Our Trip To Isle of Bute
Som ni vet, är jag ingen större äventyrsmänniska. Jag älskar vardag och rutiner!!! Många anser att jag är ovillig till påhitt och nya saker -- de säger att jag är tråkig som inte vill ut på nya grejer. Saken är den att jag inte alls är emot äventyr och spontana påhitt... det är bara det att jag alls inte behöver dem. Jag trivs allra, allra bäst när saker går på rutin och det är samma, samma, samma saker som händer och sker. Jag älskar vanlig vardag!! Det är då jag presterar allra bäst och är allra lyckligast. Jag antar att det har med trygghet att göra... mitt liv har varit så innehållsrikt, att rutiner och vardagligheter känns trygga för mig och ingjuter lugn i mig. För mig har det, sålunda, inte varit särskilt intressant, att göra utflykter under vår semester -- jag har varit gladast och trivts bäst, då vi bara rört oss i och kring Largs, men för Dimitries skull har jag förstås åkt på några utflykter -- en av dem gick en halvmulen dag till Isle of Bute.
Jag lägger här in två länkar till informationssidor om ön -- klicka er fram, se och njut! Och låt er inspireras, förstås!! Kanske är det ert nästa semestermål?
Och sen scrollar ni neråt på sidan och njuter av våra bilder, förstås!!
Isle of Bute 1 Var ön ligger, lite allmän information etc. = Wikipedia
Isle of Bute 2 Öns egen hemsida med information om boende, restauranger, utflyktsmål, sevärdheter etc.
Wemyss Bay Station -- en mycket vacker, udda och iögonfallande viktoriansk byggnad.
Ett krigsmonument -- såna minnesmärken, över alla som stupade i världskrigen, är en mycket vanlig syn här i Skottland.
Trafikvimlet utanför Wemyss Bay Station -- den utgör ju en knytpunkt för folk som åker buss, tåg, bil och färja till och från öar som t ex Bute.
Ett försök att få en bild av klocktornet genom det regnvåta bussfönstret, men bussen startade så det kom en stolpe ivägen. Egentligen regnade det inte alls just den här dagen, men vi glömde helt att ta bilder av utsidan Wemyss Bay Station. Jag kom emellertid på att vi hade knäppt några bilder genom bussfönstret, den dagen vi åkte in till Greenock -- därav dessa inledande vädermissvisande exteriörbilder.
Då vi vid vårt Greenockbesök, satt på bussen och knäppte den, i vårt tycke, häftiga byggnaden i förbifarten, visste vi inte att detta var nån särskild byggnad alls. Vi reflekterade bara över att den var läcker och annorlunda till utseendet. Och vi visste ju absolut inte att stationen, var så ofantligt mycket häftigare på insidan.
Se själva!
Den här stationen ritades av den skotske arkitekten James Miller. Visst är den häftig? Jag kan inte se mig mätt på den!
Den är ett viktorianskt byggnadsverk, som är kulturminnesmärkt och denna ljust gröna del är "tågdelen".
Biljettstation och informationsdisk i centrum -- logiskt placerad och därmed mycket enkel att hitta. Här skulle svenska arkitekter kunna lära ett och annat.
Och här är nedgången mot färjorna. Notera att denna del av stationen har en annan färg. Mycket pedagogiskt, tycker jag. :o)
Entrén till Wemyss Bay Station ifrån busshållplatserna.
Tydliga informationstavlor -- också de mycket logiskt placerade, alltså mitt innanför dörrarna... inte som på en svensk station, där du kan få söka länge innan du hittar dem.
Här uppe in entrén till stationen finns en Second Hand Book Shop, där man kan hitta bra reselitteratur för en spottstyver. De hade allt från barnböcker till deckare och man fick sälja tillbaka sin lästa bok och bara betala mellanskillnaden för nästa bok man valt. Bra system, va?
Rakt fram är den lilla bokhandeln och längst till höger i bild syns en blå dörr. Det är ingången till stationens pub och den var verkligen something!! Vi är ju lärare och som sådana förstås nyfikna och vetgiriga, så vi gick såklart in och vad tror ni vi fann där?
Är det inte läckert så säg??!!! Snacka om komplett skotsk pub!!! Gedigen och tidsenlig träinredning, speglar, tavlor, prydnadssaker och ölande skotte med pipan i mungipan och kepsen på huvudet. Humoristisk, skojfrisk och trevlig var han förstås också!! När vi frågade ifall vi fick ta några bilder av den charmiga puben, bad han oss vänta. Sedan han tagit på sig kepsen och stoppat pipan i munnen, intog han sin pose och sa att han var klar för fotograferandet. Jag knäppte snabbt dessa härliga bilder!
Dimitrie och söte skotten poserar.
Här syns bilpåfarten till färjan, som ska ta oss över till Isle of Bute.
Och här följer en rad bilder från den mycket blåsiga, men vanvettigt härliga, överresan till Bute.
Vy i nordlig riktning mot Greenock
Vy i sydlig riktning mot Largs
Vy bakåt mot Wemyss Bay Station
... och samma sak igen på lite längre avstånd.
Vy mot norr igen
.. och norr igen... Kolla in de blånande bergen!! Det är som ett skolboksexempel i akvarellmålning. "Lägg i mer vitt och blått, ju längre bort bergen ska verka!" Stämmer helt, va?
Vy över Wemyss Bay Station, vars torn är ett landmärke, som syns väl på avstånd.
friskade i på ett helt otroligt sätt. Dimitrie fryser rätt rejält i sin jeansjacka, medan jag tackar Gud för fjolårsingivelsen att köpa en Helly Hansen Windstopper -- den kom verkligen väl till pass och höll precis allt vad expediten utlovat.
- Tusen tack Intersport!!! säger jag, för OJ vad mycket jag har använt jackan.
Vackra moln, som ger ett härligt ovädersutseende åt dagen. Men faktiskt föll inte en enda regndroppe på oss på hela dagen. Det blåste och var rätt kyligt, men inget regn.
Sittplatser ute på aktre däck.
Se en sån underbart, fantastiskt, vacker och mäktig gråblålila regnmolnshimmel!!
Jag bara ääääälskar regnmoln!!! Jag får helt enkelt aldrig nog av dem!!!
En mycket charmig skotsk farbror i, för temperatur och väder lämplig, varm täckjacka och kepsen hårt neddragen i pannan, så att inte den kalla vinden kan blåsa av den.
Här följer ytterligare några vackra regnovädershimlar...
Och sen några bilder av en annan sak jag "snöat in på" -- nämligen fyrar. Jag är, som några av er redan vet, otroligt fascinerad av fyrar och har i många år drömt om att en gång få övernatta i eller bo på en fyr. Jag har länge också dyrt och heligt lovat mig själv, att jag en gång i framtiden ska köpa mig en fyr med belysning i -- ett löfte jag avser att infria bara jag hittat en lägenhet, så att jag har nånstans att ställa fyren.
Tills dess får jag emellertid nöja mig med bilder... just dessa är när färjan passerar en fyr på vägen över till Isle of Bute. Vad fyren heter har jag, tyvärr, ingen aning om.
Och här några bilder då färjan närmar sig Rothesay -- alltså den charmiga lilla staden på Bute, där färjan lägger till.
Rothesay's hamninlopp
Rothesay's södra del
Också Rothesay's södra del
Hamninloppet på lite närmare håll.
... och ännu närmare...
Vy rakt ut ifrån Rothesay -- alltså tvärsöver vattnet.
Se så vackra hus som kantar hamnen den södra kajen i Rothesay.
Och så här ser den södra delen av Rothesay's centrum ut.
Här lägger vi till... rakt fram är Rothesay Town Centre -- föregående bild är alltså det som ligger utanför bild till vänster.
Och här syns det som ligger till höger från Rothesay Town Centre räknat.
Det jag kallar ankomstsluss, eftersom jag inte har en aning om vad det heter, med utskjutbar landgång som på ett flygplan, närmar sig sakta allteftersom färjan med millimeterprecision smyger sig fram till den. Vilken skeppare!!!
En uppvikbar gångbro från kajen över till själva stan.
... och vid den låg den här tjusiga båten med det märkliga namnet. Jag har sett båtar som hetat kvinnonamn, namn på asagudar, grekiska gudinnor och en mängd andra saker, men aldrig har jag sett en båt med ett sånt här namn.
Incentive betyder enligt Norstedts ord något av följande:
- Som adjektiv: eggande, eldande; sporrande, stimulerande
- Som substantiv: drivfjäder, sporre, motivation, uppmuntran, incitament, eggelse <to till;to+ inf.att>, eggelsemedel; stimulansåtgärd <financial incentives>; motiv, bevekelsegrund
Marina Office -- i det här charmiga lilla huset, kan man köpa biljetter och få information. Lägg märke till det fantastiska taket med "slates" - alltså takplattor av sten/skiffer och smidda krusiduller, tegelsättningen ovanför dörrar och fönster, och den vackra blå lyktstolpen.
Ett vackert minnesmärke över män som föll i Första Världskriget.
En vanvettigt vacker bronsängel, tycker ni inte???!!! Jag blev helt betagen av henne! Hon utstrålar sån styrka, energi och målmedveten beslutsamhet!
Till och med skyltarna i Rothesay är i sekelskiftesstil. Den här skylten pekar bl.a. mot de viktorianska toaletterna -- något som Rothesay är berömt för. De har rustat upp hamnens gamla toaletter helt i tidsenlig stil och detta är tydligen en turistattraktion. I synnehet turister som kommer i egen båt, använder dessa eftersom där finns både dusch och toaletter.
Hihihi... här skulle man faktiskt kunna tro, att man har möjlighet att byta ut sina bebisar.
En otroligt vacker affär!! Kolla in sekelskiftesdetaljerna - t ex den lilla plåtmarkisen ovanför dörren på hörnet! Läckert, va? Hela Rothesay var så här. Det var som att ha klivit rakt in i tidigt 1900-tal... en fascinerande och lätt märklig upplevelse.
Se hur det här vackra gamla huset fått förfalla! Lägg märke till de förbommade fönstren och växterna, som fått växa och gro på husväggen!
De växer ut genom fönsterbågar, fasad och takfot, och har fullständigt tagit över hela byggnaden. Förfärligt!! Det borde vara förbjudet att negligera ett stackars hus på det här sättet! Tyvärr mötte vi här i Rothesay, alltför många hus i det här skicket. Bredvid en tjusig butik eller restaurang kunde det ligga en övergiven lokal, där växterna helt tagit över både inuti och kring entrén. Mycket sorgligt...
En av Rothesay's vackra gator, med underhållna och skötta hus.
En s k automaton -- en antik speldosa, som vi fann i en viktoriansk antikhandel i Rothesay. När man drar ut lådan, i vilken man kan ha t ex smycken, så sjunger fåglarna och en gungar på sin trapets.
Jag knäppte ett par bilder inne i butiken, men de kan tyvärr inte återge det myller av läckra, fascinerande, vackra, fantastiska, gamla och nya saker som fanns där.
Den mycket trevliga ägarinnan rekommenderade oss ett charmigt litet café, dit mestadels bara ortsbefolkningen går. Vi sökte oss självklart dit, för att få oss nåt i magen.
Här är The Coffee Stop -- det allra minsta och charmigaste café ni kan tänka er!!
Detta var det i särklass allra minsta café jag nånsin varit på. Där fanns endast sex mycket små runda bord i den diminutiva lokalen, så där rymdes verkligen inte särskilt många gäster.
Det ni ser här, är i princip hela lokalen. Not much room to swing a cat here, eller vad säger ni?
De som står därframme vid disken, är inga lunchande gäster, utan goda vänner till personalen/ägarna. Gästerna göre sig nämligen inte besvär framme vid disken -- det blev jag ganska bestämt upplyst om, när jag gick fram dit för att beställa. Raskt satte jag mig ned på min stol, som syns till vänster i bild.
Vi åt dagens soppa -- selleri, kålrot, lök och morot -- med bröd. Efteråt drack vi te/kaffe och till det förstås caféts suveränt goda hallonpaj/kaka. The Coffee Stop är visst berömt för just den och det med rätta -- den var verkligen helt otroligt god!! Färska sötsyrliga hallon från Rothesay på en havrefrasig smörsmakande botten -- verkligen utsökt!!!!
Det här är slottet och det fanns förvisso en guidad tur där, men vi kom oss aldrig för att gå den. Jag var heller inte särskilt laddad för nån guidad slottstur, så det sörjde jag inte. Jag var däremot mycket, mycket nöjd med att få ett par urfina bilder, som jag kan ha som utgångsläge när jag målar.
Några bilder av den vackra vyn från hamnen.
Här är den öppna dubbeldäckaren, som används som guidbuss på ön. Vi tog oss en tur med den och det var verkligen en kanonbra tur!! Busschauffören berättade i microfonen, på sin härligt breda skotska, om varenda sak vi åkte förbi. Det var sannerligen värt varenda penny!
Här följer ett antal bilder ifrån öturen, men det var verkligen inte lätt att fotografera, för oj så det skumpade! Ni får ha överseende... av tio knäppta bilder gick en eller två att använda. Fast dessa få blev å andra sidan jättefina!!
Vi satte oss på den taklösa delen ute i det fria, för att få se så mycket som möjligt och kunna knäppa kort utan att måsta göra det genom ett bussfönster.
Kära nån så det blåste!!! Här kom windstoppern verkligen till nytta!
Håret var som tuggummi -- alldeles tvinnat och tovigt -- när vi åkt klart.
En dam på bussen reser sig för att knäppa kort på ett minnesmonument över fallna soldater.
Ett vackert litet cottage, som var känt för nåt som jag glömt nu... nån berömd skotte hade visst bott där.
... och här är dess tillhörande boskap och betesmark.
En kyrkoruin ifrån..... *funderar länge och ger sedan upp* ....ja, ni vet ju hur opålitligt mitt minne är när det gäller siffror, så ni får nöja er med att kyrkan var mycket gammal.
Här har vi nått andra sidan av ön, så nu kan vi se Sound of Bute (den ickepickelilla ön utanför Bute) och ön Arran's nordligaste delar.
Nu börjar vi kunna skönja The Sleeping Warrior eller The Sleeping Giant, som bergsformationen på ön Arran också kallas. Den andra av länkarna -- alltså The Sleeping Giant -- visar en jättetydlig profil av jättesoldaten i hjälm som ligger ned på rygg och vilar. Klicka på länken och sedan på bilden längst ned till höger -- se sedan om ni kan se honom. Den första länken har lite sämre bilder, men berättar kort om vad och var det är.
Här stannar bussen för att vi ska kunna få knäppa kort. Busschauffören berättar om The Sleeping Warrior och står stilla en lång stund, för att alla ska hinna se den ordentligt. Han ligger på rygg med hjälmen på sig, händerna på bröstet och fötterna åt höger i bild. Ser ni honom? Jag är, vilket ni förstås redan förstått av alla mina inlägg o bilder av honom, otroligt fascinerad av bergsformationer -- och förstås då just denna i synnerhet!
Här syns lilla Sound of Bute tydligt.
Om ni tittar riktigt noga, så ser ni att där finns en liten kyrka på Sound of Bute. Snacka om liten församling, va?
Här har jag lyckats fånga den till höger i bild. Det var verkligen inte lätt att zooma in och ändå lyckas få med det i bild, men skam den som ger sig. Digitala bilder kostar ju, som tur är, inget att knäppa.
Här är nästan hela ön med den lilla kyrkan mitt i bild.
En kyrka och ett hus -- kan det ha varit Sound of Bute's prästbostad eller var det den familj som utgjorde den totala församlingen, som bodde där?
Kan det ha varit ett hus till vänster också...? Är det ruinerna efter ett hus eller vad är det? Kanske fanns alltså fler än familj på ön..?
Här lyckades jag till sist fånga hus och kyrka mitt i bild. *puuh*
Här följer en rad bilder från öns västsida. Jag knäpper ett antal under det att bussen vänder tillbaka mot Rothesay.
En av öns berömda och välbesökta badstränder -- tydligen fantastisk sand och mycket långgrunt. Jag knäpper en bättre bild på närmare håll senare.....
Ett par bilder bakåt i riktning mot The Sleeping Warrior.
Här syns stranden på lite närmare håll. Ser ni människorna som är på väg ned dit?
The Sleeping Warrior ur en annan vinkel.
Här syns han jätteväl, tycker jag... en annan vinkel, liksom från hjässan och nedåt.
Och nu var bussturen slut, vilket var tur, för vi frös rätt rejält. Vi satt inomhus och tinade upp under färjturen tillbaka till fastlandet och klev sedan trötta och nöjda åter iland på Wemyss Bay.
Och dessa bilder får avsluta detta långa inlägg om vår härliga utflyktsdag till Bute.
Den där ""sleeping giant"" är lite hypokondrisk/placebo-grej, man vill se vad man vill se tycker jag =) Jag såg dock inte vad dom eller du menade ^^ Men annars så såg det trevligt ut på hela resan och så kan jag inte mer instämma i dom första raderna om vardagar och rutiner, sån är jag också! Kunde inte sagt/skrivit det bättre!
Kraaam!
Ja, men Jesper så perfekt!!! Då förstår du ju PRECIS hur mysigt jag haft det, när jag fått återvända för andra året i rad till samma ställe och så stanna där i hela FYRA veckor.
The Sleeping Giant ser du nog allra tydligast om du klickar på länken och tittar på honom på Wikipedia. Mina bilder som är tagna med en halvdålig kamera under en skumpig bussfärd, är ju långt ifrån lika bra som fotografen tagit och lagt ut på Wikipedia.
Kolla där och berätta sen om du ser honom. :o)