Klockan pickar sin svaga väckningssignal. Jag tycker om att vakna lugnt och stillsamt om morgnarna, och inte till någon hög skrällig signal. Har också ett ofantligt behov av att det är ljust, då jag vaknar och ska kliva upp -- min kropp och hjärna bara vägrar vakna till liv i ett mörkt rum. Jag har sålunda ingen mörkläggningsgardin i mitt sovrum, utan skira spetsgardiner och en ljus, men ogenomskinlig gardin för att slippa insyn från bron och gångstigen utanför.

 

 

Jag räcker ut handen inifrån sängvärmen och trycker på snooze. Drar sedan in den igen, för sovrummet är svalt av nattluften, som strömmat in genom den öppna vädringsluckan. Sedan ligger jag en kort stund och vaknar till, innan jag öppnar ögonen och får se....