Bäckeboutveckling
Undan för undan, kommer kära gamla saker fram ur kartongerna. Här ett axplock av de pärlor jag hittade häromdagen.
En älskad handmålad skärbräda i porslin, som alltid hängt framme året runt hemma hos mig.
- Det är ju sommar på bilden, så varför inte? har jag resonerat.
Mitt kök känns mer mitt, nu när den kommit fram och hängts upp.
Kokböcker!! Mina härliga Jamie Oliver-böcker!
De får mig att känna hemtrevnad och trivsel -- som om Jamie's avslappnade köksstil och förhållningssätt, via hans böcker, fortplantar sig in i mitt kök.
The Jamie Oliver, som jag burit under armen, ända ifrån Largs och hem till Sundsvall. Älsklingsbok!!
Och så här fint blev det, när sakerna kommit på plats. Lyckliga, lyckliga jag, som har ett så här vackert och härligt hem!!!
Mina kära föräldrar var här och hjälpte till -- för att få upp tavlor, behöver man nämligen borra och plugga, och då vill jag gärna ha hjälp av pappsen, för väggarna här är mycket opålitliga, ska jag säga.
Här har vi fått upp min stora fyrtavla. Ni vet -- jag och fyrar... ;o)
Och så har telefonen, som jag fick av lillebror i julklapp för några år sedan, nu hittat sin plats på en vägg helt lagom nära hallen, men också så nära sovrummet att man kan nå in till garderoberna eller till bordet framför tv:n i vardagsrummet. Det gäller att tänka till innan man placerar telefoner, tycker jag, för jag avskyr att begränsas av korta sladdar eller malplacerade telefoner. Tänk bara om det råkar ringa, då jag precis ska ut genom dörren -- ska jag då måsta ta av mig skorna och trava längst in i köket för att svara? Eller om det råkar ringa en länge saknad kompis, då jag håller på att vika undan tvätt för att jag ska få gäster om en stund. Jag kan lugnt fortsätta med tvätten, medan jag samtidigt får ägna en vänskaplig stund åt kompisen, och detta utan att känna stress över att tvingas välja. En god planering och lite lagom koll minskar stress och obehag -- åtminstone för mig. Mitt sätt att leva gör kanske inte alla andra saliga, men det funkar för mig och det räcker väl? :o)
En älskad handmålad skärbräda i porslin, som alltid hängt framme året runt hemma hos mig.
- Det är ju sommar på bilden, så varför inte? har jag resonerat.
Mitt kök känns mer mitt, nu när den kommit fram och hängts upp.
Kokböcker!! Mina härliga Jamie Oliver-böcker!
De får mig att känna hemtrevnad och trivsel -- som om Jamie's avslappnade köksstil och förhållningssätt, via hans böcker, fortplantar sig in i mitt kök.
The Jamie Oliver, som jag burit under armen, ända ifrån Largs och hem till Sundsvall. Älsklingsbok!!
Och så här fint blev det, när sakerna kommit på plats. Lyckliga, lyckliga jag, som har ett så här vackert och härligt hem!!!
Mina kära föräldrar var här och hjälpte till -- för att få upp tavlor, behöver man nämligen borra och plugga, och då vill jag gärna ha hjälp av pappsen, för väggarna här är mycket opålitliga, ska jag säga.
Här har vi fått upp min stora fyrtavla. Ni vet -- jag och fyrar... ;o)
Och så har telefonen, som jag fick av lillebror i julklapp för några år sedan, nu hittat sin plats på en vägg helt lagom nära hallen, men också så nära sovrummet att man kan nå in till garderoberna eller till bordet framför tv:n i vardagsrummet. Det gäller att tänka till innan man placerar telefoner, tycker jag, för jag avskyr att begränsas av korta sladdar eller malplacerade telefoner. Tänk bara om det råkar ringa, då jag precis ska ut genom dörren -- ska jag då måsta ta av mig skorna och trava längst in i köket för att svara? Eller om det råkar ringa en länge saknad kompis, då jag håller på att vika undan tvätt för att jag ska få gäster om en stund. Jag kan lugnt fortsätta med tvätten, medan jag samtidigt får ägna en vänskaplig stund åt kompisen, och detta utan att känna stress över att tvingas välja. En god planering och lite lagom koll minskar stress och obehag -- åtminstone för mig. Mitt sätt att leva gör kanske inte alla andra saliga, men det funkar för mig och det räcker väl? :o)
Kommentarer
Trackback
