Hur medvetna är dina val?

Hur väljer du när du handlar i butiken? 
Vilka kriterier utgår du ifrån när du väljer vad du lägger i kundvagnen? 
Priset? 
Kvaliteten? 
Ursprunget? 
 
Jag personligen väljer SVENSKT och NÄRPRODUCERAT i den mån det går och finns. 
Jag vill verkligen INTE bidra till den förfärande djurmisshandel (t.ex. i transporter och slakterier) och giftiga djurhållning som vissa länder ägnar sig åt. Det skulle ALDRIG falla mig in att köpa kött från t.ex. Brasilien. 
 
Om du undrar varför - eller om du själv brukar köpa brasilianskt kött - så LYSSNA PÅ DE HÄR PODDARNA! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag är oerhört mån om att svenska gårdar och lantbruk ska finnas kvar, så att mina barn, barnbarn och kommande generationer ska kunna köpa SVENSKA KÖTT- och MEJERIPRODUKTER. Jag vill inte att de ska vara i händerna på utländska livsmedelslagar och priser. Jag vill att de ska kunna köpa mat, som inte är giftig till ett vettigt pris. Jag vill att de ska känna sig trygga med det de serverar sina barn. 
 
 
Här följer några länkar till sånt du behöver veta och läsa på om, ifall du tvekar inför valet du gör i butiken. 
 
Läs på t.ex. REALTID.se 
 
 
 
 
 
 
... och det här: 
 
Mellan 1996 och 1997 slutade 676 mjölkbönder.
Året efter försvann 929 mjölkproducenter och enligt Svensk Mjölks senaste uppgifter har 965 mjölkleverantörer upphört med sin verksamhet sedan oktober i fjol.

Just nu, i november 1999, finns det 13 004 mjölkleverantörer i Sverige.
I våras skrev ATL om att sju lantbruksföretag upphör varje dag just nu. De senaste uppgifterna tyder på att mjölkbönder är den största gruppen bland dem som lägger av.
 
 
 
... och här:
 
 

Sverige importerar allt mer mat och den svenska självförsörjningen hör nu till de lägsta i Europa.

 

– Det gör att vi förlorar kontrollen över den mat vi sätter i oss, till exempel vilken typ av bekämpningsmedel som används. Vi får en paradoxal situation där vi ställer höga krav på svenskt jordbruk av miljö- och etiska hänsyn, men köper mat som inte uppfyller de villkoren, säger Camilla Eriksson.

 

– Det är också lantbrukarna som formar det svenska landskapet. Det kan vi inte ersätta med att ha produktion på andra ställen i världen. Utan lantbruket skulle vi få ett monotont och trist landskap, säger Camilla Eriksson.

 

 

... och HÄR på Världen Idag: 

 

Majoriteten av svenska mjölkbönder är anslutna till Arla. Mejeriet bildades som en sammanslagning av flera mejeriföreningar för precis hundra år sedan, så att bönderna skulle slippa konkurrera med varandra om mjölkpriserna.

Sedan Arla år 2000 gick ihop med det danska mejeriföretaget MD Foods har företaget expanderat kraftigt på den globala marknaden. Uppdrag granskning uppger att Arla i dag har drygt 13 400 mjölkbönder i sju länder, produktion i tretton länder och fler än 19 000 anställda.

 

Skälen till det låga mjölkpriset är, enligt Uppdrag granskning, bland annat överproduktion, ryskt importstopp av mejeriprodukter och minskad efterfrågan på mjölkpulver i Kina. Med andra ord, förhållanden på den internationella marknaden.

 

Arlas styrelseordförande Åke Hantoft säger i programmet att mejeriföretaget inte är något småskaligt kooperativ.

 

 

Mjölkbonden Herbert Nyman satt hemma i norrländska Altersbruk och tittade på onsdagens Uppdrag granskning. Han är själv ansluten till Norrmejerier, och upplever inte krisen lika påtagligt i sin egen verksamhet som Arlas mjölkbönder gör. Men han känner till Arlaböndernas situation väl. Som ordförande för organisationen Kristna bönder har han kontakt med många Arlabönder.

 

– Våra medlemmar är oroliga. Världsmarknadspriserna har fortsatt att falla, de senaste månaderna mer än tidigare.

 

– Vi har en väldigt god djurvälfärd och en god miljöstatus i Sverige, men kostnaderna för det får bönderna inte igen, eftersom vi lever i en öppen marknadssituation där Arlas mjölkpris är för lågt, säger Herbert Nyman.

 

Enligt honom är problemets kärna att Arla har riktat in sig på den globala marknaden.

 

– De har ju skaffat sig en position där de har svårt att agera till förmån för de svenska mjölkbönderna. I så fall måste de bryta upp sin internationella strategi och börja tänka på ett annat sätt.

 

Den synen ger också den tidigare LRF-basen Bo Dockered uttryck för i Uppdrag granskning.

 

– Arla gör vinster på den svenska mjölken som våra bönder står för, men pengarna går åt till att betala exportförluster för mjölk som produceras i Tyskland, Danmark, Nederländerna och England. De pengarna skulle i stället gå till svenska bönder, säger Bo Dockered i programmet.

 

– Konsumenterna behöver förstå vikten av att vara beredda att betala ett lite högre pris för svenska mejeriprodukter som ju håller en utomordentlig kvalitet. Framför allt tycker jag att den svenska osten behöver profileras, säger Herbert Nyman.

 

Han lyfter fram att mjölkkrisen – eller Arlakrisen, som Herbert Nyman hellre vill säga – som får många mjölkbönder att lägga ner sina gårdar, innebär att den svenska självförsörjningsgraden stadigt minskar.

 

– Just nu ligger den på runt 50 procent nationellt. Det är egentligen min största oro. Jag tycker att svensk krisberedskap behöver ha lika stort fokus på mat som på att rusta upp det militära försvaret. Ett militärt försvar räcker inte i en krissituation, om vi har inte har någon mat att äta.

 

Herbert Nyman uppmanar kyrkor att be för situationen för landets mjölkbönder.

 

– I Herrens bön säger Jesus: "Vårt dagliga bröd giv oss i dag". Jag vill betona vikten av att börja be till Gud för bönderna och för den nationella självförsörjningen.


Bo Dockered, den tidigare LRF-basen, har under våren uppmanat de svenska Arlabönderna att bryta upp med mejerijätten och starta en egen mejeriförening.

 

Uppdrag gransknings undersökning bland svenska mjölkbönder visar att nästan sju av tio av de svenska Arlabönderna skulle lämna eller överväga att lämna Arla och gå till ett annat mejeri om de kunde.

 

Arlaordföranden Åke Hantoft menar i programmet att de bönderna "lever med tron att detta skulle vara möjligt att göra" och att Arlabönder behöver analysera vilka kostnader det skulle innebära för dem att lämna mejeriet.

 

Åke Hantoft säger också att han inte är säker på att Arla som mejeriföretag ska ta på sig ansvaret för de mjölkbönder "som har kommit in i en tuff situation", och att besluten hos de bönder som har satsat och "kommit till problem ligger mycket hos dem själva".

 

– Det är tragiskt när man kommer i en situation att man inte kan fortsätta med det yrke som man tycker om och vill jobba med. Anledningen till att man kommer i problem handlar inte bara om mjölkpriset. Det finns många andra faktorer som gör att man kommer i vansklighet, säger han.

 

Uppdrag gransknings reporter frågar om Åke Hantoft menar att de sämre företagarna helt enkelt får lägga av.

 

– Det är inte en fråga jag ska svara på, utan det får varje företagare svara på själv, säger Hantoft.

 

– Man måste i sitt mjölkföretagande ha kontroll på hela företaget. Finansiering, intäkter, kostnader, arbetstid och allt annat, säger Åke Hantoft i Uppdrag granskning.

 

 

Som sagt -- jag väljer SVENSKT i så hög grad jag kan och det går. Det har jag alltid gjort. 

HÄR är en debattartikel / insändare som jag skrev för snart ett decennium sedan

Eftersom jag inte kan garantera att den ligger kvar på tidningens sida, så lägger jag skärmdumpar här nedan. 

 

 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0