Tisdag i Esfahan

Jag, Minoo, Mitra och maman Zari åkte till stan för att gå i butiker, innan vi skulle bli bjudna på lunch av Hooras och Hamids föräldrar. Esfahan är fullt av olika parkeringshus och alla är bemannade. Så här ser det ut när man åker in och ut.
Utanför en hälsokostaffär råkade jag se den här lådan med Aloe Vera.
Vi gick bl.a. i glasaffärer och tittade på glaskoppar till te, kaffe och glögg. De här tyckte jag var jättefina.
Det här hotellet har en fin restaurang och dit hade Hooras och Hamids föräldrar bjudit oss allihop.
Först var det salladsbuffé och sedan beställde de in Ab Gosht som förrätt till oss alla.
Vid det här laget har jag lärt mig att ta reda på hur många rätter som kommer. Därför smakade jag bara lite av salladen och förrätten. När Beriyani, som den här jättegoda rätten heter, serverades så kunde jag därför göra den rättvisa. Beriyani kallas också Beriyun och rätten finns bara i Esfahan.
Det är som synes ingen liten portion man får, så det gäller att inte ha förätit sig på förrätten.
Beriyani är köttfärs av lamm på två sätt, som serveras på ett segt och jättegott bröd, som heter Noon Sangiak. Till detta serveras färska bladgrönsaker, som vi svenskar ser som kryddväxter, och lime som man ska pressa över köttet.
Efter maten serverades en efterrättsbuffé, men den hoppade jag över eftersom jag inte är så förtjust i sötslisk. Däremot tackade jag glatt ja till den traditionella koppen te på maten. Här serverades den med en pinne bröstsocker smaksatt med saffran.
Man stoppar ner bröstsockret i teet och rör om tills teet är så sött man vill ha det. Jättegott.
Här syns Hamid och hans föräldrar i bild. De är jättegulliga, vänliga och omtänksamma hela familjen.
Javid gick lös på efterrättsbuffén. Hans tallrik var en palett av dallriga och färgglada desserter, så jag bad att få ta en bild.
När teet var uppdrucket, simmade små saffransståndare omkring bland tebladen. Dessa fiskade Minoo och jag upp med träpinnen. Jättegoda att tugga på.
Efter lunchen följde Navid med oss runt på shopping. Bl.a. kikade vi i fler glasaffärer.
Minoo ville köpa assietter, skålar och serveringsfat i glas, och det fanns mängder av vackra sådana att välja bland.
Förra sommaren förälskade jag mig i en sorts lampa, som jag ville ha till mitt sovrumsfönster. Tyvärr hade jag varken råd eller möjlighet att köpa den då, eftersom jag ensam skulle lyckas transportera allt bagage hem till Sundsvall. Jag tänkte att jag kunde köpa den nästa gång jag kom hit. Tyvärr visade det sig vara dumt av mig, för i år såg jag inte lampan någonstans - förrän den här dagen, vill säga. Dessvärre visade det sig att lampan inte funkade som den skulle, så det blev inget köp. Killen skulle försöka ordna detta och vi ska ringa för att höra hur det gick...men jag tror tyvärr inte att det går.
Emellertid är glasaffärerna här fulla av billiga vackra ting, så min tanke att bara köpa ett durkslag och en riskokare gick snabbt om intet.
Sååååå vackra, eller hur?
Här är de tre sorter som Minoo och Navid valde mellan. Eftersom vi reser så många tillsammans och dessutom i businessklass, så får man ta med extra många kilo bagage. Därmed kan de köpa med sig en hel glasservis hem.
Här är en ny slags möbel, som inte funnits här tidigare. En jättesmart lösning för trångbodda, eller hur?
Strykbräda och förvaring i samma möbel.
Jag ska se om jag kan bygga en sån här själv, för det vore en mycket bra lösning i mitt lilla hem.
En såååå fin porslinskanna ovanpå en lika fin vattenkokare. Tyvärr funkar den inte på induktionshäll.
Resten av familjen var på City Centre, så vi åkte också dit.
Jag har sett bilar här med märken som jag aldrig sett förut. Här är en sån. Det är ett iranskt märke v
Eftersom Khomeyni tvingat Iran att bli ett land med stränga muslimska lagar, så finns det butiker av det här slaget.
En jättesmart stekpanna med gångjärn. Man kan steka i både panna och lock. Den är alltså vändbar med silikontätning mellan. Tyvärr funkar inte den heller på induktion.
Så här ljuvliga kan barnaffärer se ut i Iran.
På kvällen när vi kommit hem, bjöd Navid på en otroligt god melon, somnats finns i Esfahan. Melonen heter kharboze.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0