Back in Sweden
Ja, jag ligger liksom lite efter med att lägga in bilder ifrån vår Largsvistelse... det kom lite annat emellan. Till att börja med var det AF och facket, som tarvade tid och sen har det varit mitt ryggpass och en nikotinskadad lägenhet som ägnats en hel del tid. Men nu börjar jag vara ikapp -- snart ligger alla våra bilder ute på bloggen för alla att se och skåda.
När vi kom hem blev det såklart stor middag och fest med min familj. Vi är ju en tajt familj och släkt, som verkligen inte är vana att vara borta så länge ifrån varandra.
Här är bilderna ifrån vår Homecoming 2009.
Vi inledde med en välkomstdrink på whisky och Green Ginger Wine, som är ett skotskt ingefärsvin. Mycket, mycket skotskt och mycket, mycket gott!
Detta är precis hur gott som helst och min favodrink på The Anchor.
Vi fortsatte sedan med en förrätt -- en variant på skottarnas nationalrätt Haggis.
Den serveras traditionellt på två olika sätt:
1. Till vänster med Tatties (potatismos) och Neeps (mosade kålrötter)
2. Till höger med Tatties och Mushy Peas (mosade/hackade gröna ärtor)
För oss svenskar blir ju alternativ 1 som att äta potatismos och rotmos i samma rätt och det blir ju lite tårta-på-tårta. Potatismos (alt.2) är jag inte särskilt förtjust i, så jag valde att blanda alternativ 1 och 2, och serverade sålunda vår haggis med Mushy Peas och Neeps. Tyvärr glömde jag att ta kort på anrättningen, men det var vackert med det orangegula rotmoset, de gröna mosade ärtorna och den mörkbruna haggisen. Vi hade både en vanlig traditionell haggis och en vegetarisk variant -- bägge var kanongoda.
Vår entrérätt bemöttes av familjen med en viss skepsis, men de höll god min och smakade artigt på maten -- sen bröt sorlet ut. Nästan alla vid bordet var överens om att det var jättegott. De uttryckte högljutt sin överraskning och erkände för varandra hur tveksamma de varit till det de fått på tallriken och hur lättade de var att det inte varit så äckligt som de trott.
Jag önskar att jag kommit ihåg att ta en bild på allas tveksamma miner då assietterna bars in och deras, då de smakat, glada och lättade dito, men nu finns tyvärr inga foton på detta.
Efter förrätten togs en drink-, småprat- och lekpaus för att ruska ner förrätten. Under tiden såg vi till att göra klart huvudrätten -- alltså, grillad kyckling, potatissallad, ugnsbakade morots-palsternacks-vitlöks-rödlöks-potatisklyftor, ruccola, machétesallad, "kollijox" (rört creme fraiche-smör med vitlök), rött och vitt vin, öl och juice.
Här är några fler bilder...
Siri gläder mamsen med att spela och sjunga medan hon stökar i köket -- något som jag älskar då hon gör!!!
Här är jag i köksstöket medan jag lyssnar till Siris sång och pianospel...
... medan pappa grillar god förkokt kyckling. Mumsigt!!
Under tiden sitter mamma sitter och konverserar med.....
...storebror Pär...
... och hans fru Kid...
... deras son Robert...
... lillebror Olofs fru Kattis...
... och deras söta dotter.
Kycklingen ligger och brynar till sig... När den är guldbrun och gyllene är det dags att käka.
Pappa är familjens mästergrillare, så det här blir mumsigt värre!!
Nu är nästan allt framme på bordet.
Systrarna poserar glatt för kameran
- Jag tror jag ska smaka det vita, skojar Siri.
- Eftersom jag sköter kamerajobbet på den här tillställningen, får jag väl knäppa på mig själv om jag ska få vara med på bild.
- "Nämen oooh, så fånigt!" som Märta brukar säga.
Siri intar en tjusig pose.
- Dags att käka, för nu är grönsakspotatisblandningen i ugnen färdig!
- Oh, hörde'ru? Nu ska'ru få mumsmat! säger Siri.
Ser det inte gott ut, så säg? :o)
Och här är buffébordet med all den goda, smaskiga maten, redo för hungriga middagsgäster.
Siri och Märtis leker med kameran...
..............
............
... Tittut!!!
Min bearnaisesås tar slut, men Robert har ju lämnat en stor hög av den goda Lommanderssåsen på tallriken...
... så jag snor hans tallrik och snyter hans lämnade sås.
Pär, Kid och Kattis låter sig väl smaka.
Lilla gumman är hungrig
Siri är på G och attackkramar mamsen innan hon ger sig iväg.
Det börjar bli kyligt, så fleecetröjan blir go och varm att få på sig.
Vår skotska "Härligt-att-vara-hemma-igen-vi-har-saknat-er-middag" blev jättetrevlig och alla gäster troppade nöjda och mätta hemöver fram på kvällskvisten.
När vi kom hem blev det såklart stor middag och fest med min familj. Vi är ju en tajt familj och släkt, som verkligen inte är vana att vara borta så länge ifrån varandra.
Här är bilderna ifrån vår Homecoming 2009.
Vi inledde med en välkomstdrink på whisky och Green Ginger Wine, som är ett skotskt ingefärsvin. Mycket, mycket skotskt och mycket, mycket gott!
Detta är precis hur gott som helst och min favodrink på The Anchor.
Vi fortsatte sedan med en förrätt -- en variant på skottarnas nationalrätt Haggis.
Den serveras traditionellt på två olika sätt:
1. Till vänster med Tatties (potatismos) och Neeps (mosade kålrötter)
2. Till höger med Tatties och Mushy Peas (mosade/hackade gröna ärtor)
För oss svenskar blir ju alternativ 1 som att äta potatismos och rotmos i samma rätt och det blir ju lite tårta-på-tårta. Potatismos (alt.2) är jag inte särskilt förtjust i, så jag valde att blanda alternativ 1 och 2, och serverade sålunda vår haggis med Mushy Peas och Neeps. Tyvärr glömde jag att ta kort på anrättningen, men det var vackert med det orangegula rotmoset, de gröna mosade ärtorna och den mörkbruna haggisen. Vi hade både en vanlig traditionell haggis och en vegetarisk variant -- bägge var kanongoda.
Vår entrérätt bemöttes av familjen med en viss skepsis, men de höll god min och smakade artigt på maten -- sen bröt sorlet ut. Nästan alla vid bordet var överens om att det var jättegott. De uttryckte högljutt sin överraskning och erkände för varandra hur tveksamma de varit till det de fått på tallriken och hur lättade de var att det inte varit så äckligt som de trott.
Jag önskar att jag kommit ihåg att ta en bild på allas tveksamma miner då assietterna bars in och deras, då de smakat, glada och lättade dito, men nu finns tyvärr inga foton på detta.
Efter förrätten togs en drink-, småprat- och lekpaus för att ruska ner förrätten. Under tiden såg vi till att göra klart huvudrätten -- alltså, grillad kyckling, potatissallad, ugnsbakade morots-palsternacks-vitlöks-rödlöks-potatisklyftor, ruccola, machétesallad, "kollijox" (rört creme fraiche-smör med vitlök), rött och vitt vin, öl och juice.
Här är några fler bilder...
Siri gläder mamsen med att spela och sjunga medan hon stökar i köket -- något som jag älskar då hon gör!!!
Här är jag i köksstöket medan jag lyssnar till Siris sång och pianospel...
... medan pappa grillar god förkokt kyckling. Mumsigt!!
Under tiden sitter mamma sitter och konverserar med.....
...storebror Pär...
... och hans fru Kid...
... deras son Robert...
... lillebror Olofs fru Kattis...
... och deras söta dotter.
Kycklingen ligger och brynar till sig... När den är guldbrun och gyllene är det dags att käka.
Pappa är familjens mästergrillare, så det här blir mumsigt värre!!
Nu är nästan allt framme på bordet.
Systrarna poserar glatt för kameran
- Jag tror jag ska smaka det vita, skojar Siri.
- Eftersom jag sköter kamerajobbet på den här tillställningen, får jag väl knäppa på mig själv om jag ska få vara med på bild.
- "Nämen oooh, så fånigt!" som Märta brukar säga.
Siri intar en tjusig pose.
- Dags att käka, för nu är grönsakspotatisblandningen i ugnen färdig!
- Oh, hörde'ru? Nu ska'ru få mumsmat! säger Siri.
Ser det inte gott ut, så säg? :o)
Och här är buffébordet med all den goda, smaskiga maten, redo för hungriga middagsgäster.
Siri och Märtis leker med kameran...
..............
............
... Tittut!!!
Min bearnaisesås tar slut, men Robert har ju lämnat en stor hög av den goda Lommanderssåsen på tallriken...
... så jag snor hans tallrik och snyter hans lämnade sås.
Pär, Kid och Kattis låter sig väl smaka.
Lilla gumman är hungrig
Siri är på G och attackkramar mamsen innan hon ger sig iväg.
Det börjar bli kyligt, så fleecetröjan blir go och varm att få på sig.
Vår skotska "Härligt-att-vara-hemma-igen-vi-har-saknat-er-middag" blev jättetrevlig och alla gäster troppade nöjda och mätta hemöver fram på kvällskvisten.
Trackback