Det känns oerhört gott och betryggande, att visdom jag försökt ge mina döttrar genom uppväxtåren, finns kvar, och nu i vuxen ålder poppar upp i deras minnesbank.

 

Som förälder oroar man sig ständigt över, att inte ha gjort och gett tillräckligt, för att ge sina barn det de behöver i livet. Såna här kommentarer lägger sig som lenande bomull runt mammahjärtats oro.  :D