Utbildning i Stockholm
Jag har haft förmånen att få åka med kollegorna på utbildning på universitetet i Stockholm. Den handlade om studie- och yrkesvägledning för flyktingar och invandrare. Mycket intressant och lärorikt, men framförallt enormt tankeväckande och utvecklande.
Utbildningen var uppdelad på två tillfällen om två dagar med en gemensam "hemuppgift" mellan tillfällena.
När vi återsågs gång 2 så redovisade vi våra gemensamma arbeten för varandra. Dessa redovisningar gav fantastiskt mycket input, som inspirerar och leder tankarna i nya banor.
Tillfälle två bodde vi på hotell Scandic i Gamla stan. Det låg jättenära tunnelbanan och alla butiker, men var ändå lugnt och fridsamt i änden av en bakgata.
Jag är inte särskilt van att bo på hotell i Sverige, men lite jämförelsematerial har jag ändå, och jag måste säga att det här var ett av de allra bästa, trivsammaste och charmigaste hotellen jag bott på.
När jag klev ur hissen och sökte mig fram till mitt rum, upptäckte jag en stor och härlig takterass, som jag nyfiket klev ut på. Precis då slog klockan åtta och det vackra kyrktornet satte igång med ett härligt klockspel. Jag fick snabbt fram mobilen och förevigade detta fantastiska välkomnande.
Efter att ha njutit av takterassen och klockspelet, sökte jag mig fram till mitt rum.
Gissa om jag blev positivt överraskad! Det var som om jag råkat kliva rakt in i "Kate & Leopold", fast tvärtom. Rakt in i ett bedårande litet vindsrum i sekelskiftet.
Titta själva och säg om inte ni också skulle känna er som en guvernant i sekelskiftesmiljö.
Första kvällen gick vi till en italiens restaurang i närheten av hotellet.
Det blev en mycket blandad upplevelse.
Jag hade aldrig ätit en hel måltid bestående av bara musslor. Eftersom restaurangen hade ett erbjudande med just detta, så valde både jag och flera av kollegorna det.
Varje person fick en stor "kastrull" på sin tallrik. Locket lyftes av för att användas som skalfat.
"Kastrullen" var fylld av de godaste musslor jag nånsin ätit. Åååh, så jag njöt!
Till musslorna serverades ett gott vitlöksbröd, som jag doppade i spadet. Jisses så gott!
Någon tog pasta och även den var to-die-for.
Tyvärr, blev vi mycket illa behandlade av den kvinnliga chefen på restaurangen. Hon ville ta mer betalt än det stod i menyn och blev synnerligen högljudd och otrevlig (på italienska), när vi försiktigt sa att det faktiskt stod ett annat pris i menyn.
Dag 2 på universitetet fick vi en presentation av YFI -- alltså, yrkes-sfi.
Det här fascinerade mig enormt. Jag sög i mig varenda detalj.
Det är ju precis så här jag också tänker och precis så jag vill jobba.
Massor av våra elever har ju bra yrkeskunskaper med sig från hemlandet. Varför kan de då inte få spinna vidare på inslagen bana och snabbt komma ut i jobb? Varför kan de inte snabbt få lära sig en yrkesfokuserad svenska, så att de kan jobba? Många yrken dammsuger marknaden efter arbetskraft, medan eleverna sitter på SFI och kämpar med de neutrala kurserna i svenska.
Jag strövade runt i Gamla stan och på väg tillbaka till hotellet råkade jag gå genom den här charmerande lilla gränden. Kunde inte motstå att ta ett par bilder.
På kvällen dag 2 hade Tove bokat bord åt oss på en tapas-restaurang (jag tror den hette Tabac), som låg precis bakom hörnet. Mycket bekvämt. :)
Jag hade aldrig varit på en tapas-restaurang och aldrig ätit tapas, så detta var ytterligare en ny och fantastisk upplevelse för mig.
Jag valde några rätter för mig själv, och så valde jag och Eva ett par gemensamma, som vi delade på.
Vitlöksbröd och potatis valde vi att dela på.
Calamares och friterad kycklingfilé med honungs- och dijonsenapsås valde jag för mig själv.
Jag lovar att detta var bland det godaste jag ätit. I synnerhet kycklingen. Den kommer jag aldrig att glömma så länge jag lever.
Eva och jag söker nåt i mobilen...
Nu vet jag vad tapas är och det kommer jag gärna att välja igen.
Ja, det var några bilder från mina fina, minnesvärda och inspirerande utbildningsdagar tillsammans med kollegorna på huvudstadens universitet.
Jag är enormt tacksam över att Siv (vår SYV) ordnade så att jag fick följa med. <3 :)
Fantastiskt gelélack
Jag fick en nagelbehandling i födelsedagspresent av min ena dotter, och WOW vad den var bra.
I början av maj följde jag henne till en tjej, som lägger gelélack på naglar. Jag hade hört att det skulle vara väldigt hållbart, men jag var ändå lite tveksam. Jag har ingen särskilt bra nagelkvalitet och ingen vacker form på varken naglar eller händer. Skulle det verkligen bli bra? Tänk om det bara skulle se fånigt ut på mina "korv-fingrar". Kunde det verkligen vara så hållbart som jag hade hört?
I början av maj följde jag henne till en tjej, som lägger gelélack på naglar. Jag hade hört att det skulle vara väldigt hållbart, men jag var ändå lite tveksam. Jag har ingen särskilt bra nagelkvalitet och ingen vacker form på varken naglar eller händer. Skulle det verkligen bli bra? Tänk om det bara skulle se fånigt ut på mina "korv-fingrar". Kunde det verkligen vara så hållbart som jag hade hört?
Nu har jag haft mina gelélackade naglar hela maj månad och de ser fortfarande likadana ut. Inga skador. Inga naglar som flikar sig eller går av. De är precis lika blanka och snygga som när de var nygjorda. Och jag har verkligen inte varit ett dugg försiktig.
Det enda som har hänt är att mina naglar har vuxit, så jag ska tillbaka för att lägga på nytt lack.
Jag är såååå nöjd! Mina händer ser lika välvårdade ut varenda dag och mina söndagskvällar, som tidigare var vikta för nagelvård inför nästa vecka, är nu lediga för andra aktiviteter.
