och sedan sova. Sålunda "kvälls-skriker" de istället.
Och lilla sessans mormor gjorde precis det, som mormödrar gjort i urminnes tider -- alltså, "lånade" det skrikande barnet och vandrade runt, runt, runt med det på axeln, så att mamman slapp plågas av "oljudet". För märkligt nog är de små liven nöjda, så länge man står upp eller vandrar omkring. Och av nån anledning går det lättare med en annan person, än mamman -- för hon luktar ju så välbekant gott av bröstmjölk och hennes famn o hjärtljud är ju såå tryggt invanda, och det är som om bebisar tror, att mammor automatiskt ska fatta vad de vill, då de skriker otröstligt vad de tappra mammorna än gör. Med en annan persons famn och röst, reagerar bebisar annorlunda. Knäppt, jaa, men det brukar funka, att lämna över i en annan famn.
Denna kväll och denna sessa följde snällt "mönstret". Efter mycket vankande av o an med lilla stumpan på min axel, slocknade hon och jag satte mig lååångsamt o försiktigt ner i soffan... och där satt jag sedan med henne sovande mot bröstet.
En lååång stund satt vi där i soffan och mös.... Märtis, Maire o jag.
Laga mat i obekant kök och på ny spis, vilket jag lovat att göra, gick verkligen inget vidare. Märta fick lämna över Maire till mig och istället ta över slutklämmen i köket, annars hade vi nog inte fått oss nån mat. *fniss*
Men vyssja barn är ju invant o välbekant efter tre egna barn, och sitter liksom i ryggraden, så det klarade jag bättre. Nästa gång vet vi bättre, än att släppa lös mig i köket. *skratt*
Melodikrysset, mormor o Maire
Dagens skörd av mormorkärleksbilder från Melodikryssmorgon hos gammelmormor o gammelmorfar! :D
Det är så svårt att fatta, att hon bara är 2 veckor gammal.
Så vaken och "med", fast hon är så liten! :D
Vaknar till en solig o bra dag
Klockan pickar sin svaga väckningssignal. Jag tycker om att vakna lugnt och stillsamt om morgnarna, och inte till någon hög skrällig signal. Har också ett ofantligt behov av att det är ljust, då jag vaknar och ska kliva upp -- min kropp och hjärna bara vägrar vakna till liv i ett mörkt rum. Jag har sålunda ingen mörkläggningsgardin i mitt sovrum, utan skira spetsgardiner och en ljus, men ogenomskinlig gardin för att slippa insyn från bron och gångstigen utanför.
Jag räcker ut handen inifrån sängvärmen och trycker på snooze. Drar sedan in den igen, för sovrummet är svalt av nattluften, som strömmat in genom den öppna vädringsluckan. Sedan ligger jag en kort stund och vaknar till, innan jag öppnar ögonen och får se....
... att morgonsolen ritar vackra blommor och spetsmönster på mina fördragna sovrumsgardiner.
Leende ligger jag nån minut till och bara känner, att idag ska bli en mycket bra dag!! :D
Den nya familjemedlemmen
Det är inte lätt för kissarna att förstå vem denna nya lilla mänska är, men nu har finaste Jörgen Jönsson uppenbarligen förstått och accepterat, att hon är en ny familjemedlem.
Han passar på att få lite mattemys, medan hon ammar den lilla mänskan. Men det är bara en pyttestund, för den nya kan låta och sånt håller sig kloka kissar på avstånd ifrån, så han tassar därifrån innan hon ätit klart.
Har ni nånsin sett nåt sötare?
Bild: Ida Selin
Bild: Ida Selin
Blott sex dagar gammal är hon, detta ljuvliga, söta, lilla pyre! :D
Tjejkväll med guldkant
- Hörru, kom upp o käka hos mig! föreslog Ziri och jag tackade såklart glatt ja.
När jag kom rantande uppför backen, fann jag både Ziri, Freddan, Fille, Märta och Maire ute på gården.
Vilken härlig välkomstkommitté, va? :D
Självklart lockade jag o Ziri med oss Märtis o lillpyret in -- kissarna däremot valde att stanna ute i den sköna vårkvällen en stund till.
Lilla Maire o Märta i kärvänligt samtal. ;D
Medan Märtis ammar, fixar jag o Ziri pasta och en god sås på gårdagens grillkött, creme fraiche, grädde, böngroddar o lite annat smått o gott ur Ziris gömmor. Sen myser vi till o käkar tillsammans, medan lillgumman snusar i sitt sköna baby nest bredvid oss på soffan.
Så fort lillstumpan vaknat till, vill jag o Ziri gulla.
Ziri lånar Maire en liten stund och bekantar sig lite med sin sprillans nya systerdotter. :D
- Gäääääsp! gapar Maire och moster Ziri härmar. Hur sött som helst!! :D
- Puss på lillmunnen!
Så krumbuktar lilla sessan lite -- en liten luftbubbla i "kanalen", som behöver få komma ut -- och då får jag låna. Lillprinsessan lämnas över till mormor för rapning.
När rapen passerat gäspar hon stort igen och lägger huvudet mot min axel.
Lillstumpan verkar vara en kvällstrött tjej. Det är lite svårt att veta, för hon är ju bara en vecka gammal, så vi känner henne inte så väl än.
En stund senare prommar jag o Märtis iväg neröver med vagnen, och Ziri kryper tidigt i säng, eftersom hon börjar jobba redan kl 07.00 imorgon bitti.
En sååå mysig o fin tjejkväll med guldkant!!!
Maudan hälsade till mig!!
Min yngsta dotter ringde precis från butiken, där hon jobbar.
- Mamma! GISSA vem som nyss var in här o handlade! Och hälsade till dig!!!
Jag kunde såklart inte gissa, så hon fick säga vem det var.
- Maud Olofsson!!!!! kvittrade min dotter exalterat.
Och hon hälsade till DIG!!
Oj, så överraskad och glad jag blev!!!! Vilken jättefin sak att stoppa längst in i hjärtebanken för fina minnen!
- Mamma! GISSA vem som nyss var in här o handlade! Och hälsade till dig!!!
Jag kunde såklart inte gissa, så hon fick säga vem det var.
- Maud Olofsson!!!!! kvittrade min dotter exalterat.
Och hon hälsade till DIG!!
Oj, så överraskad och glad jag blev!!!! Vilken jättefin sak att stoppa längst in i hjärtebanken för fina minnen!
Min dotter hade känt igen Maudan och så kom det sig, att de sedan pratade om detta vid kassan, då Maud kom med sina utvalda varor.
Dotra hade stolt berättat för Maud om mitt centerpartistiska engagemang och min tid som aktiv kommunpolitiker. Och det visade sig att Maudan visste precis vem jag var.
Och HÄLSADE till mig personligen!!
Sååå himla roligt och sååå väldigt glädjande!!!
Det jag jobbat o slitit för och de saker jag åstadkommit inom politiken, har uppenbarligen nått ända upp till regeringsnivå och toppen i mitt parti.
Dotra hade stolt berättat för Maud om mitt centerpartistiska engagemang och min tid som aktiv kommunpolitiker. Och det visade sig att Maudan visste precis vem jag var.
Och HÄLSADE till mig personligen!!
Sååå himla roligt och sååå väldigt glädjande!!!
Det jag jobbat o slitit för och de saker jag åstadkommit inom politiken, har uppenbarligen nått ända upp till regeringsnivå och toppen i mitt parti.
Fortsätter nu min hemmapysseldag med soppkok och brödbak med ett STORT leende på läpparna!!
Medan jag leende loggar ur minns jag, då jag var i London hos Liberaldemokraterna -- jag hade blivit utsedd av Centerpartiet Riks till att åka dit och kampanjarbeta tillsammans med LibDems.
På valnatten då vi tog en paus i rösträknandet, spelade jag upp Mauds fina filmhälsning till Liberaldemokraterna, men jag fick spela upp klippet flera gånger, innan de verkligen förstod och faktiskt trodde på mig.Denna kvinna VAR verkligen BÅDE vår partiledare OCH Sveriges regerings vice stadsminister OCH näringsminister. De var mycket mycket imponerade!
Och just HON har alltså just handlat av min dotter OCH hälsat till mig!
Klickar på "spara" i min inre Hjärtegottbank. :D
Maire, mamsen o pappsen
Vackra flickorna Melander Sollén ligger o slumrar den sista morgonen på BB.
Lilla sessan sitter såklart i sin bilstol, under färden hem. Hon tycks trivas bra i bilen. :D
Hemma i mysiga hemmamiljön väntar en skön amningsstund med mamsen.
Sen får stumpan sova i sitt fina mjuka baby-nest. :D
Och efter ett blöjbyte är det fint med en mysstund i pappsens varma famn.
Mitt första fina möte med lilla Maire
Jag, Ida, mor och far smög oss in på BB till familjen Melander Solléns sal. Ziri jobbade och kunde därför inte följa, men hon o Ida smög dit en liten stund på kvällen istället.
Med oss hade vi kaffevatten, snabbkaffe och en tårta, som vi hämtat i deras kylskåp hemma på Bäckebo -- de hade köpt den till Märtas födelsedag, men då behagade ju Maire påbörja sin ankomst till världen, så tårtan blev kvar tills nu. :D
När vi tassade in hade Märta just ammat, så den lilla prinsessan slumrade så nöjt i sin vackra moders famn.
Men så slog hon upp sina blå och protesterade. Det hade visst hänt nåt i blöjan och det ville den lilla sessan inte ha kvar där.
Det där att klä på sig, var inte heller populärt, men det är ju ett välbekant fenomen för alla småbarnsföräldrar. Hon blev dock både skönt varm och mycket söt i jättefin klänning och spetskofta.
Sen fick sig pappa Lars-Erik en bit god tårta och Trocadero.
Och då fick jag låna den lilla sessan!! Så ofattbart fint att få hålla henne!!! :D
Hon var förstås hungrig, för mjölkproduktionen kommer ju inte igång förrän efter ett par dagar, och hela hennes instinkt säger ju "sug för överlevnad", så mamma Märta lät oss prova den nya nappen med den fina napphållaren. Och Maire blev så lycklig o nöjd.
Med ett stadigt grepp om mitt finger, istället för om den egna kinden, tuttade hon förnöjt i min famn.
Så liten, så söt och så alldeles väldigt välkommen och älskad!!
Tänk att jag är mormor!! Det känns väldigt fint, ska jag säga!
Det känns dock inte alls som att det gått särskilt lång tid, sedan mina egna var så här små.
Ofattbart hur fort tiden och åren rullat iväg.
Lika som bär
Visst är det obegripligt hur lika två personer kan bli, fast det är 27 år mellan dem..?
Till vänster en bild på Märtis, när hon var en dag gammal och vi fortfarande var kvar på BB.
Till höger en bild på lilla Maire, som föddes igår.
En ljuvlig kopia av sin söta moder!! :)
Prinsessan Maire
Har precis fått mms med en liten fantastiskt vacker och vaken prinsessa på bild.
Lilla Maire ser ut att ha fått sina föräldrars fantastiska ögon och ögonfransar.
Tänk vilket mirakel!! En helt ny liten mänska! Och precis hur söt som helst!!! <3 <3 <3
Nu är jag mormor!!
Den 3:e maj 2013 kl. 21:47 föddes en fantastiskt söt liten prinsessa!
Hon heter Maire och är mitt allra första barnbarn.
Den fina lilla tjejen väger 4028 g och är 51 cm lång.
Att hon är söt är förstås inte att undra på, med såna gener och arvsanlag! Hennes mamma är slående vacker, trots att hon precis nyss fött barn!
Märtis var också ofantligt söt som barn och min gissning (utifrån hur han ser ut som vuxen, alltså) är att även Lars-Erik var det.
Vilket urgulligt litet charmtroll hon kommer att bli!!! :D
Här har familjens lilla prinsessa fått på sig de jättefina kläder, som hennes förutseende mamma köpt.
Hon är så ofantligt söt, så jag kan inte sluta titta på bilderna och le.
Tänk att jag är mormor...! Vilken fantastisk grej att få vara!!! :D
Så lite gör så mycket
Under de tre år jag bott här, har jag tänkt mig ett annat vitt draperi mellan sov- och vardagsrum, än den två-för-79-Ikea-gardinlängd, som fick bli en akut snabblösning då jag flyttade in -- utan draperi ser man nämligen rakt in i sovrummet från både gångvägen och huset intill. Den gardinen har sedan hängt där, utan att jag kommit mig för att fixa nåt mer dekorativt....förrän nu, vill säga.
Nu har jag ett sååå fint skirt vitt draperi med broderi, stråveck och spets, och jag är sååå glad o nöjd!!
Tänk att så lite kan göra så himla mycket... :D
Gilles Apap i Sundsvalls stadshus
Vi lärare och elever på IMSPR hade den härliga förmånen, att få sitta med på Gilles Apaps och Nordiska kammarorkesterns genrep inför sitt framträdande här i Sundsvalls vackra Stadshus.
Man kan inte annat än älska vårt fantastiska Stadshus, eller hur?
Det är så gammeldags ståtligt och vackert!
Att vårt Stadshus byggdes redan 1868 och fortfarande står kvar i all sin prakt, gjorde eleverna både häpna och imponerade.
Såväl lärare, som elever var väldigt tagna av både spektakulära lokalerna och de skickliga musikerna.
Fastän jag varit i Stadshuset otaliga gånger, blir jag lika andäktigt lycklig varenda gång jag kommer dit. Det är bara sååå vackert!
Speglarna med sina pampiga ramar, de lååånga sofforna längs väggarna, den gammeldags sirliga bardisken, taken -- både det ute i salen och här under läktaren... ja, allt är lika genomtänkt och vackert!
De gigantiska ljuskronorna med sina spektakulära takinfästningar, är obeskrivligt vackra och själva taket går bortom vad jag kan beskriva i ord. Jag blir alldeles tagen varenda gång jag kommer in här och ser allt detta fantastiska!
Längs läktarräckets utsida har man sirat och målat små "skyltar" med information om viktiga händelser för Sundsvall och stadens varande o tillkommande.
Här t ex står "1803 staden ödelades av eldsvåda".
De flesta av oss sundsvallsbor vet att staden brann 1888, men Sundsvall har faktiskt drabbats av inte mindre än tre stora stadsbränder -- åren 1721, 1803 och 1888. Däremellan har det varit flera stora bränder, där hela stadsdelar har brunnit upp, men inga så stora och förödande som dessa tre stadsbränder.
"1721 staden brändes av ryssarna". Denna "skylt" berättar sålunda om den första av de tre stora stadsbränderna.
Dessa "skyltar" är ett synnerligen vackert sätt att bevara och ge alla besökare historiskt viktig information.
Maken till vackert tak får man leta efter, eller hur?
Vi väntade i Spegelsalen på att musikerna skulle komma tillbaka från sin lunch, och under tiden tassade jag runt och fotograferade lite. På scenen stod ett långsmalt instrument, som genast fångade mitt intresse. Nyfiket frågade jag vår ciceron, ifall jag fick gå upp och fotografera det -- och det fick jag.
Det vackra och udda instrumentet var precis vad jag trodde: En cembalo!!
Så länge jag kan minnas, har jag önskat mig en sådan!! Dess ljud och klang är så oerhört annorlunda och trollbindande.
Förmodligen fick vi inte röra instrumenten, men dels var eleverna så nyfikna på vad det var jag fotograferade, dels ville jag så ofantligt gärna få höra dess klang, så jag lät mina fingrar vandra lite på tangenterna.... och det lät fullständigt magiskt!!! Vilken klang! Vilket ljud!!!
Så var Gilles Apap färdig med lunchen och redo för en sista repetition. Vi hälsade honom med en lång varm applåd. Han såg nästan lite överraskad och generad ut.
Jag hade bara hört talas om honom och aldrig upplevt honom live. Wow, vilken man! säger jag. Vilken närvaro!! Vilken utstrålning!!! Vilken MUSIKER!!!
Lekfullt, med humor och smittande glädje leder han orkestern. Det måste vara fullständigt underbart att ha en dirigent och lärare som han!!
Min enkla iPhoneinspelning gör förstås inte alls rättvisa åt dessa fantastiska musiker, men ger ändå en liiiten aning om hur fantastiskt annorlunda och tillgänglig Gilles gör musiken.
Precis i enlighet med barocken och den tidens musiktänk, leder Gilles sina musiker genom att själv delta och vandra runt bland dem på scenen, istället för att stå med en taktpinne framför orkestern och dirigera.
Gilles och orkestern leker fram olika ljudillustrationer genom instrumenten -- naturen är full av ljud och dessa kan man återge med instrument i musik, säger han.
I det här stycket ska musikerna bl.a. illustrera hundar som skäller.
I det här stycket ska musikerna bl.a. illustrera hundar som skäller.
Efter genrepet var vi alla fyllda av vårsprittig glädje.
På vägen ut passade vi på att kika närmare på de stora pampiga bronslejonen i entrén.
Eftersom vi pratat en hel del om Sundsvalls stad, Gustaf II Adolf-statyn och Vängåvan har ordet "brons" kommit upp, och detta var inte lätt att förklara, ska jag säga. Nu fick jag chansen att visa både lejonen och statyn på torget, och så var det problemet löst.
Vi avslutade dagens "lektioner" i solen ute vid statyn och kikade lite på Grahnska husets fasad, innan vi kramades hejdå och sa "vi ses imorrn".
Så här underbart, lärorikt, variationsrikt och fantastiskt är det att vara lärare. Finge jag välja, skulle jag ägna mig åt detta resten av mitt yrkesverksamma liv och inte gå i pension förrän jag fyllt 70 -- om ens då. :D
Myyysigt
Filip blir ofta kramsjuk och vill upp i famnen eller på ryggen.
Här ställde han sig på bordet och sträckte sig upp till Ziri, för att få komma upp i hennes famn och mysa en stund.
Han "bular" med huvudet (= gnider det mot hennes) och kurrar så det står härliga till.
Men så sträckte han sig mot mig -- mot sin murrmurr! -- och ville gosa med mig också.
Och då svämmade såklart hjärtat över!! Och nästan ögonen också!
Fille gnider o bular åt bägge håll och är precis hur go som helst!!!
LYCKA!!!
JOBB!!! :D
Jippie!!! Lycka!!! :D
Jag har fått ett vikariat, som sträcker sig fram till den 19 juni!!
Det är på en gymnasieskola och jag ska jobba med en grupp nyanlända ungdomar, som är precis hur ljuvliga och älskliga som helst!! Man kan inte annat än älska dem!!
Jag ska undervisa i svenska och samhällsorienterande ämnen. Kanonkul!!
Imorgon ska jag ägna lite tid åt att gå igenom mitt undervisningsmaterial nere i källarförrådet och se vad som går att använda i den här gruppen. :D
Jag har fått ett vikariat, som sträcker sig fram till den 19 juni!!
Det är på en gymnasieskola och jag ska jobba med en grupp nyanlända ungdomar, som är precis hur ljuvliga och älskliga som helst!! Man kan inte annat än älska dem!!
Jag ska undervisa i svenska och samhällsorienterande ämnen. Kanonkul!!
Imorgon ska jag ägna lite tid åt att gå igenom mitt undervisningsmaterial nere i källarförrådet och se vad som går att använda i den här gruppen. :D
Nöjd
Ett reafynd:
Fyra gräddvita tabletter med snödroppar och vacker text.
Tänk, att en sån liten sak kan göra så himla gott! :o)
Fyra gräddvita tabletter med snödroppar och vacker text.
Tänk, att en sån liten sak kan göra så himla gott! :o)
