Emal lär mig laga afghansk mat

Förra helgen var verkligen en toppenhelg!!  
Först den guldkantade mysiga lördagen, och sen söndagen med afghansk matlagning!
 
Det var så att Emal och jag gjorde ett litet arbetsbyte:
Jag skrev åt honom och han lärde mig laga afghansk mat. 
En win win situation, alltså!   ;D
 
Vi hade roligt, och pratade och skrattade mycket, men fick också mycket gjort!!  
 
Här är bilder från Emals och min skrivar- och matlagningsdag. 
 
 
Jag fick ett litet, men mycket viktigt uppdrag:
Att redan på förmiddagen tvätta 2 koppar ris och sedan lägga detta i rikligt med kallt vatten. 
 
Det är mycket viktigt (lärde jag mig av Minoo före jul), att man tvättar ris ordentligt, för annars smakar det inte bra, och att man låter det ligga flera timmar i kallt vatten, innan man tillagar det.   :D
Detta framgår aldrig av instruktionerna på våra svenska förpackningar, men så smakar heller inte vårt ris lika gott, som när man äter det hemma hos någon utländsk familj.
 
 
 
Emal kom vid 1-tiden och han hade med sig den viktiga afghanska smaksättningen:
 
Malen koriander...
 
... chili-het vitlökssås med tomatsmak...
 
... och hela fänkålsfrön.  
 
 
 
 
- Vi börjar med att skala potatisarna, förklarade Emal. 
 
 
- Sen skär man dem i klyftor och låter dem ligga i vatten tills de ska användas, instruerade han. 
 
 - Så här!  
 
 
 
Den frusna nötfärsen, fick ligga framme och tina på bänken. 
 
 
Jag lät Emal mestadels pyssla på själv i köket, och ägnade mig istället åt att fotografera, iaktta och småprata.
 
 
Split peas, d.v.s. halverade ärtor, är en viktig ingrediens, som också smakar gott. 
Dessa fick ligga i vatten och dra, medan Emal förberedde, hackade och pysslade i köket.
 
 
Vitlök är också en viktig smaksättare, som jag gillar jättemycket. MUMS!
Ett par stora vitlöksklyftor revs för att smaksätta grytan.
 
 
Medan Emal skalade potatisen, fick jag strimla jag rödlök och riva vitlök.
 
- Nu ska jag steka löken tills den är så mjuk att den liksom "försvinner", förklarade Emal.
 
 
 
Han bottnade med olja och lät sedan kastrullen bli medelvarm.
 
 
 
Sen tillsatte han den strimlade rödlöken och den rivna vitlöken.
 
 
 
 

 
 
De skivade/hackade tomaterna fick vänta på skärbrädan, medan löken puttrade sig mjuk och genomskinlig.
 
 
 
 
- Man ska röra, så att det inte bränns och blir brunt, förklarade Emal.
 
 
Lökblandningen smaksattes buljongtärningar och fick puttra vidare på svag värme.
 
 
Det ser jättegott ut, eller hur?  :D
 
 
 
När lökblandningen puttrat sig mjuk, tillsatte Emal en halv mugg vatten...
 
 
... och sedan fick det puttra vidare.
 
 
 
Emal var noga med omrörningen.
 
 
- Om det bränns och blir brunt, så smakar det inte bra, berättade Emal.
 
 
Ser smaskens ut, eller hur? Jag kan lova, att det doftade ännu godare!!!
 
 
- Nu är det dags att tillsätta koriander, sa Emal.
 
 
- Ungefär så här mycket, instruerade Emal och visade på cirka 1 msk koriander i sleven.
 
 
Sen fick det puttra vidare...
 
 
När det hade puttrat en stund, tillsatte Emal köttfärsen, som han smulade sönder ordentligt, och därefter hällde han i en skvätt passerade tomater. Egentligen skulle det ha varit tomatpuré, men nån sån hade jag inte hemma, så han fick improvisera lite.

 
Sen tillsatte han vatten och lät det sjuda igen.
 
 
Sen var det dags att hälla av vattnet från ärtorna och tillsätta dem i grytan.
 
 
 
Mera vatten och sen puttra tills ärtorna var halvmjuka.
 
 
 
 
 
 
 
Sist lade Emal i potatisklyftorna...
 
 
... och sen la han på locket, för att låta det puttra tills potatisen var mjuk och vattnet absorberats.
 
 
Sen var det dags för riset att tillagas, så vi hällde av vattnet, som det stått i.
 
 
Först kokade han upp en kastrull med rikligt av lättsaltat vatten, och i detta kokade han sedan riset i tills det var mjukt utanpå, men med en fast kärna inuti.
 
 
Därefter hällde han av vattnet från riset...
 
 
... men han sparade en del av kokvattnet i en separat bunke.
 
 
 
Sen tillsatte han en rejäl skvätt olja i risvattnet i bunken.
 
 
 
Så här ska olje-vattnet se ut. 
 
 
 
Därefter gjorde han på Minoo-vis med riset.
Det är tydligen ungefär samma tillvägagångssätt i Iran och Afghanistan.
 
 
Riset formades till "ett berg" och sen skedade han över oljevatten i små mängder.
 
 
 
 
 
 
 
Det salta risoljevatten, som blev över, hällde Emal i min mugg och sen drack vi detta med stort välbehag. Det var kanongott!!!
 
 
Sist ströddes ca 2 msk fänkålsfrön över riset.
 
 
 
 
 
 
 
Emal lyfte lite ris överst på "berget", så att det täckte fröna...
 
 
... gjorde sedan de viktiga "lufthålen"...
 
 
 
Så här ska det se ut.... 
 
 
 
... och då lägger man en tunn bit textil över grytan...
 
 
... och sen lägger man på locket.
 
 
- Nu ökar vi värmen tills det fräser i botten av kastrullen, och sen ska det stå en stund, tills riset är färdigt, berättade Emal.
 
 
 
En stund senare kollade Emal och...
 
 
 
... joo, potatisen var mjuk. 
 
 
 
Dags att äta!!  :D
 
 
 - Nu ska vi äta afghansk mat. Varsågod! sa Emal.
 
Jag kan lova att maten var kanongod!! Jag åt så att jag var nästan fyrkantig!!!
Den här rätten ska jag absolut prova att göra!  :D
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0