Mera kärlek och tacksamhet
Ofta uppfylls jag av kärlek och tacksamhet.
Det känns obegripligt hur just jag kan få så mycket.
Fin omtanke. Trevligt umgänge. Fantastiskt goda måltider.
Har jag verkligen förtjänat allt det underbara jag får, har och upplever?
Igår var en sån kärleks- och tacksamhetsdag.
Den började med positiva och härliga elever, som skrev sina test med glatt humör.
Den fortsatte med trivsamma och trevliga kollegiala samtal.
Och den avslutades med en komplett underbar eftermiddag och kväll hos kära vänner.
Navid och Faraz hade lagat Tachin, som är en av mina älsklingsrätter.
Minoo och Ghazal hade lagat Kofte med underbar plommon- och tomatsås.
Till detta serverades fantastiskt goda såser och grönsaker av alla möjliga sorter.
En underbar måltid i härligt, trevligt och kärleksfullt sällskap.
De här "bollarna" är gjorda av bl.a. ris, bönor och köttfärs. Hur goda som helst!!!
Minoos suveränt goda sallad och dressingar. Obeskrivligt gott!!
När vi kommer till Iran, ska hon få visa mig alla kryddor, så att jag kan köpa med mig dem hem.
Har ni sett maken till vacker grönsakskorg? De flesta av de här grönsakerna hade jag aldrig smakat.
Såååå gott, såååå aptitretande och såååå dekorativt!!!
Jag har flera gånger försökt göra Tachin, men det har inte lyckats särskilt bra.
Varken smak eller konstistens har blivit rätt. Navids Tachin var obeskrivligt god!!!
Minoo vet att jag ääääääälskar en persisk efterrätt som heter Shole Zard.
Jag har försökt göra den också, men fick inte till smaken. Det saknades liksom något.
Det här visste Minoo, så hon hade gjort Shole Zard som efterrätt. På enkom för att jag skulle komma. Hur fint och omtänksamt är inte det??? Som alltid blev jag gråtfärdig av tacksamhet.
Efter måltiden berättade Minoo att hon hade gjort en extra skål, som hon ville skicka hem med mig. Det är ju väldigt osvenskt, så jag protesterade såklart. Inte kan man ju ta med sig mat hem från en middag, som man har blivit bjuden på i någon annans hem! Men joo, Minoo envisades. Hon tog också fram formen och visade hur man gör när man dekorerar efterrätten med kanel, mandel och pistage.
- Man bara gör så här, sa hon och tog en liten nypa kanel med fingrarna. Sen förde hon handen i en rät linje över formen och vips hade den vackert gula ytan fått en brun kanel-linje. Det såg jättelätt ut när hon gjorde det, men jag har provat så jag VET att det är jättesvårt. På bara några minuter dekorerade hon hela efterrätten på ett jätte-proffsigt sätt.
- Man häller lite kanel på ett fat och sen tar man en nypa så här, förklarade Minoo.
Men det krävs massor av tid och träning för att blir så där duktig.
Det vet jag, för jag har som sagt provat.
Så här vacker blev formen med Shole Zard, och på det väldigt osvenska viset fick jag alltså med mig formen när jag gick hem.
Som sagt: Tacksamhet och kärlek. <3 <3 <3
Kommentarer
Trackback
