Som en av en handfull människor i hela Sverige, har jag lyckats bli utvald att få ett stipendium. Det innebär att jag får 7000 kr, som ska användas till att åka över och delta några dagar i Storbritanniens valrörelse, och efteråt ska jag skriva en kortare rapport om mina iakttagelser och upplevelser. Otroligt, eller hur? Jag!!!
Det är så roligt, så stort och så uppmuntrande!! Jag har knappt vågat tro att det är sant... inte vågat släppa efter för den bubblande glädjeyrseln. Långt inne i mig har en liten tvivlande röst gnytt:
Nej, det här är alldeles för bra för att kunna vara sant... Såna här bra saker händer inte mig...  
Men mailen från riksdagskansliet och internationella kommittén har varit otvetydiga --
det gäller faktiskt mig! Det är faktiskt jag, som fått det här stipendiet!! Låååångsamt har jag släppt efter för den varma tacksamheten och glädjen i att vara utvald till detta!!

Nu har det emellertid börjat närma sig och det är dags att boka biljetter och boende... och då växer sakta en svart och kall klump av insikt i min maggrop:
Stipendiet kommer inte att täcka kostnaderna!  :o(  :o(  :o(



Hur skulle väl jag, som är arbetslös, kunna få ihop pengar till detta?? Sorg och uppgivenhet lägger sig som en blöt, kall filt över mig. Varför?????? Förtvivlans och indignationens tårar bränner heta... min besvikelse vet inga gränser......