Projekt "Altan" etapp 9 - check!

Gårdagen fick, precis som jag tänkt, gå i långsamhetens och vilans tecken.
 
Jag höll mitt svettroliga morgonpass på gymmet, men sen gjorde jag inte särskilt många knop under resten av dagen. Staketspjälorna kom på plats, men det var också allt jag åstadkom.
 
Det som tog längst tid, var egentligen att komma på hur jag skulle sätta dem --- alltså, vilket mellanrum jag skulle välja mellan spjälorna... när det var gjort, så gick själva ditfästningen rätt snabbt. 
 
 
Först gick jag återigen runt lite i området, för att kika hur andra satt sina spjälor -- det finns nämligen tusen och en varianter. Därefter valde jag att sätta upp två varianter på prov, och sen gå ut på gräset och se efter vad som såg bäst ut. 
 
Man kan tycka, att detta väl borde vara en enkel grej, men så är inte alls fallet...
Valet av springstorlek mellan spjälorna i mitt staket, styrs till viss del av att stolparna inte kunde sättas med exakt samma mellanrum. Vi hade bl.a. en ventilationsglugg och lite annat att ta hänsyn till, så staketstolparna sitter där det har gått att sätta dem, och sen anpassas spjälorna efter detta.
Sålunda krävs en stunds rejäl eftertanke, innan spjälorna sätts dit.
 
 
 
 
Alternativ 1: den första spjälan vid varje stolpe sätts dikt stolpen och därefter lämnas glapp mellan spjälorna.  (Så har jättemånga!)
 
 
 
 
Alternativ 2: den första spjälan vid varje stolpe sätts med ett glapp mellan spjälan och stolpen.
 
Efter att ha gått ut på parkeringen och sett staketet på avstånd, valde jag detta alternativ, även om det innebär att det, på några ställen i staketet, kommer att måsta bli en smalare spjäla, som tydligt avviker från de övriga.
 
Alternativ 1 gav, tyckte jag, ett oregelbundet och rörigt intryck. Det blev  vid varje stolpe liksom tre enheter dikt varandra (spjäla-stolpe-spjäla), som bildade nån slags kompakta klossar i staketet. Alternativ 2 däremot, gav ett luftigt och, för ögat, harmoniskt intryck.
 
Då hade jag alltså valt metod. Kvar var att bestämma hur stort glapp jag skulle ha. Även detta har enormt stora variationer här i området. Jag valde nån slags gyllene mellanväg, för att få det så enhetligt mot övriga altaner, som det bara går.
 
 
 
Lite trixigt var det att hålla, måtta och skruva samtidigt -- i synnerhet när man har en kropp, som inte medger huksittande eller knästående arbete -- men jag kom på en mycket smidig lösning:
 
Jag förberedde genom att i förväg sätta fast skruvarna på rätt ställen i spjälan, så att jag skulle slippa vingla med detta i själva skruvmomentet.
Genom att sitta på en stol, som jag hela tiden flyttade med mig längs staketet, frigjorde jag ena foten, som fick agera stöd för spjälan underifrån. På detta sätt fick jag bägge händerna fria -- den ena för att hålla i spjälan och måtta in den i rätt position, den andra för att hålla i skruvdragaren.
För att slippa mäta varje glapp både upptill o nedtill, såsom man gjorde i Byggmax instruktionsvideo, så använde jag en spjälbräda som mellanlägg --- d.v.s. jag satte dess sida mellan varje spjäla, så att avstånden mellan dem blev lika långt som deras tjocklek. Detta "mått" klämdes fast mellan den spjäla, som redan satt där och den jag höll på att skruva, och "måttet" fick sitta kvarklämt där tills jag skruvat alla fyra skruvarna. Mycket smidigt och knä- o ryggbesparande!   :D
 
 
 
Efter en stunds skruvande i solgasset, kom Ziri, André och Ida med lunchbaguetter. Då fick jag en välkommen stunds rast o vila och trivsamt småprat.
Medan Ziri sedan plockade undan och satte på kaffe, assisterade Ida mig med spjälskruvandet --- det går sååå himla smidigt o snabbt då man är två, som hjälps åt.  :D

 
 
 
Ta-daaa!!! Snyggt va?   :D
Nu fattas bara överliggaren, så är staketet och vind/insynsskyddet klart.
 
 
 
Här på gaveln ska den breda grinden/porten och trappan bli.
 
På min gamla altan fanns inget trappsteg och grinden var så smal, att mina vänner med rullstol och barnvagn inte kunde ta sig in på altanen. Det var ett stort hinder och problem, som jag nu ser till att bygga bort.
 
Min lägenhet ligger ju i bottenplanet och huset har en fin metallramp upp till bron vid porten, så jag ser det som viktigt att även altanen byggs så handikappvänlig som möjligt och förbereds för framtida eventuella behov av anpassning.
 
 
 
Se så snyggt, gediget och rejält!!!  :D
 
Kvar är nu att klyva några staketspjälor i rätt bredd, men det får pappsen göra, för jag kör som sagt ogärna kapen. Sen ska överliggare, grind och trapp dit... och sen blir det en liten altaninvigning för alla, som varit så himla snälla och hjälpt mig bygga den.  :D
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0