Gräsklipparelände
Efter dagar av omväxlande regn och värme, har förstås gräset växt rejält.
Jag har i flera dagar tänkt klippa, men inte lyckats p.g.a. det ostadiga vädret. Idag var det emellertid uppehåll och t.o.m. ljuvligt solsken, så jag beslutar mig direkt vid frukost - idag klipper jag!! Sagt och gjort -- jag klär mig ändamålsenligt, tar nyckeln till boden ur pappas snickarbyxficka och går ut till boden.
Här i boden står husets två klippare -- en astung som klipper brett men är nästan omöjlig att dra, och en lätt o smidig med liten klippbredd. Jag har fortfarande i färskt minne hur jag slet med den betongtunga klipparen förra gången, så jag väljer förstås den lättare Klippon.
Så kommer första stora frågetecknet: Vad tankar man i den?
... och i VILKEN av alla dessa dunkar finns det som klipparen ska tankas med? Alltså, varför märker man inte dunkarna med vad de innehåller???
Jag väljer en på måfå...
Jag öppnar den, luktar på innehållet... Det verkar vara rätt, men hur i allsindar vet man?
- Äh! tänker jag. Det må väl ändå vara samma slags "soppa" i alla dunkarna, annars vore det väl dumt att inte märka dem. Sen tankar jag upp Klippon med dunkinnehållet och rullar ut den på gräsmattan.
Nästa frågetecken: Hur får man den att gå?
Jag trycker på "flödar-bubblan" tre gånger, precis som man ska, ställer mig bredbent och tar tag i handtaget för att dra igång den.
- Åååhej!
Trots att jag tar i för kung och fosterland, händer inget annat än att Klippon ger ifrån sig en rejäl svart POFF!!! och sen blir tyst. Jag drar igen och igen och igen och igen, men den eländiga maskinen vill inte starta.
En obehaglig tanke slår mig: Tänk om jag råkat hälla i maskinen nåt som gör att den inte startar!
Jag slår snabbt mina bröder en signal, för att höra ifall de vet nåt om dunkarna och dess innehåll -- eller om gräsklipparna och vad de ska tankas med. De visar sig lika okunniga som jag vad gäller dunkvätskorna. Emellertid vet Olof besked när det gäller vad respektive klippare ska tankas med. Det visar sig att jag gjort det klokt som valt Klippon -- den andra måste nämligen tankas med nån specialbensin som är oljeblandad, annars skär motorn ihop. (!) Klippon däremot ska tydligen gå - om än ojämnt - på vilken bensin som helst. Och hur i allsindar förmodas jag veta sånt här???????????
Jag vet saker som att en liten sked socker i matlagningen gör att maten smakar bättre, att ättika tar bort kalkavlagringar i toaletten och citronsyra i sylten gör att den geléar sig bättre. Jag är kvinna!!! Jag vet verkligen inte såna saker som vilken färg bensin har, på vilket sätt dess färg skiljer sig mot oljeblandad dito och jag vet absolut inte vilken slags gräsklippare som ska tankas med vad!! Give me a break!!!
Till slut lyckade jag i alla fall överlista den motspänstiga och osamarbetsvilliga Klippon och gräsmattan blev planenligt klippt. Men nog ska jag, då käre far återvänder från Turkiet, ha ett samtal med honom om vikten av att märka upp behållare, så att man vet vad de innehåller. Det underlättar för alla!
Söndag-kl.3-mys-fika hos Märta
Jag och flera av mina f d elever har, ända sedan jag slutade på deras skola, fortsatt att träffas med jämna mellanrum. Det började med att de hade svårt att acceptera att jag slutade och att både de och jag saknade kontakten med varandra. De kom hem till mig på fika -- alltid söndagar vid 3-tiden. Vi fikade och pratade i timmar, såg film, käkade popcorn och hade det mysigt. Från början var det alltid samma grupp tjejer och ca var 3:e till 4:e vecka. Numera är det en varierande grupp grabbar och ca var 4:e till 8:e vecka. Sedan jag sålde mitt hus årsskiftet 08/09, kunde vi inte längre samlas hemma hos mig -- jag hittade ju ingen lägenhet, utan har sedan dess bott i gästrummet hos mina föräldrar. Vi har därför samlats på lite olika ställen, för vårt söndagsmysfika. Den senaste gången var vi hos Märtis. Här är bilder från det mysiga söndagsfikat: 
Jesper och jag fikar gott-gott i solskenet...
... och Wilhelm likaså... 
... och Ida njuter av sin avocadomacka. 
Märta och Wilhelm busar 
Gissa om vi smörjer kråset! Valnötsbröd, ciabatta fullkorn, avocado, pastrami, kallrökt lax, brieost, juice, te, kaffe och Jespers mammas farligt goda banankaka. Mums! 
Jesper gillar valnötsbrödet, men är skeptisk mot laxen. 
Wilhelm beskriver livfullt något... 
Jesper lyssnar eftertänksamt, medan han tuggar i sig mackan... 
Ida går med bestämda steg för att se efter var den dumma katten tog vägen. Den fräcka rackaren var in på uteplatsen och skrämde Tusselobäbis. 
- Hmmm... jag undrar ifall den tänker komma tillbaka? 
- Vågar man sig ut, tro..? 
- Kan den dummingen komma från det hållet, tro...? 
- Nä, du kan sluta oroa dig, den är borta nu! försäkrar Jesper.
- Mmmm... tja, jag får väl tro på det då... 
- Urk...! Mätt...!!! 
Jörgen Jönsson har varit in och ätit. Som den renliga herre han är, måste han ju tvätta sig ordentligt efter maten.
- Slrp, slrp, slrp... Så de' va' vänster tass... 
... och slrp,slrp,slrp... de' va' höger. Nu ä' man stilig igen! 
Tuss ligger fortfarande under altanen... hon myser i gräset. 
Här är det tryggt, mjukt och mysigt... 
- Aaaarrrghhhhhhhh........
- Hmmm, nu har jag vilat och kusten verkar klar. 
- Stenen nästa!! Tjohopp!!! 
- Nää sorry, jag har inte tid att bli klappad. Jag ska leka på stenen! 
- Skojig katt, hörru... 
Tusselobäbis busar o leker med grässtråna.
Busigaste och roligaste kissen i Bosvedjan! 
En "liten" spindel, som satt på Märtas vita plank. 
Jag jagar en katt med vattenkannan. Den var helt störd och verkade vara blind, men sen anföll den Tuss utan någon som helst anledning. Hon bara låg och myste i solen, när den morrande kröp närmare och närmare och till sist hoppade på henne. Hon fick bägge öronen sönderslitna och blödde både här och var, lillstackarn. Men den svarta katten med det störda beteendet fick i alla fall en kanna vatten över sig. 
- Den försvann! 
Wilhelm mumsar på en bit banankaka till. 
Även Jesper mumsar i sig en kakbit till... hans mamma vet verkligen hur man bakar försvinnande gott!!! 
Jesper vill inte gärna vara med på bild...
... så därför får han vara med på flera. ;o)
Så han vänjer sig, menar jag! :o)
Snygg profil. :o)
- Hördudu Märtis, vad knäpper du på egentligen? Nu har du säkert knäppt 50 bilder med min kamera och jag blir nyfiken! 
En tom skärbräda, som vittnar om hur försvinnande god banankakan var.
Ja, det var vårt mysfika... Nästa gång tänkte jag och Jesper ha hemma hos mina föräldrar, söndag 13:e eller 20:e september då de är två veckor i Turkiet -- då har ju jag FF. :o) Vi tänkte ha film-, chips- och popcornmys då. Vad vi ska se för film...? Ja, det får vi väl se... eller hur Jesper?
Sommardagspyssel och mys
Med följande bilder vill jag dela med er vilken härligt pysslig dag vi hade i sommarvärmen häromdan...
Lilla söta brorsdottern sitter och polemasar i gräset... det är alldeles på tok för varmt för att sova middag så som hon brukar, så hon är lite trött...
... och Wilhelm suger på en öl o några Pringles i skuggan av Friggen.
Märta lökar i skuggan med sin söta lilla kusin...
... och storebror Pär sitter i skuggan medan pappa sprutar mitt blombord och min gungstol - fräscht vitt blev det.
Härliga lata dagar som denna, är som balsam för både kropp och själ. Man vilar och njuter av värme o sol, samtidigt som man pysslar och gör sånt som legat länge i brist på tid. Man känner sig duktig, samtidigt som man lökar - en perfekt kombination, som jag inte ofta lyckas få till. Men när jag väl gör det, så uppskattar jag det verkligen och minns det länge, länge, länge...
