Fotograf: Tobias Welander

Åsa Melander har alltid vetat att hon vill jobba med händerna och vara nära andra människor. Som teckenspråkslärare hittade hon ett sätt att kombinera de båda drömmarna. Möt 50-årsjubilaren som stortrivs i skolmiljö.
– Klassrumsluften är mitt livselixir, säger hon.

– Det var som i Emil i Lönneberga. Vi hade kokerska, dräng och piga, säger hon.

Släkten är stor och det fanns alltid någon att vända sig till hemma på gården. Dessutom är händigheten ett släktdrag, något som har märkts på senare tid. Åsa köpte en lägenhet som var helt inrökt och totalrenoverade den på egen hand med assistans av sin pappa och bror. De har dragit el, kaklat och lagt golv och resultatet är en ljus och harmonisk lägenhet med enstaka detaljer i färg.

Åsa har undervisat i teckenspråk, svenska och engelska. Karriären började med en tolkutbildning där hon hittade grundbulten till sin syn på hur man ska lära ut ett ämne.

– När man undervisar i teckenspråk måste man vara visuell och göra bort sig lite för att eleverna också ska våga ta ut rörelserna, berättar hon.

Just nu jobbar hon inte som lärare, men hon håller kontakten med flera av sina gamla elever. Dagarna är fyllda av olika uppdrag och aktiviteter. Bland annat leder hon en seniorgrupp på Helex som hon aldrig i livet skulle vilja släppa ifrån sig, är sekreterare i Centerpartiets kretsstyrelse i Västernorrland och sitter som ersättare i kyrkofullmäktige i Sköns församling.

– Jag är kristen, men det är svårt att balansera mot tanken om synd. Jag tror att man bara kan synda i hjärtat om man vill någon illa, säger hon.

Tanken om människans godhet är viktig för Åsa och nästa inredningsprojekt blir ett Gandhicitat på väggen.

– "Be the change in the world you want to see". Det är väldigt mycket "jag", säger hon.

”Varför får man inte vara den vackra blommande människa som man är på insidan”.

Det är dagens 50-årsjubilar, Åsa E Melander, som ställer sig den frågan som ett inlägg i debatten om dagens skönhetsideal.

Åsa är en tjej med högburet huvud och starkt rättvisepatos som aldrig har hukat för sanningen.

Hycklar inte

– Jag är brutalt uppriktig och har aldrig haft förmågan att hyckla, säger hon och berättar att hon som instruktör på Helex de senaste sex åren har kämpat för att, med sig själv som redskap, förändra det kvinnliga idealet.

– Man måste inte vara trådsmal med ”deffade” muskler för att vara okej. Nej, upp till kamp för normala kvinnor, säger Åsa, som själv försöker sätta värde på att våga ge mer uttryck för den person hon är på insidan.

Åsa har under sina yrkesår haft ett flertal olika arbeten, som kontorsbiträde, maskingravör, butiksbiträde, fritisledare och vårdbiträde, men hon har även varit studiecirkelledare och hon är utbildad teckentolk.

Lärde sig teckenspråk

– Det började i och med en granne som var cp-skadad. För att kunna kommunicera med henne behövde jag lära mig teckenspråk, säger Åsa, som började studera på ABF. Hon fortsatte sedan sina studier vid Västanviks folkhögskola i Leksand, som är de dövas egen folkhögskola.

Under några år, fram till 1991, var Åsa också körledare för en lite speciell kör.

– Det började med att jag satte mig ned och översatte svenska låtar till teckenspråk och så startade jag en teckenkör som jag drev i sex år, säger Åsa och förklarar att projektet syftade till att vara ett brobygge mellan hörande och döva.

Under de senaste åren har Åsa undervisat på högstadiet och gymnasiet som språklärare i svenska, engelska, men även i teckenspråk.

Förutom att hon ett par gånger i veckan extraknäcker som instruktör på Helex, så ägnar hon sig också åt politik.

Politiskt engagerad

– Jag är bl.a. kyrkopolitiker och det här är min andra mandatperiod i Skön, säger Åsa, som även sitter med i arbetsutskottet för Centern och som sekreterare i Sundsvallskretsens styrelse.

Självklart har även de tre barnen en stor betydelse i hennes liv.

– De har vuxit upp med en mamma, mormor och morfar, säger Åsa, som själv står sina föräldrar väldigt nära.

– Jag har världens allra bästa föräldrar, säger hon.

– Jag och pappa har renoverat hela min lägenhet, säger hon och konstaterar att hon alltid har haft mycket och sprudlande energi.

I stället för en stor 50-årsbaluns i dag så kommer Åsa i stället att dra ihop en släktträff den kommande lördagen på Träffpunkten i Bosvedjan, där hon är bosatt.

Jubilaren har också hittat på en liten överraskning till besökarna.

– Jag ska försöka sätta ihop ett litet bildspel, säger Åsa hemlighetsfullt.