Jag är, som ni vet, ingen varje-dags-bloggare, som delar vardagsliv och vilka privatsaker som helst på min blogg. Där finns ju mest bara foton, upplevelser och annat familjärt smått o gott. 

 

Sedan jag klev ur politiken är jag ju heller inte aktiv på min politiska blogg, och den stadsdelsblogg jag drev för Skönsberg, området norr om det nya brofästet, dess företagare och stadsdelsutvecklingen är också lagd på is. Jag är idag helt enkelt bara en vanlig person, som bara bloggar ibland, och då oftast bara publicerar foton och små trevligheter... 

 

Det är mest bara min familj, mina nära vänner, några elever och några långväga kompisar som brukar läsa min privata blogg. Jag bloggar alltså mest för mig själv och har aldrig haft nåt intresse av att få många följare/läsare... 

Min enkla lilla blogg brukar sålunda ha mellan 5 och 35 läsare, och det har känts alldeles utmärkt... :) 

 

Det är såklart inte så att jag inte vill att man läser det jag skriver eller kikar på mina bilder -- det som är publicerat är självfallet fritt för alla och envar att titta på... 

Nej, det var bara det att besökssiffran var så extremt hög på ett enda blogginlägg... och då funderar man såklart lite kring detta.