En sååå minnesvärd persisk dag

Igår var jag hembjuden till en persisk familj.  :D
 
Jag blev mycket glad och överraskad, när jag fick inbjudan, men också en liten aning nervös.
Jag hade ju aldrig varit hos en persisk familj förut, och visste inget om varken maten, sedvänjorna eller kulturen.
 
Det visade sig, att Emal, vår afghanske lärarassistent, också var ditbjuden, så jag frågade honom om det var något speciellt jag behövde veta. Egentligen var ju det ganska dumt av mig, för han är ju helt insatt i persiska sedvänjor och traditioner, men vet ju nästan ingenting om våra svenska, så hur skulle han kunna tala om för mig vad jag behövde tänka på. Men så logiskt tänkte jag liksom inte just då.  *skratt*
 
Det kändes tryggt o bra att han också skulle med. Han förstår ju persiska och skulle kunna hjälpa till med kommunikationen, ifall det skulle behövas.
 
Min lilla oro var dock helt i onödan. När man verkligen vill kommunicera, så går det bra, och den här familjen var såååå välkomnande, varmhjärtad och härlig!!!
 
 
Gårdagen var bland det mest osvenska jag varit med om tillsammans med människor jag inte känner, och också bland det allra trevligaste, mest avslappnade och fina jag nånsin haft förmånen att få vara en del av. Jag kände mig så välkommen och inte alls som en främling, och allt var så himla mysigt och trevligt. Att jag inte talar persiska och de inte kan särskilt mycket svenska, spelade liksom ingen roll.  :D
 
 
Då vi anlände vid 12-tiden, serverades vi massor av både söta och salta godsaker. 
Inte sitta-vid-bordet-fika, som traditionellt är i Sverige, utan plock-gott att äta i sin egen takt, vilket ju är helt i min smak. Ni som känner mig, vet ju hur lååååångsamt jag äter, och hur förtjust jag är i just plockmat, där man själv får välja och bestämma takten.
Vi mumsade och umgicks, samtalade och lärde känna varandra lite.
Den yngste familjemedlemmen visade oss många roliga trolleritrick, medan vi småpratade och stoppade i oss frukt, nötter, godis och annat gott.
 
Stora delar av samtalen fördes på persiska, som jag ju inte förstår ett ord av, men det kändes både bra och rätt. Det är ju precis så det är för våra nysvenskar hela tiden, eller hur? Man är i en språklig miljö och kultur, som man inte känner till och inte vet mycket om.
Fascinerad lyssnade jag på de obegripliga samtalen och försökte snappa upp nåt ord här och där.
Lite nu och då fick jag en översatt summering av Emal, och tämligen ofta hade jag förstått samtalets röda tråd ganska rätt.
 
Lite senare på dagen bjöds vi till bords, och OJ så överraskad jag blev!!
Det var verkligen inte alls vad jag hade förväntat mig, för jag hade ju trott att det skulle bli en enkel och anspråkslös måltid -- så där "lagom" som svenskar gör, när man inte känner varandra än, ni vet. Så att man inte råkar förhäva sig, eller visar, gör eller är "för mycket", för så gör ju ogärna svenskar. Här i Sverige styrs vi ju tyvärr till stor del av den s.k. Jantelagen.
 
Här var det precis tvärtom! De hade ansträngt sig sååååå för att duka fram ett riktigt vackert och välsmakande persiskt bord till sina gäster. Jag blev alldeles rörd och stum! Jag kunde inte förstå, att de hade lagt ner så mycket tid, pengar och energi för min skull. Det vackra dignande bordet måste ha tagit dagar att förbereda. Som sagt -- sååå osvenskt och så fint!!
 
Det kändes oartigt och ofint att ha mobilen vid matbordet och fotografera maten, men det var sååååå vackert att jag bara inte kunde låta bli, att smyga mig till några foton, innan vi började ta för oss av den vackra maten.

Tyvärr, blev bilderna lite suddiga, eftersom jag ville skynda mig och sen lägga undan kameran, men oskarpa bilder är bättre än inga bilder, och de visar ändå hur fantastiskt vackert allt var!
 
 
Till vänster är en rätt, som jag tror heter Zereshk Polo.
Jag är inte säker på namnet, men den var sååååå god!!!!
Kanske den allra godaste av alla de fantastiska maträtterna.
 
Mitt fram ett fat med ris med saffran. Enormt gott och väldoftande!!!
Det skulle ätas tillsammans med grytan på nästa bild.
 
Den här "grytan" minns jag inte vad den hette, men den var enoooormt god!!
Den innehöll bl.a. kött och röda bönor, och var den yngste familjemedlemmens absoluta favorit.
Roligt att en så ung kille har en grönsaksrätt med bönor som favoriträtt -- det borde många unga ta intryck av och låta sig inspireras av.
 
 
 
Måltiden inleddes med en jättegod och mättande soppa. Vad den hette vet jag inte, men den innehöll bl.a. kött, havregryn, buljong, paprika och små-spagetti.
 
 
 
Här en närbild på Zereshk Polo -- om stavningen är rätt, har jag ingen aning om.  :)
 
Den här fräscha och kanongoda rätten består av bl.a. ris, saffran, lök, kyckling och berberis-bär.
Sååååå fräscht och såååå gott!!!
 
Jag ska be om receptet och sen kika i butikerna efter berberisbär, så att jag kan prova att göra rätten.
Den vore kanon att ta med till min familj på julafton, för jag äter, som ni vet, inte mycket av det, som serveras på det svenska julbordet.
 
Då mina flickor var små, tog jag initiativet att utöka vårt traditionella svenska julbord med inkokt lax och romsås, så att jag också skulle ha nåt gott som jag och min mage mår bra av.
Då togs det emot med höjda ögonbryn, men idag ser familjen det som ett "måste" på vårt julbord. Kanske kan jag föra in den här persiska risrätten också..?   ;)
 
 
 
 
Den gula rätten i den bortre formen är en rätt, som jag tror hette Tachine. Den var enormt fräsch och god!!!!
Om jag minns rätt bestod den av bl.a. ris, saffran, kyckling och ägg.
Med sin vackert gula färg, vore den också ett vackert inslag på vårt svenska julbord -- om den inte är för svår att göra, alltså.   :D
 
Den vita skålen längst fram i bild, innehöll en såååå god yoghurt-baserad sås.
Jag ska fråga familjen vad den var kryddad med, för den vill jag försöka göra.
 
 
 
Här en slags gott stekt bröd med ris i.
 
 
Sist, men absolut inte minst, serverades en fantastiskt vacker och fräscht välsmakande efterrättspudding.
Jag tror att den bestod av bl.a. ris, ägg och rosenvatten, och den var konstnärligt dekorerad med pistage, mandel och kanel.
 
Efter måltiden satt vi länge och pratade och umgicks.Det var sååå trevligt!
Det var en enastående fin och minnesvärd dag!!
 
Jag är inte någon mästerkock och har bara en liten lägenhet (hur länge till jag har en bostad, vet jag dessutom inte), men jag vill sååå gärna få till en god Åsa-middag och bjuda hem den här fina familjen!  :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0