Efter dagar av omväxlande regn och värme, har förstås gräset växt rejält.







Jag har i flera dagar tänkt klippa, men inte lyckats p.g.a. det ostadiga vädret. Idag var det emellertid uppehåll och t.o.m. ljuvligt solsken, så jag beslutar mig direkt vid frukost - idag klipper jag!! Sagt och gjort -- jag klär mig ändamålsenligt, tar nyckeln till boden ur pappas snickarbyxficka och går ut till boden.




Här i boden står husets två klippare -- en astung som klipper brett men är nästan omöjlig att dra, och en lätt o smidig med liten klippbredd. Jag har fortfarande i färskt minne hur jag slet med den betongtunga klipparen förra gången, så jag väljer förstås den lättare Klippon.

Så kommer första stora frågetecknet: Vad tankar man i den?




... och i VILKEN av alla dessa dunkar finns det som klipparen ska tankas med? Alltså, varför märker man inte dunkarna med vad de innehåller???

Jag väljer en på måfå...




Jag öppnar den, luktar på innehållet... Det verkar vara rätt, men hur i allsindar vet man?
- Äh! tänker jag. Det må väl ändå vara samma slags "soppa" i alla dunkarna, annars vore det väl dumt att inte märka dem. Sen tankar jag upp Klippon med dunkinnehållet och rullar ut den på gräsmattan. 

Nästa frågetecken: Hur får man den att gå?
Jag trycker på "flödar-bubblan" tre gånger, precis som man ska, ställer mig bredbent och tar tag i handtaget för att dra igång den.
- Åååhej!
Trots att jag tar i för kung och fosterland, händer inget annat än att Klippon ger ifrån sig en rejäl svart POFF!!! och sen blir tyst. Jag drar igen och igen och igen och igen, men den eländiga maskinen vill inte starta.

En obehaglig tanke slår mig: Tänk om jag råkat hälla i maskinen nåt som gör att den inte startar!
Jag slår snabbt mina bröder en signal, för att höra ifall de vet nåt om dunkarna och dess innehåll -- eller om gräsklipparna och vad de ska tankas med. De visar sig lika okunniga som jag vad gäller dunkvätskorna. Emellertid vet Olof besked när det gäller vad respektive klippare ska tankas med. Det visar sig att jag gjort det klokt som valt Klippon -- den andra måste nämligen tankas med nån specialbensin som är oljeblandad, annars skär motorn ihop. (!) Klippon däremot ska tydligen gå - om än ojämnt - på vilken bensin som helst. Och hur i allsindar förmodas jag veta sånt här??????????? 
Jag vet saker som att en liten sked socker i matlagningen gör att maten smakar bättre, att ättika tar bort kalkavlagringar i toaletten och citronsyra i sylten gör att den geléar sig bättre. Jag är kvinna!!! Jag vet verkligen inte såna saker som vilken färg bensin har, på vilket sätt dess färg skiljer sig mot oljeblandad dito och jag vet absolut inte vilken slags gräsklippare som ska tankas med vad!! Give me a break!!!


Till slut lyckade jag i alla fall överlista den motspänstiga och osamarbetsvilliga Klippon och gräsmattan blev planenligt klippt. Men nog ska jag, då käre far återvänder från Turkiet, ha ett samtal med honom om vikten av att märka upp behållare, så att man vet vad de innehåller. Det underlättar för alla!