Projekt Bäckebo

Snacka om att livet går i 180 just nu... Allt sker i en rasande fart och "allt" inkluderar verkligen en väldig massa life-changing things. Detta att ha blivit med lägenhet, är såklart det största och mest tidskrävande av dem. Det skedde ju liksom bara över en natt -- ena dagen annonserar jag och söker för fullt, nästa dag har jag betalat handpenning och har tillgång till mitt nya boende. Ja, ni förstår säkert varför jag säger att mitt liv just nu går på högfart.

Jag har den senaste veckan, ägnat nästan all vaken tid åt projekt Bäckebo -- alltså, renoveringen av det, som ska bli mitt nya hem.
Steg 1 -- att riva ut allt gammalt och rökskadat -- går mycket fortare än jag trott eller tänkt mig. Här kommer några bilder...




För att pappa skulle komma åt att hacka ned kaklet, baxade vi ut spisen i hallen.

Spisen är nästan helt ny och i jättefint skick. Ugnen verkar aldrig ens använd -- plåtarna är blanka, rena och fina. Jag tänkte först sälja den, men så kom jag på en mycket bättre lösning!!!
Märta har, i sin nya lägenhet, en jätteäcklig megasnuskig spis, som verkligen får en att undra hur folk funkar. Ugnen tarvar en arkeologisk utgrävning, för att man ens ska överväga, att använda den för matlagning.  *bläh*
Självklart ska Märta ha min fräscha spis!!! Den kommer att bli jättefin uppe hos henne!!! Perfekt lösning, eller hur?  :o)






Sen ägnade jag dagen åt att skruva bort golvlisterna i vardagsrummet och täcka detsamma i papp. Parkettgolvet är nämligen i rätt gott skick och det vill jag mycket gärna behålla. Det måste förvisso rengöras ordentligt, men parkett tål ju inte vatten och när man blöter loss tapeter, slaskar det ju rätt rejält. När jag fått ner de nikotinimpregnerade tapeterna och målat taket, ska jag försöka få rent golvet med fettlösande medel -- om det inte lyckas, så får jag slipa och lacka det.





Pär och pappa ägnade sig åt köksskåpen. Och OJ va' de' gick undan! Rätt som det var, stod halva köket ute på altanen.






Här sliter de med överskåpet till kylen -- det är ett bångstyrigt och osamarbetsvilligt plåtskåp, som inte vill lämna sin plats...





De får bråka med skåpet en god stund, och det bankas och slås en hel del.... man hör knappt vad man tänker.





- Men det var väl själva #/"§@\!!!!! Vad sitter det i???






Haha! Skam den som ger sig! Far och broder går slutligen segrande ur striden!!! 
Ut åker skåpet!!!







En välförtjänt paus i solskenet ute på altanen...





- Titta, jag så slut att jag knappt orkar knappt lyfta hammar'n, skojar pappa.



Första dagens jobb syns verkligen!! Altanen är full av skåp och köket är nästan tomt. 
Jag är sannerligen en mycket lyckligt lottad kvinna!! Jag har en underbar familj, som stöttar och hjälper mig: Pappa och broder Pär, som hjälper mig med allt från snickerijobb till eldragning. Mamma, som lagar god mat och bakar. Mina döttrar, som skjutsar och hämtar, river tapeter och sliter ut golv. Lillebror Olof, som ställer upp med bil, släpvagn och bärhjälp. Ja, det är verkligen inte alla som är så lyckligt lottade som jag!  :o)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0