Projekt "Altan" etapp 7 - check!
Som alla andra måndagar, onsdagar och fredagar kl 9-10, började jag dagen med att hålla ett pass Sommargympa på Sensia. :D
Sen snabbt hem o duscha och få sig lite i magen, innan det var byggdags. :D
Eftersom vi behövde mer trallvirke och även 145x45 till räckets överliggare, så lånade pappsen o jag Märtas bil (varken jag eller pappa har nån dragkrok) och for iväg och shoppade tryckimpregnerat virke.
Mamsen var hemma och bakade bullar, så när vi var klara med vår virkesshopping, gick det ju bara inte att börja snickra, innan vi tiggt åt oss en kopp kaffe och en rejäl bit av mammas varma och förföriskt doftande bullängder.
Klockan blev sålunda mitt på dagen, innan vi kom igång med altanbygget, men vad gör väl det?
Jag kommer osökt att tänka på Robban Brobergs "Målet är ingenting, vägen är allt". Jag skulle inte vilja påstå att målet, som ju är den färdiga altanen, inte betyder någonting, men nog har Robban en good point i att vägen till den färdiga altanen, är mycket värdefull att ta vara på. Vi har så mycket roligt och så många fina stunder under byggtiden -- det har vi alltid under våra gemensamma projekt!! -- och det ska man absolut inte jäkta förbi, för det är just såna minnen, som man sedan, både tillsammans och allena, sitter på den färdiga altanen och minns o ler åt.
Här följer dagens bildskörd:
Lars-Erik kom direkt efter jobbet, och fick omedelbart en söt liten sessa i famnen, ett glas saft och en go'macka, som Ziri gjort.
Sessans mamma skickade vi iväg över till Hemmanshöjden, för att hämta mormor Inger.
Pappsen klyver smala bitar, som ska läggas längs väggen.
Eftersom den sista trallbrädan nådde ända in till bärlinan, som är fäst i väggen, så är detta bara en rent kosmetisk åtgärd --- en smal rimpa bara för att täcka bärlinan, alltså.
Lars-Erik, som är ung och vigulant, kryper runt och monterar dit stöd för kjolbrädorna.
Och så här snyggt o slätt blev det i dörröppningen. :D
Nu kliver man rakt ut på trätrallen, istället för på ett litet trappsteg, och det känns jättebra, för jag vet inte hur många gånger jag snubblat på det där dumma trappsteget.
Se, så snyggt altanen sluter an mot husväggen!!! Proffsigt och elegant!!!
Som sagt: Lars-Erik, som är den mest vigulante och rörlige av oss tre, får hasa runt och fästa de saker, som är på låg nivå. Oerhört tacksamt, inte minst för min rygg o nacke, att han hjälper oss med det!! :D
Märtis sitter inne o ammar, så att sessan är mätt o gla' då mormor Inger ska passa henne, medan Märtis lagar sin goda köttfärssås till middag åt oss. :D
Nu ligger hela den tjusiga altanen på plats och vi har befriat mitt vardagsrum från altanmöblerna.
Pappsen och Lars-Erik provsitter, medan de pratar om morgondagens snickeriagenda.
Jag har sagt det förut, men säger det igen:
Nog är detta Bosvedjans proffsigast byggda och i särklass snyggaste altan, eller hur? :D
Vi avslutade, precis som alla tidigare byggdagar, dagens jobb med en gemensam måltid, men jag var nog så trött att jag glömde använda kameran.
Märta bjöd på pasta penne med supergod köttfärssås med hela champinjoner i --- och så missar jag att knäppa kort. :(
Det var i alla fall alldeles väldigt gott och vi hade, precis som annars, det väldigt trevligt o mysigt tillsammans. :D
Kommentarer
Trackback
