Matt och värkande, men sååå glad

Jag orkar bara inte existera i kaos, oordning och oreda. Det suger sådana mängder energi att försöka stå ut med ett ostädat hem. 
 
I många många år har jag försökt öva upp förmågan att ORKA vara värkfylld, svag, utmattad och orkeslös, men jag lyckas inget vidare. Det slutar till sist ALLTID med att jag dövar värken med så många tabletter som det är tillåtet och nvänder min allra sista energi till att bringa ordning i kaoset. 
 
Igår var just en sådan dag för mig... Resultatet är att jag idag är nöjd och glad inombords och så försöker jag att mentalt blockera ut den olidliga värken och utmattningen.
 
Jag försöker att fokusera på GLÄDJEN och INTE ångra mitt tilltag att "duscha" kristallkronan ren från köksfett damm, putsa av insidan av köksfönstren och hänga upp de vita gardinerna. 
 
 
(null)
Kristallkronan brukar få sig en duvning ett par gånger om året. Nu var det dock mer än två år sedan jag senast gjorde ren den, och jag har plågats av att se hur dammig och oglittrig den varit. 
 
 
(null)
 
Nu är mitt köksfönster åter ljust med de vita gardinerna. Borta är de gröna spetsgardinerna som hängt där sedan jag tog ner och tvättade mina älskade vita gardiner.
De vita gardinerna ger skön harmoni och ett rofyllt lugn åt mitt kök, trots att resten av köket är ostädat, dammigt, rörigt och oplockat. 
 
Idag är en återhämtnings-, vilo- och göra-ingenting-dag, och jag kan acceptera det bara för att jag känner mig så nöjd och glad över köksfönstret. Det är bara en bråkdel av allt som skulle behöva städas och ordnas, MEN jag väljer att fokusera på denna sköna nöjdhet och låta den lägga sig som balsam över utmattningen och den värkande kroppen. 
 

Diskrepans

(null)


Manifestation FÖR RÄTTEN TILL ETT LIV

(null)

Manifestation på Stora torget i Sundsvall. En oerhört angelägen och viktig sådan. Den gällde nämligen alla människors rätt till ett liv — alltså MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Egentid och återhämtning

(null)

Söndagskväll
Egentid
Återhämtning 
Te och smörgås
Nagelvård 
Doc Martin 
Fader Brown
Beck
Glögg och salta pinnar 



En ny väg och ett nytt sätt

(null)

Så sant, så rätt och såååå viktigt att jag försöker förhålla mig rätt till. 
Jag har tyvärr så förfärligt lätt att falla tillbaka i gamla djupa hjulspår och det måste jag med alla medel försöka förhindra. 
Jag bara måste hitta ett nytt sätt att leva — det är absolut nödvändigt för att jag ska överleva. 




Morgonmys

Mormor i nattlinne framför datorn med två barnbarn i famnen. Alvin och Lykke. ❤️❤️🙏🏼

En fyrbent nattgäst och en tvåbent morgongäst. Båda älskade och välkomna. 

Jag känner mig så tacksam. Det är så ofantligt fint att få ha så nära kontakt och relation med både dem och mina döttrar. 🥰🙏🏼❤️

(null)


"Du är inte din värk" - eller hur?

 
 
"Förståsigpåare" i bekantskapskretsen, läkare och hälsocoacher säger att "du är inte ett med värken" och "tänk dig ur smärtan". För mig funkar det långt ifrån alltid och framför allt inte på lång sikt.
 
 
 
PTSD, utmattningssyndom och fibromyalgi
 
Fibromyalgi och artros
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
Fibromyalgi
 
 
Kristallsjukan
 
Fibromyalgi, utmattning och hjärntrötthet
 
Hjärntrötthet, utmattningssyndrom och fibromyalgi
 
 
Hjärntrötthet, fibromyalgi och hjärntrötthet
 
 
Symptomen och värken går att härda ut vissa dagar och andra dagar inte. De dagar jag inte orkar härda ut innebär det att jag inte orkar vara social och hålla upp ett glatt ansikte. Andra dagar, när jag har bättre ork att möta och uthärda värken, så orkar jag också vara social.

Jag har haft svår värk i leder och muskler sedan jag var 18 (är nu 59).
Opererade diskbråck när jag var ca 30, men värken som de sagt kommit från nerver i ryggen blev inte bättre. Istället eskalerade den i andra delar av kroppen. Då sa man att det var artros, migrän, karpaltunnelsyndrom och annat.
Jag gjorde allt för att lindra värken -- rörelser, stretching, massage, sjukgymnastik, kostade på tusentals kronor på besök hos läkare, naprapater och kiropraktiker. Ingenting hjälpte. Till slut gav jag upp och slutade söka hjälp... och så levde jag tills livet slutligen bara bestod av jobb, tabletter och sova. Och till sist orkade min värkande kropp och själ bara inte mer...då blev jag sjukskriven för UMS, depression och fick diagnosen fibromyalgi. Det är nu snart två år sedan och jag - precis som alla andra - har såklart en ständigt pågående skräckfylld fight med Försäkringskassan.

OM jag bara slapp hotet från Försäkringskassan, så skulle värken vara lättare att uthärda. Då kunde jag sova när jag behövde -- sova mig genom outhärdliga utmattade dagar.
Hotet, rädslan, ångesten, paniken över att stå utan inkomst och tvingas sälja lägenheten och vara hemlös är GIGANTISK och suger såååå mycket sjukskrivnningstid och ork, som jag skulle behövat använda till vård, övningar och rehabilitering och till att försöka hitta sätt att må bättre.

Till de som menar att man ska "bita ihop och tänka sig ur värken" vill jag ställa frågan:
Har DU SJÄLV lyckats med det med mångårig svår värk? Eller är det tillfälliga och kortvariga smärtupplevelser som du har som referensram? Såna kan nämligen jag också härda ut och le mig igenom. Det har jag gjort sedan jag var ung och det orkar jag bara inte längre. Enough is enough. Jag är så glad och så social som min värk och mina nedsättningar medger. Punkt. 

Jag kan inte sluta le


I måååånga år har jag önskat en spegel med slipat glas och en vit vacker ram. Min tanke och önskan har varit att sätta den ovanför ett skåp i vardagsrummet och på så sätt skapa mer rymd, ljus och harmoni. 

Den tavla som hängt ovanför skåpet ända sedan jag flyttade in 2009, har aldrig känts rätt. Den har bara känts deprimerande och sorgesam. Ganska direkt efter att den hamnade där på väggen, kände jag att jag inte ville ha den där, men jag hade inget annat att hänga dit, så den fick hänga kvar under tiden jag sökte min önskespegel. 

Men åren bara ramlade iväg och jag har tyvärr inte hittat den slags spegel jag velat ha till rätt pris. De jag sett har legat långt utanför min plånboks gränser. Tills för en vecka sedan... Plötsligt fanns den på Facebooks säljsida Marketplace och det till ett vrakpris. Jag trodde inte mina ögon och läste annonsen igen och igen — men joo, jag läste rätt. Säljaren ville ha 90 kronor för den. NITTIO KRONOR! Det kunde bara inte stämma. Det måste ju bero på att det var nåt fel på spegeln, tänkte jag. Men jag bestämde ändå dag och tid med säljaren. 
När jag kom dit och fick se spegeln, så kunde jag inte förstå min ofantliga tur. Den var i nyskick, den hade slipat glas och en jättefin sirad profilerad ram. 
Egentligen var det ju bara helt fel tid för mig att köpa en spegel. Jag kunde nästan höra min plånbok kvida av vånda, men detta var ett alltför lysande tillfälle för att låta det gå mig ur händerna. Sålunda köpte jag min sedan länge efterlängtade spegel — och jag är sååååå lycklig över den. 🙏🏼❤️🤗🥰
Nu sitter den vackra vita spegeln på min vardagsrumsvägg  och speglar in ljus, harmoni och trivsel i rummet. 
Jag bara älskar den och kan inte sluta le varenda gång jag passerar genom vardagsrummet — vilket är ett otal gånger varje dygn, eftersom jag bor i en liten tvåa med genomgång via just vardagsrummet till köket och sovrummet. 
Se själv så himla fint det blev. 🤗👌🏼💚


(null)

(null)

(null)


(null)



Låt dig inte luras

(null)

Det absolut bästa och effektivaste vapnet mot maktmissbruk och intolerans är kunskap

Idag för 80 år sedan gick Tyskland till anfall mot Polen.

Jag har inte valt detta

(null)

Snälla, förstå att jag verkligen inte har VALT att drabbas av fibromyalgi. 🙏🏼

Jag skulle ge vad som helst för att få byta kropp och därigenom slippa denna oberäkneliga, värkfyllda, osynliga sjukdom. 
Dessvärre är det ju inte möjligt — man kan inte byta kropp — och mot fibromyalgi finns sorgligt nog ingen bot. Det är en livslång sjukdom och det finns tyvärr inte ens mediciner som lindrar symptomen. 😞

Du kan göra mitt lidande något lättare att uthärda genom att skaffa dig kunskap om vad fibromyalgi är. 

När du vet och har kunskap, så blir du automatiskt mer förstående till vad det är jag tvingas uthärda — och det är exakt vad jag behöver.  Din okunskap gör nämligen att du ofta sårar och kränker mig med kommentarer och ifrågasättanden. 

Jag orkar inte uthärda BÅDE sjukdomens all smärta OCH den själsliga smärta som du genom din okunskap orsakar mig. 
Därför vädjar jag till dig att googla och läsa. 🙏🏼💚





Det är skillnad fast det är samma

 
Det är verkligen häpnadsväckande stor skillnad på hur man blir bemött, när man skickar in en text och önskar få den publicerad på en tidnings debattsidor. 


Oftast får man inget svar alls. Ibland får man ett automatiskt svar, som meddelar att de tagit emot mitt mejl, men sedan inget mer. 
Men stundom händer det att man får ett såååå fint och korrekt bemötande. Det har nyss hänt mig och det gjorde mig så glad. 🙏😊😊😊

 

Jag skickade in en debattartikel om den sjuka sjukförsäkringen till ett antal olika tidningar, och fick precis som vanligt väldigt varierande bemötande, MEN från Kommunalarbetaren var verkligen jättestor skillnad. 

 

 

 

Från Kommunalarbetaren fick jag först ett personligt skrivet mejl med tack för min text. information om att den kommer att behöva kortas för att rymmas på deras debattsida och en artig fråga ifall jag vill få korrekturläsa den innan den publiceras.

Sedan fick jag ett andra mejl med informationen att jag skulle få en Trisslott som tack för mitt bidrag till deras debattsida.

Och igår låg det här fina brevet med Trisslotten i min postbox.

 

 

Jag är sååååå nöjd och glad över alltihop, och tackade dem på deras Facebooksida. 😃💖


Jag hittade den

 
Jag är av flera orsaker dagvill. 
Fibro, UMS och PTSD gör att jag glömmer vilken dag det är.
Jag liksom tappar bort hela dagar... de bara försvinner...
Eller gömmer de sig på pin kiv?
Nu har jag i alla fall hittat rätt på fredag. 
Då är det hopp om livet. :D 

När värkligheten kommer ikapp

I årtionden har jag bitit ihop... härdat ut... lett, skrattat och skojat genom värken, nedsättningarna, symptomen och utmattningen. 
"Jag ska klara det den här dagen också", har jag tänkt varenda värkfylld morgon... 
 
Men det finns en bortre gräns för vad jag orkar. Den gränsen nådde jag för andra gången i november 2017. Värken, sjukdomarna och livet kom ikapp mig.
Varför och vad som ledde dit är av mindre vikt... det avstår jag från att orda om.
Jag väljer att tränga in det i ett bakre hörn av mitt medvetande. 
 
 
 
Nu har jag snart varit sjukskriven i två år och dessvärre är jag varken friskare och har inte nämnvärt mycket mer ork eller vaken tid idag. 
 
Försäkringskassans handläggare och FMR (Försäkringsmedicinska rådgivare) la själsligen krokben på mig och jag föll handlöst rakt ner i ett svart hål av desperation, utmattning, depression, värk, symptom, nedsättningar och hopplöshet. 
Varje gång jag tror att jag lyckats kravla mig upp till kanten på hålet igen, så är de där och puttar ner mig. De gör det genom handläggarbeslut och hot om avslag. De hotar mitt liv, min existens, min vardag, mitt hem och min trygghet. Jag kan numera inte ens se Försäkringskassans logga på ett brev i min postbox utan att få hög puls, andnöd, huvudvärk och illamående. 
 
... och hela tiden är det som att dansa en oönskad tango. Jag tror mig bli bättre. Så hör Försäkringskassan av sig och jag kasar bakåt ett par steg. 
 
Allt jag önskar och vill är att bli en pigg, frisk, värkfri och aktiv mänska. Eller att åtminstone för ett par dagar få ledigt från det liv jag lever nu... 

Färg och sexuell läggning smittar inte



... men dumhet kan faktiskt vara smittsamt och måste därför synliggöras, bemötas och bekämpas. 

(null)


Att det faktiskt existerar så okunniga, oinformerade, korkade människor idag — 2019! — förbluffar mig. 

(null)

Applåder och respekt åt alla som vågar och vill kämpa mot sådan okunnig dumhet och FÖR ALLAS LIKA VÄRDE. 🙏🏼🌻💪🏼🏳️‍🌈💙🖤💜💚💛🧡❤️🌈



Fakta innan du dömer

Vissa människor är så snabba att döma. De tycker sig se, veta och därmed ha rätten att döma. 
 
 
 
 
Jag varken visar eller berättar hur jag mår. Det är inte sådan jag är. Jag ÖNSKAR att jag kunde göra det — att vara så — men tyvärr förmår jag inte det. 
 
Emellertid — att jag inte visar min värk, mina sjukdomssymptom, min utmattning eller min PTSD-ångest, betyder inte att de inte finns. Att jag har en mångårigt intränad ”fasad” — en stoisk mask — betyder inte att jag är frisk eller att jag mår bra. Det betyder just precis bara det att jag aldrig givits möjligheten att få visa eller berätta hur jag mår... att jag aldrig haft "förmånen" att få tänka på mig själv, min hälsa eller mitt mående. 
 
 
 
Vänligen ta reda på fakta innan du dömer.
Ville bara säga det. 
 
 

RSS 2.0