Påsken 2013

I två synnerligen fullpackade bilar, varav en av det mycket större slaget, tuffade vi på Skärtorsdagsmorgonen uppöver mot vår stuga i den jämtländska fjällvärlden.
Vårsolen strålade lovande och det kändes att det skulle bli en härlig påskhelg.
 
 
 
 
Vi stannade, som alltid, på Sibylla i Åsarna . Där får man alltid den bästa och vänligaste service, mycket god mat till ett bra pris och en trivsam plats att sitta på medan man äter.
Det är dessutom en speleria som Fru Fortuna har ett gott öga till, så jag passar alltid på att köpa några trisslotter där. Och jag vann även i år -- samma summa, som jag köpte lotter för, men det räcker så gott för mig.
 
 
När man åker in mot och igenom charmiga lilla Skålan, har man full vy över de mäktiga vindkraftverkens vingar, som med majestätiskt lugn snurrar uppe på berget. Jag blir alltid lika glad och fascinerad av dem.
 
 
 
Märta, med lilla Majre i magen, vilar mot packningen. Man blir seg av att åka bil så långt och det är skönt att slumra lite efter att ha ätit.
 
 
 
Här i Galåbodarna svänger vi av mot Arålund, där vi har våra stugor.
Det ligger ungefär mittemellan här och Glen.
 
 
 
Härliga, välkomna och välbekanta vy!!! Nu är vi framme!!!!
 
 
 
 
Vi sitter o njuter i solen och bara har det gott med vår pyttelilla whiskymugg.
Märta får förstås ett alkoholfritt alternativ.
 
 
 
Myyyysigt!!!
 
 
 
På Långfredagen tog vi det lugnt och mös en stund, innan några av oss gav oss iväg ut på en liten tur.
Tyvärr hade varken jag eller Håkan med oss kameran ut, så det blev inga bilder från den turen.
 
 
 
Lillstumpan har en stunds Långfredagsmys i mammas varma famn.
 
 
 
Och storasyster täljer utmärkta grillspett med sin fina Morakniv.
 
 
 
 
Vi tar, som vi brukar, en utomhuslunch med korv o hamburgare. Det ger föredömligt lite disk och låter oss alla vara ute o njuta av fjällvistelsen. Ingen behöver vara inomhus och stöka med matlagning i det härliga vädret.
 
 
 
Det är skönt och mysigt, att äta utomhus. Man får sätta sig var och hur man vill, och det är ingen fara ifall man spiller.
 
 
 
 
Mumsigt, tycker både liten o stor.
 
 
 
Pappa o Olof kockar åt oss allihop och servar med både mat o dryck.
 
 
 
 
På påskaftonen skidar jag och Håkan åter en tur ut på Busjöfjället, men denna gång har jag tagit kameran med mig.
Vi såg ovanligt mycket djurspår, både i området runt stugan och på våra turer ut till fjället.
Här tror jag att det kan vara en räv, som vandrat över myren.
 
 
 
 
Märta o lilla Majre inne i magen försöker kompa om utrymmet, men det är inte helt lätt, då sitthöjden är låg och magutrymmet blir trångt.
 
 
 
Utomhuslunch, såklart! Lillebror gör en liten brasa, så att vi kan grilla oss en korv.  :D
 
 
 
Mumsigt och mysigt, tycker vi alla. 
 
 
 
Precis så här tycker jag om mina grillade korvar!! Svarta, frasiga och goda!!!
Allra helst ska man ha mammas goda hemlagesenap på också, men det hade vi glömt att ta med.
 
 
 
Lillebror grillar sin lunchkorv och myser i solskenet.
 
 
 
När vi ätit våra korvar och myst en lång stund i solen, är det dags att bege oss tillbaka till stugan.
Jag skidar iväg längs skoterspåret, medan de andra packar ner saker och folk i skotersläden.
 
Våra stugor ligger på sluttningen mittemot i den övre delen av bilden.
 

På nåt sätt missade jag helt, att ta kort på mammas o pappas som vanligt fantastiskt goda påskbord och den jättemysiga påskmiddan med snapsvisor, trivsamt prat och glada skratt.
Kanske tog nån av de andra några bilder..? Jag ska höra runt och lägger i så fall in dem i efterskott.
Och tog ingen annan heller några bilder (vilket jag misstänker, eftersom det brukar vara jag som är flitig med kameran), så finns det inga.  :(
 
 
 
Här eftermiddagsmyser och vilar familjen Melander-Sollén.
 
 
 
Mamma tar undan disken efter påskdags-rest-lunchen. Det är ett väldigt bestyr att diska, ska jag säga, då man varken har rinnande vatten eller elektricitet. Vattnet måste både hämtas och värmas, innan det går att diska. Samma sak gäller förstås "duschning", men då måste såklart betydligt mer vatten transporteras och värmas.
 
Vi älskar dock våra stugor och att vistas i vårt Arålund. Det är så harmoniskt, lugnt och härligt. Man går liksom in i en annan lunk, då man är där.

Jag ser redan fram emot maj, då vi tänkt oss nästa fjällresa (om det går förstås).
Då är snön borta och härliga Arålund är ännu mysigare att vara i.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0