Matt och värkande, men sååå glad

Jag orkar bara inte existera i kaos, oordning och oreda. Det suger sådana mängder energi att försöka stå ut med ett ostädat hem. 
 
I många många år har jag försökt öva upp förmågan att ORKA vara värkfylld, svag, utmattad och orkeslös, men jag lyckas inget vidare. Det slutar till sist ALLTID med att jag dövar värken med så många tabletter som det är tillåtet och nvänder min allra sista energi till att bringa ordning i kaoset. 
 
Igår var just en sådan dag för mig... Resultatet är att jag idag är nöjd och glad inombords och så försöker jag att mentalt blockera ut den olidliga värken och utmattningen.
 
Jag försöker att fokusera på GLÄDJEN och INTE ångra mitt tilltag att "duscha" kristallkronan ren från köksfett damm, putsa av insidan av köksfönstren och hänga upp de vita gardinerna. 
 
 
(null)
Kristallkronan brukar få sig en duvning ett par gånger om året. Nu var det dock mer än två år sedan jag senast gjorde ren den, och jag har plågats av att se hur dammig och oglittrig den varit. 
 
 
(null)
 
Nu är mitt köksfönster åter ljust med de vita gardinerna. Borta är de gröna spetsgardinerna som hängt där sedan jag tog ner och tvättade mina älskade vita gardiner.
De vita gardinerna ger skön harmoni och ett rofyllt lugn åt mitt kök, trots att resten av köket är ostädat, dammigt, rörigt och oplockat. 
 
Idag är en återhämtnings-, vilo- och göra-ingenting-dag, och jag kan acceptera det bara för att jag känner mig så nöjd och glad över köksfönstret. Det är bara en bråkdel av allt som skulle behöva städas och ordnas, MEN jag väljer att fokusera på denna sköna nöjdhet och låta den lägga sig som balsam över utmattningen och den värkande kroppen. 
 

Diskrepans

(null)


Manifestation FÖR RÄTTEN TILL ETT LIV

(null)

Manifestation på Stora torget i Sundsvall. En oerhört angelägen och viktig sådan. Den gällde nämligen alla människors rätt till ett liv — alltså MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Egentid och återhämtning

(null)

Söndagskväll
Egentid
Återhämtning 
Te och smörgås
Nagelvård 
Doc Martin 
Fader Brown
Beck
Glögg och salta pinnar 



En ny väg och ett nytt sätt

(null)

Så sant, så rätt och såååå viktigt att jag försöker förhålla mig rätt till. 
Jag har tyvärr så förfärligt lätt att falla tillbaka i gamla djupa hjulspår och det måste jag med alla medel försöka förhindra. 
Jag bara måste hitta ett nytt sätt att leva — det är absolut nödvändigt för att jag ska överleva. 




Morgonmys

Mormor i nattlinne framför datorn med två barnbarn i famnen. Alvin och Lykke. ❤️❤️🙏🏼

En fyrbent nattgäst och en tvåbent morgongäst. Båda älskade och välkomna. 

Jag känner mig så tacksam. Det är så ofantligt fint att få ha så nära kontakt och relation med både dem och mina döttrar. 🥰🙏🏼❤️

(null)


"Du är inte din värk" - eller hur?

 
 
"Förståsigpåare" i bekantskapskretsen, läkare och hälsocoacher säger att "du är inte ett med värken" och "tänk dig ur smärtan". För mig funkar det långt ifrån alltid och framför allt inte på lång sikt.
 
 
 
PTSD, utmattningssyndom och fibromyalgi
 
Fibromyalgi och artros
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
 
Kristallsjukan
 
Fibromyalgi, utmattning och hjärntrötthet
 
Hjärntrötthet, utmattningssyndrom och fibromyalgi
 
 
Hjärntrötthet, fibromyalgi och hjärntrötthet
 
 
Symptomen och värken går att härda ut vissa dagar och andra dagar inte. De dagar jag inte orkar härda ut innebär det att jag inte orkar vara social och hålla upp ett glatt ansikte. Andra dagar, när jag har bättre ork att möta och uthärda värken, så orkar jag också vara social.

Jag har haft svår värk i leder och muskler sedan jag var 18 (är nu 59).
Opererade diskbråck när jag var ca 30, men värken som de sagt kommit från nerver i ryggen blev inte bättre. Istället eskalerade den i andra delar av kroppen. Då sa man att det var artros, migrän, karpaltunnelsyndrom och annat.
Jag gjorde allt för att lindra värken -- rörelser, stretching, massage, sjukgymnastik, kostade på tusentals kronor på besök hos läkare, naprapater och kiropraktiker. Ingenting hjälpte. Till slut gav jag upp och slutade söka hjälp... och så levde jag tills livet slutligen bara bestod av jobb, tabletter och sova. Och till sist orkade min värkande kropp och själ bara inte mer...då blev jag sjukskriven för UMS, depression och fick diagnosen fibromyalgi. Det är nu snart två år sedan och jag - precis som alla andra - har såklart en ständigt pågående skräckfylld fight med Försäkringskassan.

OM jag bara slapp hotet från Försäkringskassan, så skulle värken vara lättare att uthärda. Då kunde jag sova när jag behövde -- sova mig genom outhärdliga utmattade dagar.
Hotet, rädslan, ångesten, paniken över att stå utan inkomst och tvingas sälja lägenheten och vara hemlös är GIGANTISK och suger såååå mycket sjukskrivnningstid och ork, som jag skulle behövat använda till vård, övningar och rehabilitering och till att försöka hitta sätt att må bättre.

Till de som menar att man ska "bita ihop och tänka sig ur värken" vill jag ställa frågan:
Har DU SJÄLV lyckats med det med mångårig svår värk? Eller är det tillfälliga och kortvariga smärtupplevelser som du har som referensram? Såna kan nämligen jag också härda ut och le mig igenom. Det har jag gjort sedan jag var ung och det orkar jag bara inte längre. Enough is enough. Jag är så glad och så social som min värk och mina nedsättningar medger. Punkt. 

RSS 2.0