En av de vanligaste mardrömmarna är jobbrelaterad, och den kommer envist tillbaka både många gånger samma natt och flera nätter i rad.

Jag drömmer att jag är på jobbet. Det är en skola, som jag inte varit på förut och jag har svårt att hitta. Det är idel trappor och korridorer.

 

 

 

I drömmen söker jag förtvivlat efter min plats - alltså, mitt skrivbord och mitt arbetsmaterial. Jag söker också efter den som ska ge mig nyckel till klassrum, förråd och kontor. Och jag har varken fått information eller schema, så jag är helt vill och kan inte förbereda mina lektioner.

Jag springer i korridorerna och trapporna - försöker förgäves hitta någon som kan hjälpa mig. Till slut träffar jag på en av lärarna och hon säger:

Då faller jag handlöst och sedan börjar drömmen om igen.

 

 

I natt var det precis den här drömmen som gick i repris, MEN den hade en extra knorr: Jag hade GLÖMT att jag blivit sjukpensionär. Jag agerade på gammal inpräglad vana. Varken tänkte eller kände efter. 

 

 

När de ringde mig och med kort varsel bad mig hoppa in och jobba, så svarade jag "ja" precis som jag alltid gjort de 40 senaste åren. Och inte förrän jag sprungit i alla trappor och korridorer, frågat mig fram, fått nycklar och material - inte förrän DÅ kom jag på att jag ju inte kunde ta en heltidstjänst, eftersom jag numera är sjukpensionär. Skammen när jag tvingades sätta mig med kollegorna och berätta att jag tyvärr inte kunde jobba -- och försöka förklara varför. Känslan går inte att beskriva. Sedan faller jag och drömmen börjar om igen.

 

 

Fullständigt utpumpad när jag vaknar.

Hjärtklappning och jättetrött.

Stel och liksom kramp i muskler, käkar och nacke.

 

Jag MÅSTE bara lära mig att hantera energinivån på ett sunt sätt -- alltså portionera ut aktiviteter i lagom doser under dagarna och veckorna. 

 

#ums

#fibromyalgi

#heds

#ptsd